Veckans blogginlägg kommer att utgå från en av Norrbottens kanske mest framstående arkitekter. Vi fortsätter även på temat i ett blogginlägg från ett par månader tillbaka om funktionalismen i Luleå.

Epidemisjukhusets entré år 1943. Under funktionalismen fick praktiska funktioner utgöra själva estetiken. Enklare räcken och slätputsade fasader kan vid en första anblick verka simpelt, men var i själv verket väl genomtänkt. Färgsättning och proportioner var mycket viktiga aspekter inom arkitekturen. © Fotograf: Okänd. Datum: 1943. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 2010000500262.

Den 20 april år 1903 föddes Bertil Höök i Gällivare. Bertil gick inte i sin fars fotspår utan utbildade sig till arkitekt snarare än lokförare. Som tonåring avlade Bertil sin studentexamen i Luleå och flyttade sedan till Stockholm för att studera vidare. År 1926 examinerades Bertil från Kungliga Tekniska Högskolan och kunde omedelbart ta anställning vid länsarkitektkontoret i Norrbottens län. Tjänsten var tämligen ny, då de första länsarkitekterna tillträdde bara sex år tidigare.

Bertil Höök. © Wikimedia.

Hos länsarkitektkontoret blev Bertil kortvarig. Endast två år arbetade han där och startade sedan en egen verksamhet i Kiruna. Huruvida detta berodde på att Bertil skulle bli far bara året därpå kan en vilt spekulera kring. Bertils son, Jan, föddes år 1929. I Norrbotten fanns det dock fler arkitektuppdrag än vad det fanns arkitekter, vilket innebar att Bertil fick arbeta idogt. År 1933 flyttade Bertil sin verksamhet till Luleå och ritade byggnader så långt bort som till Sundsvall. Vid sidan om sin egen verksamhet gjorde Bertil provtjänstgöring vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå år 1933. Mellan åren 1936 och 1964 var Bertil även stadsarkitekt för Gällivare och Malmberget. Enligt en matrikel från 1937 var han dessutom tillfälligt stadsarkitekt för Kiruna.

I den kvadratiska byggnaden längs till vänster låg Hööks arkitektbyrå. Anekdotalt nog ligger flera av Luleås arkitektfirmor idag längs med denna gata. © Fotograf: Helmer Widlund. Datum: 1986-09-25. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000007429.

Bertil ritade stadsplaner, kyrkor och skolor, men framför allt sjukhus. Under många decennier var Bertil nämligen Luleås sjukhusarkitekt. Sonen Jan, som även han blev arkitekt, tog inte bara över Hööks arkitektfirma, utan även uppdraget som Luleås sjukhusarkitekt. Sitt sista uppdrag för lasarettet utförde Jan år 1990, vilket avslutade en halvsekellång tradition med ”Sjukhusarkitekt Höök”.

Epidemisjukhuset som vi känner igen det idag ersatte det gamla epidemisjukhuset från 1894. © Fotograf: Bernhard Persson. Datum: 1924-00-00. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000003055.

År 1938 ritade Bertil Höök epidemisjukhuset i Luleå. Med sina halvrunda, utskjutande balkonger, platta tak, tvåluftsfönster och vita, slätputsade fasad är byggnaden ett ovanligt fint exempel på funktionalismen i Luleå. Byggnaden restaurerades under 2005-2006, vid vilket interiören förändrats. Dock kunde exteriören bevaras mycket fördelaktigt. Med Gymnasiebyns utbyggnad har Epidemisjukhuset blivit lite svårt att beundra, men än är det möjligt.

Det gamla epidemisjukhuset kom sedan att bli ett långvårdssjukhus. Märk väl de tilltagna balkongerna. Frisk luft ansågs då ofta vara boten på många sorters soter. © Fotograf: Okänd. Datum: 1965-02-04. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1995014102720.

Norrbottens museum besitter en enorm samling av Hööks gamla ritningar. Här skulle man exempelvis kunna hitta de gamla ritningarna från de krematorium han byggt, eller skolorna i Kiruna, flera byggnadsplaner för Gammelstad och, stadsplaner för Älvsbyn eller kanske Gültzaubadet i Luleå. I vårt arkiv kan man inte bara hitta ritningar på apotek, barnhem, barnsjukhus, läkarbostäder, fängelser, bagerier, kyrkor och kapell. Vi kanske rent utav skulle kunna hitta tillbaka till en tid då sjukhus byggdes rationellt.

Idag är epidemisjukhuset inget direkt skrytbygge, men likväl något vi ska vara stolta över. Byggnadens exteriör vittnar väl om en annan tids syn på arkitektur, samhälle och sjukvård. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. Datum: 2017-11-08.

Vid tangentbordet:
Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie