I en hundra meter lång kulvert under Skeppsbrogatan i Luleå finns en stor samling graffitimålningar från år 1991. Målningarna har bevarats under en lång tid och är i ett mycket gott skick, vilket är fascinerande eftersom graffitimålningar sällan är bestående under en längre tid. I målningarna finns även skrivna meddelanden som besökare har lämnat efter sig genom åren. Under våren inledde Norrbottens museum ett arbete som fokuserade på att dokumentera och samla in information om graffitimålningarna och deras sammanhang. Arbetet har bland annat resulterat i fotografier, intervjumaterial, skisser, ritningar och beskrivningar av platsen.

I det här inlägget får du en liten inblick i det insamlade materialet som vittnar om en unik kulturmiljö i centrala Luleå.

En underjordisk gång mellan två kvarter

I en byggnad på Timmermansgatan i Luleå är entrén till den långa kulverten vars väggar är försedda med graffitimålningar. Kulverten går ned under markplan och leder till källarplanen under varuhuset Shopping i grannkvarteret. Shopping ritades av arkitekten Ralph Erskine och invigdes år 1955. Erskine hade ett holistiskt synsätt och ville att byggnaden inte enbart skulle ha en kommersiell funktion utan också en social. På varuhusets nedre plan byggdes en biograf med en rymdskeppsliknande arkitektur, men då lösningen för utrymningsvägar inte hade godkänts kunde inte bion öppna samtidigt som Shopping. Det var först år 1958 som kulverten under Skeppsbrogatan godkändes och den första filmen visades år 1960 (Vidén & Nyberg 2005:54).

Biograf Spegeln var i bruk fram till 1986 och därefter började Luleå kommuns fritidsnämnd att anordna ungdomsevenemang i lokalen. År 1991 öppnade Club Modesty och det var i samband med detta som entrén förlades till kulverten, som i sin tur pryddes med graffitimålningar. En av intervjupersonerna berättar:

”Det blev ju massa spring inne i Shopping då när Spegeln var och jag minns att det var vakter där som skulle styra ner kidsen, men ibland var det ju någon som så här slet sig och folk sprang omkring inne i Shopping och så där. Så det var väl säkert därför de byggde om.”

FNIKs konstsymposium

Kulverten målades av några graffitimålare som deltog i ett symposium som arrangerades av Föreningen för nationellt och internationellt kulturutbyte (FNIK). Föreningen hade under ett par år bjudit in konstnärer som fick möjlighet att arbeta med varandra under ett par veckor. Sommaren 1991 var temat måleri och en av föreningens medlemmar föreslog att de även skulle arrangera ett symposium för unga graffitimålare. De tio inbjudna konstnärerna kom från länder runt om i Europa och av de tio graffitimålarna var fem från Luleå, tre från Stockholm och två från Göteborg. I en artikel i NSD den 25 juni 1991 står det att FNIKs ordförande hoppas att det ska bli ett konstnärligt utbyte och att influenser skickas mellan graffitimålarna och konstnärerna (Torbjörnsson 1991).

Under symposiet höll samtliga deltagare till på Arcusområdet och de som inte var från Luleå bodde i stugorna på Karlsviks camping. De gick upp tidigt på morgnarna och målade hela dagarna. De som målade graffiti fick vara utanför Arcushallen där masonitskivor hade satts upp på ställningar. De hade även öppet hus, livemålning under Sjöslaget och vernissage på Landstingshuset (https://www.youtube.com/watch?v=gYodZc_zQao). Under symposiets sista dagar blev det aktuellt att måla entrén till Modesty. En av intervjupersonerna menar att det nog inte fanns några större tankar med deras målningar, utan att det var ett ungdomsställe och det ansågs passande med graffitimålningar i ingången till lokalen. De fick måla vad de ville och behövde inte visa några skisser. Flera intervjupersoner nämner att det var dålig luft i kulverten och att det var ganska krävande att måla där. En berättar exempelvis:

”Vi höll på med sprayfärg och så var det ju inte världens bästa ventilation där, så det gick ju inte att stå där nere och måla tre-fyra pers i för långa perioder. Så vi var ju tvungna att gå upp och ta luft ganska ofta. Plus att jag tror vi hade masker på oss, men det hjälpte ju inte så mycket. Det blir ju ändå liksom syrebrist och allt möjligt så man blir ju lite slö i huvudet. Vilket gjorde att det var, det tog också mycket längre tid än planerat att göra dem.”

Några av deltagarna från Luleå hade fortsatt åtkomst till kulverten under sommaren och fortsatte att måla där med några vänner.

Flertalet av intervjupersonerna berättar att de var intresserade av att teckna och måla innan de fick upp ögonen för graffiti under mitten av 1980-talet. När de hade upptäckt fenomenet blev det naturligt att börja måla graffiti. En av dem berättar:

”Det började komma lite filmer från USA. Breakdance the Movie, Beat Street och Wild Style hette de väl och i ungefär samma veva så kom tuggummipaket från Danmark med klistermärken i föreställande massa graffitimålningar. Så att dem köpte man och började samla på (…) och då började man liksom skissa av dem och måla av dem och sådär.”

De berättar att vid tidpunkten då symposiet arrangerades var graffiti tekniskt drivet. Det handlade till stor del om att skapa skarpa kanter och dra raka och smala linjer. En av intervjupersonerna säger att det var ganska strikt och grafiskt. De var noggranna med att det skulle vara på ett visst sätt och ju mer teknisk man var desto bättre var man. Vissa fokuserade mer på att måla figurer och andra texter. Några inspirationskällor som intervjupersonerna pekar ut är graffitimålarna Disey, Dudez, Dwayne, Pike och Ziggy.

Deltagarna från Luleå hade besökt platsen innan de var där och målade. En av dem berättar att lokalen påminde lite om en 1950-talsrestaurang när biostolarna togs bort och det sattes upp bås längs de bågformade väggarna i salongen. Ett antal ungdomar som var med i ”Spegelgruppen” bestämde vad som skulle hända på platsen. Det arrangerades bland annat diskon, modevisningar, dans och framträdanden. En av de andra graffitimålarna var även dj och brukade spela musik där. Han berättar att det fanns en bardisk under projektorrummet som hängde från taket upp i lokalen. Längs med bioduken fanns en scen och dansgolv. Diskobåset var nerfällt i golvet, så de som dansade kunde titta ner i det. När Modesty öppnade flyttades båset upp två meter i luften. I kulverten byggdes en garderob och lysrören täcktes med färgfilter i rött, grönt och blått. Tillsammans med graffitimålningarna blev det en häftig stämning i kulverten.

En kvinna som brukade besöka platsen i sin ungdom berättar:

”Jackorna hängde vi av i början av kulverten innan den fortsatte till vänster och sen vänster igen i en lång gång. Många av dem som var på discot satt och hängde längs väggarna ner till discot. När man kom fram fanns det som en scen och sen ett dansgolv. (…) Vakterna kollade så man inte luktade alkohol (fick blåsa dem i ansiktet) samt kollade väskorna. Det var otroligt långa köer för att komma in och även ut då man skulle hämta jackorna. Var där nästan varje helg tillsammans med mina kompisar då vi gick i 7:an till 9:an. Hela Luleås ungdomar träffades där.”

Modesty stängde 1993 och sedan började Institutet Ungdom och Framtid bedriva verksamhet i lokalen tillsammans med TBV (Tjänstemännens Bildningsverksamhet). I december 1994 arrangerades en ungdomsfestival där bland andra X:it, No Experience, Gates of Ishar och Patron Saint spelade (Vidén & Nyberg 2005:54). I dag är kulverten inte längre i bruk och biografen är delvis upplåten till affärsverksamhet. Biografens ursprungliga betongskal finns kvar bakom nybyggda väggar, men maskinrummet är nedmonterat.

Besökte du platsen under 1980- eller 1990-talet? I samband med dokumentationen samlar Norrbottens museum in berättelser från personer som har besökt platsen under tiden det arrangerades ungdomsevenemang. Du hittar frågelistan på museets hemsida: https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/etnologi/har-du-minnen-fraan-spegeln.aspx

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

Otryckta källor

Intervjumaterial, frågelistsvar, fotografier, ritningar och skisser kommer att bevaras i Norrbottens museums arkiv och bildarkiv (dnr 00032-2020)

Tryckta källor

Torbjörnsson, Björn (1991). ”Från klotter till konst” i: NSD, 25 juni 1991

Vidén, Gunnel E. & Nyberg, Jan (2005). Shopping 50: 1955-2005. Sundsvall: Fastighetsaktiebolaget Norrporten