Undersökningarna i full gång…

Den 20/9 satte vi ned skopan i marken för att dra det första draget för förundersökningarna i Gammelstad 2011. Undersökningarna genomförs som en s.k. schaktövervakning vilket innebär att vi följer dragningarna av fjärrvärmeschakten, vi styr inte var vi gräver men däremot hur grävmaskinen ska gräva. Om det kommer intakta lämningar stoppar vi tillfälligt och bedömer lämningen vi hittat och ger förslag till länsstyrelsen på hur vi ska gå vidare, det är dock länsstyrelsen som myndighet som har sista ordet.

Årets undersökningar föranleds som sagt av en planerad nedläggning av fjärrvärme, exploatören är Luleå Energi och det är de som står för de arkeologiska kostnaderna. Det är många parter som är delaktiga i projektet, Luleå Energi står som huvudman men det är Luleå Markanläggning som utför schaktningarna och Norrbottens museum står för den arkeologiska kompetensen. Till detta kommer ytterligare ett antal parter. Det ställer stora krav på samarbete och dialog och det har funkat strålande under vår första vecka i fält.

Hus och avfall

Under första veckan har vi hittat ett antal lämningar som vi arkeologer benämner som ”anläggningar”. Två husgrunder eller rester efter husgrunder samt en avfallsgrop. Det kanske inte låter så mycket men det är ett väldigt bra resultat vid denna typ av undersökningar.

Avfallsgrop – ”anläggning 1”

 Avfallsgropen innehöll kort och gott skräp och återfanns under Apoteksvägen i anslutning till korsningen till Gamla Hamngatan. I den hittades krossat tegel, fönsterglas, hushållskeramik, obrända ben (matavfall), kol, fragment av kritpipor (rökpipor för tobak), brända ben, trärester samt slagg. Enstaka skörbrända stenar framkom också och i botten en stenpackning. Framför allt slaggen är lite konfunderande då vi inte känner till någon smejda eller järnframställning på platsen sedan tidigare. Om den preliminära dateringen utifrån föremålen stämmer, 1700-1800-tal, så låg det dessutom mitt i borgarkvarteren. Brandfarlig verksamhet placerades generellt inte mitt i bebyggelse. En bebyggelse i trä bör tilläggas.

Husgrund från 1700-1800-tal, ”anläggning 3”.

Denna husgrund påträffades efter att fjärrvärmeschaktet dragits genom Gästgivarevägen. I vägkanten påträffades tre syllstenar, två utav dem kan ses i bilden ovan i dess nedre vänstra hörn. Ytterligare två syllstenar påträffades längre ned i schaktet och avgränsade ett 14 m långt bostadshus som återfinns på en historisk karta över Gammelstad från 1817. Huset verkar ha brunnit då vi fann ett omkring 10 cm tjockt kol- och sotlager när vi grävde oss ned i golvlagret på ”insidan” av huset, till höger i bild. I anslutning till husgrunden fann vi också ett mynt från Gustav IV Adolfs tid (1792-1809) vilket stöder vår preliminära datering till 1700-1800-tal utifrån övriga fynd i husgrunden samt det historiska kartmaterialet.

Undersökningarna pågår även under v.39 och förväntas avslutas under måndagen. Fler och mer utförliga inlägg kommer så snart vi fått analysresultat och börjat arbeta med dokumentations- och fyndmaterialet.

Se mer i inslag från Sveriges Radio samt Nordnytt:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=4698905

http://svtplay.se/v/2540418/nordnytt/21_9_09_10

Vid tangentbordet denna fredag: Nils Harnesk

Alla är samlade inomhus

onsdagen den 13:e oktober 2010

Nu har vi alla kommit tillbaka till kontoret. Fältsäsongen är mer eller mindre över när frosten kommer.
”Tror du ja”´, fick jag som kommentar av en leende Lars Backman, och han har förmodligen rätt. Det brukar dyka upp en del skogsärenden där vi har till uppgift att märka ut fornlämningar inför skogsavverkningar. Oftast är det Lars som ger sig ut för att markera var fornlämningarna finns, i vissa fall även efter att snön kommit, vilket gör detta till en väldigt svår uppgift.
Undertecknad och Nils Harnesk har varit på schaktkontroller inför Luleå Energi AB:s dragning av fjärrvärme i Gammelstad. Byggnaderna i Gammelstad ingår i världsarvet, men det är också så att i princip hela Gammelstads kyrkby ligger på kulturlager från medeltid och framåt. De kulturlagren är skyddade av lagen eftersom de är att beteckna som fast fornlämning. Det spelar ingen roll om grävningen är liten eller stor, eller om det är en privatperson eller ett företag som gräver. Tillstånd måste sökas av länsstyrelsen för att få gräva. Sedan blir arkeologerna på Norrbottens museum i de flesta fall tillfrågade om att övervaka grävningarna.
Fjärrvärmegrävningarna pågick en dryg vecka, och omfattade litet drygt 300 m med schakt för fjärrvärmerören. Luleå Energi hade ansträngt sig om att försöka placera sina schakt där ledningar fanns sedan tidigare och så mycket som möjligt i vägfyllnadsmassor, men det är inte någon garanti för att någonting arkeologiskt viktigt kan dyka upp. Mycket av det som kommer fram är kraftigt omrörda kulturlager som genom århundraden blivit flyttade på när människor i Gammelstad flyttat och planerat jordmassor för att jämna ut ytor och bygga terrasser till sina hus. Men ibland stöter vi på oskadade kulturlager med intressant innehåll.
Vi påträffade bland annat en syllstensrad (grundstenar) från en husgrund under Gamla hamngatan. Det fanns utrymme i schaktet att lägga fjärrvärmeledningen bredvid syllstensraden, så de ligger ännu kvar. När vi tittade på en karta över gammelstad från 1817 så fanns inte något hus där vi nu hittade husgrunden. Det betyder att den mest troligt är äldre, kanske från 1700 talet, eller ytterligare litet äldre. Jordmassorna som fanns kring stenarna var tyvärr nedpressade uppifrån och var blandat med fynd från senare tider, och ingenting tidsypiskt för 1700-tal eller äldre påträffades kring grundstenarna.

Stenraden till vänster i schaktet är rester av en husgrund under Gamla hamngatan i Gammelstad. Ovanpå stenarna ligger en elkabel som redan innan grävningen för fjärrvärmen lagts ned ovanpå den gamla husgrunden. Elkabeln och husgrunden i schaktet är INTE från samma århundrade. Foto Olof Östlund © Norrbottens museum
 
Vi har inte tillstånd från länsstyrelsen att gräva ut oskadade lämningar, vilket innabar att vi aldrig grävde ned under grundstenarna. Vi rensade bara fram dem för att fotografera och rita. I möjligaste mån ska vi låta oskadade kulturlager ligga kvar. Att utvidga det hela till en slutundersökning kräver beslut från länsstyrelsen och kostar pengar, vilket Luleå Energi inte vill bekosta. Om vi hade hittat någonting som verkligen blockerat vägen för fjärrvärmeledningarna hade det tagit stopp där med fjärrvärmen.
Ytterligare en rest av en husgrund påträffades under Västervägen, där en husgrund från 1817 års karta påträffade, med ett kulturlager som innehöll stengods-keramik, tegelbitar, fönsterglas och delar av kritpipor. Kritpipor användes flitigt under 1700-talet för att röka tobak i. Detta sätt att röka tobak kom till Sverige på 1630-talet med soldater som återvände från det 30-åriga kriget. Kritpiporna utkonkurrerades av andra sorters pipor vid årtiondena kring 1830.
Fynd från rest av husgrund under Västervägen. Uppe till vänster: Stengods, Uppe till höger fönsterglas, nere till vänster delar av en eller flera kritpipor, nere till höger en bit tegel. Foto Olof Östlund © Norrbottens museum
Nu är vi alla mer eller mindre uppslukade av att skriva rapporter på de utredningar, inventeringar och undersökningar som vi har gjort i sommar. Vi har därmed fullt upp med att göra ett bra tag framöver.
Vid tangentbordet:
Olof Östlund