Mitt namn är Ulf Renlund och är ny avdelningschef för Kulturmiljö på Norrbottens museum sedan drygt fyra månader tillbaka. Många brukar skämtsamt säga att jag är tillbaka på brottsplatsen, för det är inte första gången jag är varit i länsmuseets tjänst. Jag började år 2000 på den Publika avdelningen och blev kvar i 15 år, innan jag gjorde en avstickare till Försvarsmuseum Boden i åtta år.
2024 blir ett viktigt år för Norrbottens museum, det är otroligt mycket som ska hända och mycket som måste klaffa. Museet har bland annat framför sig en samlingsflytt där delar av länsmuseets föremålssamlingar och arkeologiska samlingar ska flytta till nya lokaler. Museibyggnaden i Luleå centrum kommer att genomgå en renovering av alla fönster, ett arbete som innebär att museet måste stänga under tiden. Nya utställningar kommer att produceras och turnera runt omkring i länet. Samtidigt ska verksamheterna på Kulturmiljö rulla på som vanligt med rådgivning, byggnadsantikvarisk medverkan, vård-och underhållsplaner, ansökan för olika kulturmiljövårdsanslag, arkeologisk uppdragsverksamhet, tipsgranskning samt olika dokumentationsinsatser och föreläsningar.
Arkeologiska projekt på G
Norrlands Vattenanknutna Kulturmiljöer (NVK)
NVK är ett samarbete mellan Luleå Tekniska universitet, Stockholms universitet, Riksantikvarieämbetets arkiv, Umeå universitet, Länsstyrelsen i Västernorrland, Västerbottens museum och Norrbottens museum. Syftet med projektet är att med tvärvetenskaplig forskning utröna hur klimatförändringar i kombination med vattenkraftens reglering av älvar och sjöar över tid har påverkat Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer och de människor som är verksamma där, samt att utveckla metoder för att systematiskt kunna övervaka förändringar av dessa kulturlandskap i framtiden. De älvdalar som undersök i projektet är Luleå älvdal och Kalix älvdal, som referens eftersom den är outbyggd. För några veckor sedan beviljades projektet ytterligare bidrag för att fortsätta arbetet under 2024.
GLAS
Glaciärarkeologisk forskning i Sapmi är ett projekt som initierades av Stockholms universitet via Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Projektet som påbörjades 2021 omfattar glaciärarkeologiska inventeringar längs den svenska fjällkedjan. Förutom Stockholms universitet är Norrbottens museum, Jamtli i Östersund, Västerbottens museum, Silvermuseet i Arjeplog och Ájtte i Jokkmokk.
De globala klimatförändringarna har medfört att glaciärer och permanenta snöfläckar smälter i en allt snabbare takt. Inventeringarnas syfte har därför varit att kartlägga hur människor för länge sedan har rört sig i närheten av glaciärer och snöfläckar genom att samla in och ta vara på de arkeologiska och ekologiska fynd som idag smälter fram. Under projektets gång har det hittats fynd efter vildrensjakt men också tamrensdrift.
JÄRN I NORR
Omkring 2010 fann arkeologer vid Norrbottens museum ett oväntat fynd. Vid Sangis (mellan Kalix och Haparanda) hittades rester av järn- och stålframställning som kunde dateras till 200 år före vår tideräkning. Museets arkeolog Carina Bennerhag jobbade vidare med material och undersökte tidigare fynd som man tidigare bortsett ifrån. Resultatet från hennes forskning visar att jakt- och fångstsamhällen i norra Sverige utvecklade tekniker för järnframställning långt tidigare än vad man tidigare varit trott.
Upptäckten har kommit att förändra bilden av järn- och stålframställningens historia, inte bara i Sverige utan även internationellt, avseende spridningen av järn- och ståltillverkningen i förhistoriska samhällen. Detta är banbrytande forskning, eftersom det visar att det inte var jordbrukets introduktion som var avgörande för ett samhälle att kunna etablera ett överskott av resurser som i sin tur möjliggjorde specialisering som järn- och ståltillverkning.
I slutet av 2023 disputerade Carina Bennerhag med sin doktorsavhandling ”Ståltillverkande jakt- och fångstgrupper i det forntida arktiska Europa”. I denna lyfter hon fram betydelsen av arktisk järnteknik i den globala forntida järnhistorien.
Dokumentationsprojekt på G
BASKETMINNEN
I oktober 2023 startade vår digitala insamling Basketminnen från Norrbotten. Basket började spelas på allvar i länet på 1950-talet och syftet med insamlingen är att komplettera våra samlingar med berättelser och föremål från basketvärlden samt att få större kunskap om en lagidrott som haft många aktiva utövare i flera av länets kommuner. Insamlingen görs via minnen.se och kommer att pågå fram till april 2024.
Vi kommer dessutom att satsa på mindre dokumentationsinsatser på flera platser i länet. Förra veckan gjorde museets etnolog Sophie Nyblom och museifotografen Rúnar Gudmundsson ett nedslag i Kiruna och Snöfestivalen, i februari görs ett besök på konditoriet Jola i Haparanda på självaste Fettisdagen, i mars dokumenteras delar av SM-veckan i Luleå och Boden och i april är museet i Arvidsjaur för att besöka en pimpeltävling. Vårens dokumentationsprojekt avslutas i Piteå i slutet av maj och logdanspremiären på klassiska logen i Käcktjärn.
Byggnadsantikvariska projekt på G
SKOGSBRUKS- OCH FLOTTNINGSMUSEET VID STORFORSEN
Under 2022 påbörjade länsmuseet insatser för att vårda byggnaderna på Skogsbruks- och Flottningsmuseet vid Storforsen. En vård- och underhållsplan har upprättats för museiområdet, pannplåt har köpts in för takomläggning och i kursform pågår restaurering av en av museets byggnader. Kurserna anordnas i samarbete med Älvsby folkhögskola och är indelade i tre moment. Den första kursen hölls hösten 2023 och fokuserade på uppmärkning och nedmontering av timmerstommar. Under 2024 kommer kursmoment två och tre att äga rum. De innehåller momenten timmerlagning och uppmontering.
Norrbottens museums målsättning är även att ta fram ett nytt kunskapsunderlag för skogsbruks- och flottningsmuseet. Syftet är att förbättra och komplettera den information som finns tillgänglig för allmänheten om museet och dess byggnader.
Vid pennan
Ulf Renlund, avdelningschef Kulturmiljö