UR Samtiden – Länsmuseerna berättar

Visste du att UR Samtiden tillsammans med Sveriges Länsmuseer har producerat exklusiva miniföredrag med berättelser från hela landet. Länsmuseerna har valt ut berättelser som är relevanta för att beskriva något som rör den egna regionen. Nedan presenteras Norrbottens museums avsnitt i serien, som har sänts på Kunskapskanalen nu i höst.

Vita duvan (6 min)
Vita duvan är en byggnad som berättar om sin samtids filosofi och människosyn, säger Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie. Vita duvan är idag ett stängt fängelse, men var på sin tid ett modernt fängelse med ambitioner att återanpassa fångarna till samhället. Fängelset är ett så kallat panoptiskt fängelse, man byggde fängelset så att de intagna alltid skulle känna sig övervakade och aldrig våga begå ett brott när man kom ut.

Maunoskåpet (7 min)
1878 befann sig geologen Fredrik Svenonius i den lilla byn Mauno, norr om Karesuando. Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, berättar om det lilla kabinettsskåpet från 1600-talet som Fredrik Svenonius upptäckte vid sitt besök. Det kallas i dag för Maunuskåpet. Skåpet är förmodligen Norrbottens museums första insamlade föremål.

En filbunke från Vittangi (6 min)
Filbunken från Vittangi har en inskription på meänkieli undertill. Inskriptionen berättar om svältåret 1867 och beskriver den sena islossningen och snösmältningen. Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, berättar om spår i historien efter det svåra året 1867.

Fotograf Lea Wikström (10 min)
Idag har Norrbottens museum ett bildarkiv med cirka 2 miljoner bilder från 1850-talet och fram till idag. Berit Åström, assistent, och Robert Pohjanen, antikvarie, samtalar om fotoyrket och om en av de första fotograferna i Norrbotten, Lea Wikström. Hon var fotograf i Malmberget mellan 1918-1972. 1978 fick Norrbottens museum ta emot Lea Wikströms fotosamling. Uppskattningsvis är det närmare 100 000 bilder.

Spridningen av järn bland jägare-samlare i det arktiska området (19 min)
Forskningsprojektet Järn i Norr är ett forskningssamarbete mellan Norrbottens museum och Luleå tekniska universitet som handlar om den äldsta järnframställningen i Norrbotten. Nils Harnesk, avdelningschef för Kulturmiljö, berättar om projektet. Fyndigheter och bevis flyttar järnframställningen mycket längre tillbaka än man tidigare trott.

1912 års Norrbottensdräkt (26 min)
Tidsandan kring förra sekelskiftet var typiskt nationalromantisk och hembygdsrörelsen började växa fram. Dessa idealiserades det gamla bondesamhället. Anja Wrede, antikvarie föremålssamlingar, samtalar med Elisabet Martinsson, Dräktrådet, om hur Norrbottendräkten kom till, vad som utmärker den och hur den ska bäras.

Stridbara Siri Holm – en konservativ pionjär (13 min)
Siri Holm var lärarinna vid flickskolan i Luleå och en ledande gestalt inom Vita Bandet samt rösträtts- och fredsrörelsen i Norrbotten. Karin Tjernström, arkivarie, berättar om Siri Holm som var den första kvinna som valdes in i Luleå stadsfullmäktige i december 1910. Siri Holm var en stark personlighet och lika principfast som hon var stridbar i hjärtefrågorna: nykterheten, kvinnosaken, freden och missionen.

Aareavaara – Norrbottens (hittills) äldsta boplatser (20 min)
I samband med en arkeologisk utgrävning år 2009 påträffade Norrbottens museum två boplatser vid Aareavaara, norr om Pajala. Frida Palmbo, arkeolog, berättar att dessa boplatser visade sig vara Norrbottens äldsta boplatser och så gamla som 10 600 år. Tillsammans med kvartärgeologer från Lunds universitet kunde Norrbottens museum visa att inlandsisen dragit sig tillbaka snabbare i denna del av Norrbotten än vad tidigare forskning visat.
Kunskapskanalen: 12 september, repris 18 september

Norrbottens läns arbetsstugor (11 min)
1902 var det nödår i Norrbotten och det var svårt för många människor, det kom förnödenheter från olika delar av Sverige. Det blev bakgrunden till att starta arbetsstugorna. Ginger Karström, arkivarie på Norrbottens föreningsarkiv, berättar om arbetsstugorna som kom att finnas i 50 år. Från början var det en ren välgörenhetsgärning, men kom att bli mer och mer ett redskap i att försvenska barnen som var inackorderade i arbetsstugorna.

Filflaskan från Porsnäs (6 min)
En filflaska var ett ganska vanligt bruksföremål för förvaring av mjölk och fil. Den flaska som Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, visar och berättar om lär ha utgjort Porsnäs bys silvergömma under finska kriget 1809 och förvarades uppe i en trädtopp. Flaskan ägdes en gång av Per Ersson i Pålträsk och han var den enda som visste var silvret var gömt.

100 meter graffiti från 1991 (9 min)
1991 anordnades ett konstsymposium i Luleå. Temat var måleri och utöver 10 deltagare från olika länder så anordnades ett symposium för unga graffitimålare från olika platser. Paulina Öquist Haugen, etnolog, berättar om målningarna, platsen och graffiti ur ett historiskt perspektiv. Eftersom kulvertarna inte är öppna för allmänheten så ville Norrbottens museum synliggöra dem och sprida kunskap om dem.

Här finns alla filmer från länsmuseerna runt om i Sverige UR Samtiden – Länsmuseerna berättar.

En dag på Norrbottens museum

Hej,

Samlingspunkten för vår vandring genom utställningarna börjar ute i Hermelinsparken, där vi ser att sportlovsaktiviteterna pågår för fullt. Några barn prövar hinderbanan, andra leker och åter andra värmer sig eller grillar korv. Flera barn har deltagit i inomhusaktiviteter med bland annat tipsrunda och kreativ verkstad. Många sportlovslediga har hittat till oss i veckan.

Kom så går vi in och tar hissen eller trapporna upp till våning 3 där vår vandring genom museets utställningar börjar.

Flera nya utställningar har haft premiär på Norrbottens museum i år, men det var först med 100 meter graffiti, som vi står i nu, som vi kunde bjuda in till vernissage. Vernissagen är den första på mycket länge på grund av pandemin. Utställningen bygger på en samtidsdokumentation som museet har gjort av målningarna som i sin helhet finns i en kulvert under Skeppsbrogatan in till Shopping, Luleå. De skapades för över 30 år sedan i samband med ett konstsymposium. Utställningen pågår till och med mars 2023, så det finns gott om tid att se den mer än den här gången. Har ni vänner som av olika anledningar inte kan komma till museet i sta’n, så kan de ta en virtuell vandring i kulverten. På museets hemsida finns graffitidokumentationen i form av en 360-graders panorama.

Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.
Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Jag tar också tillfället i akt att berätta att även Kiruna stadshus, Kiruna kyrka, Haparanda kyrka och Världsarvet Gammelstads kyrkstad är panoramafotograferade och finns på museets hemsida.

Vi går ner till våning 2. Här står vi mitt i den stora arkeologiutställningen Arkeologi i Norrbotten som berättar Norrbottens historia, bland annat hur järn framställdes i Norrbotten, Vivungi för över 2000 år sedan. Upptäckten av den 10 600 år gamla boplatsen vid Aareavaara 2009 har bidragit till ny häpnadsväckande kunskap om Norrbotten. Fyndet av boplatsen visade att inlandsisen hade smält undan långt tidigare än man tidigare ansett, och människor levde och verkade i norr redan under stenåldern.

En del av utställningen Arkeologi i Norrbotten. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare medsols och kommer till Luleåbilder. I den här utställningen står gamla bilder från Luleå stadsarkiv och Norrbottens museums arkiv och konstsamling i kontrast till nytagna bilder som visar dagens Luleå på samma plats. De äldre bilderna visar bebyggelsen före stadsbranden och industrialiseringens påverkan, och levandegör många historiska skeenden. Utställningen hänger över sommaren och in i augusti.

Köpmangatan. Konstnär: Otto Hesselbom, 1888.
Köpmangatan. Foto: Arvid Moberg, 1951.
Köpmangatan. Foto: Simon Eliasson, 2021.

I nästa utställningssal visas Ett enda brev från mor. Det här är en utställning av Jennie Lind, filmare och fotograf. På en stor filmduk som sträcker sig nästan över hela långsidan av rummet rullar en kortfilmsdokumentär. Det är en personlig familjeberättelse om hennes tornedalska arv och belyser aktuella ämnen och funderingar som till exempel förlust. ”Mie en ymmärä sanoja enkä puhuttua kieltä Jag förstår inte orden eller det talande språket”. Utställningen finns att se till och med i mitten av maj.

Ur utställningen Ett enda brev till mor. Foto: Jennie Lind.

Hör ni de glada ljusa rösterna? Det är barnen som leker i Förr i tiden och Kan själv, två lekmiljöer för barn och omåttligt populära. Vi kikar in!

På Norrbottens museum har en renovering skett av Kan själv, en utställning för de allra minsta 0-2 år. Den är uppskattad av både barn och medföljande vuxna. Hela utställningen utgår ifrån att uppmuntra barnens fantasi och det råder ingen brist på uppfinningsrikedom, vilket är helt underbart. Föremålen i utställningen bygger delvis på replikor från museets samling. Mitt kontor ligger alldeles bakom utställningen, så jag har lyckan att få ta del av barnens glädje om och om igen. Förr i tiden är en barnutställning som har funnits länge på museet, och nu är vi på gång att uppdatera den. Här vill vi på ett tydligare sätt synliggöra urfolket samerna och minoriteterna.

Lekmiljön Förr i tiden. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Dags att ta trapporna ner till våning 1 och vi kommer rakt in i utställningen Fira demokratin! När vi visade riksdagens vandringsutställning Fira demokrati 100 år! våren 2021 utgjorde riksdagens utställning huvudutställning och det lokala tillägget var mycket mindre. Nu har vi byggt tvärtom. Riksdagens utställning utgör en affischutställning och de lokala förkämparna för allmän och lika rösträtt som till exempel Siri Holm har fått ta plats och utrymme tillsammans med andra starka betydande kvinnor som länsmejerskan Anna Gustafsson.

Ur utställningen Fira demokratin. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare till utställningen som visar på de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Utifrån den här utställningen hölls många pedagogiska workshops digitalt under pandemin tillsammans med grund- och gymnasieskolor.

Museipedagog Viktoria Lestander i utställningen 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Vi går ner till entrén och innan jag bjuder in er på fika i museicaféet, tittar vi på Brita Weglins utställning Annus horribilis. Brita arbetar med många olika tekniker, men broderiet sammanbinder dem alla. Glädjande var att även till den utställningen kunde vi bjuda in till vernissage, i själva verket två. En på eftermiddagen och en på kvällen och bägge var välbesökta. Utställningen hänger till och med 27 mars.

Annus Horribilis – Janus, av Brita Weglin, 2022.

Nu fikar vi och nästa vecka på torsdag kl 14 ses vi på Arkivcentrum, Höstvägen 7 på Björkskatan och går på arkivcafé. Under hela våren arrangeras arkivcafé med föreläsningar på olika teman.

Vid arkivcáfe 31 mars föreläser Lars Gyllenhaal tillsammans med arkeologerna Frida Palmbo och Lars Backman om några av andra världskrigets spår i Norrbotten.

Vi är glada att ni har hittat tillbaka till oss efter pandemin, oavsett om det är via fysiska besök, hemsidan eller genom sociala medier. Besöksantalet i museibyggnaden har stadigt vuxit sedan restriktionerna släppte, och så har skett även på de utställningar som vandrat vidare från Norrbottens museum ut i länet. På Pajala bibliotek har utställningen med stilikonen Sune Uusitalos färgsprakande kläder visats och för er som varken hann se utställningen på Norrbottens museum eller i Pajala; ni får en ny chans, då den kommer att visas på Haparanda järnvägsstation, 16 mars-23 april. Det är fantastiska kreationer!

Sune Uusitalo. Foto: Ricky Sandberg

Till Gällivare museum har utställningen Tilt vandrat vidare. Den handlar om flipperspelens kultur och historia och ett flertal flipperspel går att spela på. Utställningen pågår till och med 22 april.

Ur utställningen Tilt. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Mer om utställningarna och vad som händer på museet kan du läsa på Välkommen – Norrbottens museum

Det här blev en fullmatad dag med kulturella upplevelser och jag hoppas att det har gett mersmak!


Margaretha Lindh

Länsmuseichef