Man kan förundras över de grå ladorna runt om i den norra delen av landet. En livsviktig byggnad som idag är ett minne från en svunnen tid.
I detta blogginlägg ska vi titta närmare på ängsladans syfte och konstruktion.
Ängslada i Bredåker, Boden. Fotograf: Erica Duvensjö
Ängsladan, som den kallas, förvarade det slagna höet ute på åkern tills den dagen bonden hämtade hem skörden till gården. Detta skedde ofta vintertid då snön och det hårda underlaget underlättade slädens framfart.
Ladan uppfördes från början i liggtimmer, men kom under början av 1900-talet att övergå i en enkel lösvirkeskonstruktion, s.k. spantring. Väggarna i timmerladan konstruerades glest med sluttande väggar för att underlätta torkprocessen. På myrmark kan väggarna vara än mer glestimrade än de lador som placerades på ängar, detta för att myrhöet krävde mer luftning.
Timmerladan uppfördes i regel med rännknut, en enkel och mycket vanlig knut i Sverige som passade utmärkt till enklare byggnader.
Den spantrade ängsladan konstruerades med hörnstoplar som alla fästes i syllen (trägrunden). När träskelettet monterats upp kläddes den sedan med panelbrädor.
Glestimrad ängslada, Lillpite. Fotograf: Erica Duvensjö
Spantrad ängslada, Lillpite. Fotograf: Erica Duvensjö
Vissa av ängsladorna har också en påbyggnad på långsidan, ett s.k trodhus som förvaring till hässjans trädelar.
Ängslada med trodhus, Lillpite. Fotograf: Erica Duvensjö
På många lador ligger idag ett pannplåtstak, men har man riktig tur kan man få se den lilla ladan med tak av stickor eller trä. Att takmaterialet skiftar från en ängslada till en annan skapar en rik kulturhistorisk palett.
Ängslada med mossbeväxta takstickor, Piteå. Fotograf: Erica Duvensjö
Ängslador med trätak i Sjulnäs, Piteå. Fotograf: Erica Duvensjö
Idag används väldigt få av de ängslador som fortfarande står kvar ute på åkrarna. Tyvärr får många av dem ett sorgligt slut då placeringen på ängen försvårar för de stora traktorernas framfart vilket medför att de plockas ner. Andra står istället helt övergivna i stort behov av översyn.
Ängslada av lösvirke i stort behov av översyn, Piteå. Fotograf: Erica Duvensjö
Ängsladan är en utrotningshotad byggnad, men fick ett uppsving för ett antal år sedan då ungefär 200 av dem ingick i ett ladprojekt och genomgick en välbehövlig restaurering. De restaurerade ladorna finns att beskåda på ett antal platser i Norrbotten, exempelvis Avan, Gäddvik, Ersnäs och Lillpite.
Inte bara kustbyarna kan stoltsera med ett rikt ladulandskap. Även byn Armasjärvi utanför Övertorneå bjuder på ett kulturhistoriskt landskap med vackra ängslador, ett landskap väl värt att bevara för framtida generationer.
Ladulandskap i Armasjärvi, Övertorneå. Fotograf: Erica Duvensjö
Vid tangentbordet,
Erica Duvensjö