Museifotografen är död, länge leve museifotografen!

I takt med det snabba utvecklingen inom digitalfoto i början på 2000-talet växte ett missförstånd fram inom branschen att yrket som museifotograf, själva professionen, skulle bli överflödig. Några museer sa farväl till sina anställda fotografer och köpte digitala kompaktkameror till sina anställda. Att ersätta bildskapare med en kamera blev däremot inte så lyckat och många museer började därför återanställa fotografer några år senare. Museifotograf är inte en bildsättare utan en tolk som förklarar med hjälp av bilder.

Det geografiska avståndet och Norrbottens storlek, ställer stora krav på att vi kan visa vår samlingar och utställningar på ett mer pedagogiskt och enkelt sätt. Tillgängligheten är ett högt prioriterat område inom verksamheten. Det är viktigt att kunna ta del av vårt arbete oavsett var i länet du bor.

Norrbottens museum strävar därför ständigt efter att utveckla mer moderna och bättre metoder för att visa det norrbottniska kulturarvet. En av dessa nya metoder kallas för fotogrammetri och handlar egentligen om att framställa detaljerade 3D-modeller av både föremål, byggnader och hela landskap. Här nedan kan du se ett exempel på hur vi jobbat med denna teknik.

Föremålet är en vikingatida spännbuckla som hittats i Arjeplog. Foto och 3D-arbetet är utfört av Daryoush Tahmasebi.

Andra metoder som vi jobbat med är panoramadokumentationer. År 2013 anlitades Norrbottens museums bebyggelseantikvarier, etnologer och fotografer av företaget LKAB för att dokumentera stadsflytten i Kiruna. Arbetet innebar att dokumentera både arkitektoniska samt etnologiska aspekter av de områden som ligger i rivnings zoner.

Flera rapporter och fotografiska dokumentationer sammanställdes och presenterades. Med hjälp av tekniken “Panorama 360” återskapade vi ett tydligt och pedagogiskt verktyg för efterkommande generationer för att få uppleva dessa miljöer.

Klicka på bilden för att prova själv! Det öppnas då i ett nytt fönster!
stadshus

En av panoramadokumentationerna var av Kiruna stadshus som snart är rivet. Med vår dokumentation kommer vi även i framtiden att kunna gå in i det och uppleva det men virtuellt. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Ett annat exempel på hur vi använt denna metod var i samband med att Gammelstads kyrkstad firade 20 år som världsarv. Då producerade Norrbottens museum en kollektion av panoramavyer över kyrkstaden och Nederluleå kyrka.

Klicka på bilden för att prova själv! Det öppnas då i ett nytt fönster!
Kyrk_still_linnel_vinter_360_552-pix-bre

Nu kan du också besöka Världsarvet Gammelstads kyrkstad utan att åka till platsen. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Dokumentärfotografi är också en viktig del i Norrbottens museums samtidsdokumentation. Detta sker oftast i projektform och i samarbete med en etnolog. Etnolog och fotograf gör innehållet utifrån sina unika kompetenser, resultatet blir två parallella berättelser som hand i hand förmedlar dokumentationens syfte.

Norrbottens museum har initierat och producerat många djupgående dokumentationer under åren. Gallejaur, Haparanda IKEA-etableringen i Haparanda, Kiruna stadshus, Romer i Norrbotten för att nämna några.

Den senaste dokumentationen “Inland” tilldelades pris för Årets samtidsdokumentation av DOSS, ett svenskt museinätverk för museipersonal som arbetar med samtidsdokumentationer.

Motiveringen löd:

Norrbottens museums del i projektet har varit att dokumentera tre nyskapande företagare i Norrbotten: fotograf Daryoush Tahmasebi och etnolog Sophie Nyblom berättade om Terese och Anders Östling som redesignar möbler inom företaget Udda med flit i Sölkäsaari och Roger Nilsson, Nybyns trädgård, som odlat tomater vintertid. Lisa Kejonen Pauker skildrade med bilder och texter Anna-Stina Svakko, samisk formgivare med företaget Astu Design, som har ateljé i Porjus.”

BildDarre

Terese och Anders Östling ur dokumentationen Udda med flit
Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Boken och fotoutställningen INLAND blev resultatet av dokumentationen.

Inland

Inland blev utsedd till årets samtidsdokumentation.

Vid tangentbordet denna fredag, museifotograf Daryoush Tahmasebi

3D-teknik inom kulturmiljövården

3D-tekniken har länge använts inom spelindustrin. På senare år har man också insett fördelar med tekniken inom andra områden, till exempel inom mäklarbranschen där man kan skapa virtuella visningar på nätet, eller inom läkarvetenskapen där man kan höja precisionen vid operationen med hjälp av 3D-teknik. Inom museivärlden kan 3D-tekniken användas inom flera områden. Här ska vi titta närmre på några av dessa.

Användningsområden
Inom kulturmiljövården kan vi använda 3D-tekniken för att skapa modeller av utgrävningsytor, lämningar ovan mark och föremål. Byggnadsantikvarier kan vara intresserade av att få veta vilket hustakens skick är i. Det är då på många sätt säkrare och smidigare att fotografera svåråtkomliga exteriörer med t ex drönare än att klättra upp på hustaken, i synnerhet om man inte känner sig säker på takens hållbarhet.

Arkeologi
Fornlämningar ovan mark

DSC_0340_red_Arkeologstigen_Jävre

Figur 1. Gravröse vid Arkeologstigen, Jävre, Norrbottens län. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Att skapa en 3D-modell av ett fornminne ovan mark är ett bra sätt att dokumentera fornminnets storlek, tillstånd och omgivande vegetation. Detta är ett bra komplement till beskrivningar i skrift, tvådimensionella bilder och inmätningar med gps. Speciellt användbar är tekniken för fornlämningar som ligger utsatta i terrängen; såsom välbesökta sevärdheter eller fornlämningar i naturområden där maskiner och fordon används ofta och intensivt.

Utgrävningsytor
Det blir mer och mer vanligt att dokumentera utgrävningsytor med hjälp av 3D-teknik. Framför allt är detta en fördel vid stenåldersgrävningar när man gräver sig nedåt lager för lager. En modell över en utgrävd yta ger fördelen att man efteråt, vid datorn, kan skala av lager för lager och i vissa fall omvärdera tidigare tolkningar. Också vid anläggningsgrävningar av konstruktioner, som till exempel järnframställningsugnar, är metoden användbar ur forskningssynpunkt men också förmedlingssynpunkt då man exakt kan återge hur lämningen sett ut från olika vinklar in situ.

Silbojokk_Sketchfab

Figur 2. Lodfoto av en utgrävningsyta i Silbojokk, Arjeplogs kommun. En 3D-modell av samma utgrävningsyta finns att se på https://sketchfab.com/Norrbottensmuseum

Byggnadsantikvariskt arbete
Interiörer
Interiörer är svåra att förmedla på ett tillfredsställande sätt tvådimensionellt. Det går i och för sig att använda sig av objektiv med liten brännvidd, så kallade vidvinkelobjektiv, men ofta blir bilder tagna med sådana objektiv förvrängda och måste behandlas i ett bildbehandlingsprogram för att de ska se verklighetstrogna ut. En 3D-modell av en interiör är ett bra alternativ till en tvådimensionell bild. Betraktaren kan då vid datorn ”vända sig om” och se hela interiören och få den tredimensionella känslan som man aldrig får när man tittar på vanliga bilder. Tekniken kan användas för digitala utställningar på museers hemsidor och kan på så sätt nå ut till fler människor och kanske också väcka intresse för att besöka museet i fråga, fysiskt.

Exteriörer
För byggnadsantikvaren är det en stor fördel att kunna använda sig av drönare i jobbet för att kunna dokumentera och värdera detaljer på byggnader som kan vara svåråtkomliga. Är byggnaden av sämre skick kan det också vara en säkerhetsrisk att ta sig upp på exempelvis tak. Då är drönare och exteriörfotografering ett ovärderligt hjälpmedel.

B+157_Fiskebod_ Laxholmen

Figur 3. Fiskebodar på Laxholmen, Bodens kommun. Foto: Gustaf Holmström © Norrbottens museum.

Fotografering av föremål
En del föremål i museernas samlingar är ömtåliga och måste hanteras varsamt. Det kan därför vara en stor fördel att fotografera av sådana och använda 3D-modellen vid förmedling istället för det aktuella föremålet. En sådan modell är dessutom lätt att dela med sig digitalt så att man i vissa fall inte behöver sända föremålen mellan museer för utställningsverksamhet eller institutioner för forskning.

2001_297_Nyckel_rostig_kompr

Figur 4. Ömtåliga föremål kan förmedlas genom 3D-teknik. Här visas en nyckel som påträffades vid grävningar vid Gammelstads kyrka 1969-70. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Publikt arbete
Att förmedla historia och kunskap med VR (Virtual reality) är en förmedlingsform som blir allt mer populär på museer. Denna innebär att man förser besökare med headsets med hörlurar och bildskärmar och på så sätt försöker levandegöra miljöer med film, ljud och bild i 3D-format.
3D-tekniken är också användbar för att skapa modeller för besökare med nedsatt syn. Här kan fysiska föremål och modeller vara ett bra komplement till audiell information som förmedling.
Flera museer har idag digitala utställningar på sina hemsidor. Detta kan röra sig om 3D-modeller av interiörer från museets lokaler eller modeller av enskilda föremål. Längst ned i detta blogginlägg finns några länkar till hemsidor som är värda att besöka.

Fotogrammetri – hur gör man?
För att skapa en 3D-modell genom fotogrammetri behöver man en bra kamera med stort antal megapixlar och vid exteriörfotografering/landskapsfotografering – en drönare. En serie med bilder tas på önskad yta/interiör/exteriör/föremål, behandlas i bildredigeringsprogram och laddas därefter upp i ett 3D-program. För att installera ett 3D-program på datorn måste denna har hög kapacitet och stort minne. För att skapa en modell jobbar sedan programmet med att känna igen gemensamma utsnitt på bilderna. Därför måste bilderna i bildserien överlappa varandra, helst med 50 % eller mer. Att ta fotogrammetriserier är tidskrävande men ju mer noggrann man är desto bättre blir slutresultatet, det vill säga 3D-modellen.

sketchfab.com
sketchfab.com är en plattform för 3D-modeller där man kan publicera, dela, ladda ner och köpa 3D-modeller online. Norrbottens museum har ett konto som man kan följa. Här kommer vi att ladda ner 3D-modeller från utredningar och utgrävningar samt föremål från museets samlingar.

Följ oss på sketchfab.com/Norrbottensmuseum

Nedan kan du se hur en tand ser ut i en 3D-modell. För att förstora och förminska tanden skrollar man med muspekaren. För att vända på tanden trycker man ned vänsterdelen av muspekaren. För att flytta tanden sidledes håller man vänster- och högerdelen på muspekaren intryckta samtidigt. För att se tanden i 3D klickar du på länken nedan så kommer ett pdf-dokument att öppnas. Välj att lite på dokumentet samt klicka på det lilla röda frågetecknet längst upp i vänstra hörnet.

Tand i 3D

Tand till blogg

Tand som kan ses i 3D genom att klicka på länken Tand i 3D ovan.

För den intresserade kan följande länkar ge inspiration till hur 3D-tekniken används idag inom museivärlden:

Fotogrammetri för Nybörjare
Gustav Vasas hjälm
Tavelgalleriet i Hallwylska museet
Iconem

Vid tangentbordet:
Jannica Grimbe