Norrbottens museum stänger!

Den 1 februari 2024 stänger Museibyggnaden i Hermelinsparken för fönsterrenovering. Det är nästan 100 fönster som skall målas, lagas och få bättre isolering. Ett mycket omfattande arbete som kräver att det finns utrymme runt fönstren när de skall plockas bort. Därför måste utställningar i huset plockas ner och föremål föras tillbaka till föremålsmagasinen. Vad händer då med Norrbottens museums utställningsverksamhet nästa år? Planen är att producera vandringsutställningar som kan visas i Norrbottens kommuner och att även samverka med andra museer i länet gällande utställningar. Det blir utställningar i olika ämnen och för olika åldrar. I detta blogginlägg tänkte jag presentera två utställningar planerade för vandring.

Den ena är en utställning som visats på museet under en stor del av detta år och som handlar om Doris Öberg och hennes lapptäcken i dockformat. Doris, född 1935 i Hortlax – d. 2020, bodde i Älvsbyn och hade ett stort intresse för textilt hantverk. 1984 gick hon en studiecirkel i lapptäcksteknik, vilket ledde till att lapptäcken blev hennes största fritidsintresse. Det alldeles unika med Doris Öbergs lapptäcken är att de alla är miniatyrer; alltså täcken i dockformat. Det är drygt 200 täcken med tillhörande sängar, dockvagnar, vaggor och sparklådor. Alla noggrant matchade i färg och form till sängen eller vagnen de hör till. Alla bäddar är också kompletterade med lakan och virkad spets. Sängarna, vagnarna, vaggorna och sparklådorna är hittade på auktion, loppmarknad eller tillverkade av hennes man Folke. De olika mönstren i täckena är av stor variation och är att betrakta som en mönsterskatt för lapptäcksintresserade.

Från utställningen “Lapptäcken i dockformat” på Norrbottens museum. Foto: Henrik Ygge/Norrbottens museum.

Doris inspirerades också av lapptäcken i barnböcker. Till exempel har hon och Folke gjort en variant av Nils Karlsson Pysslings säng och täcke, Rödluvan med mormors säng, Prinsessan på ärten med flera.
Ett urval på ca 50 täcken har gjorts för vandringsutställningen och några sängar och vagnar kommer också visas. Utställningen blir i ett format som kan fungera i lokaler med lite mindre yta, till exempel bibliotek eller liknande.

Från utställningen “Lapptäcken i dockformat” på Norrbottens museum. Foto: Henrik Ygge/Norrbottens museum.

Den andra utställningen jag vill berätta om är en barnutställning som har arbetsnamnet ”Innan toapappret”. Det är en utställning som bygger på en text av författaren Yngve Ryd där han intervjuar Uno Viklund från Jokkmokk. Uno föddes i Haraudden 1921 och arbetade under sitt liv som skogsarbetare och hästkusk. I texten berättar Uno hur man gjorde sig ren efter uträttad behov innan det fanns toalettpapper. Berättandet är detaljerat, målande och uppfriskande grovt. När jag läste texten kände jag direkt att här har vi innehåll till en barnutställning som både kan bli rolig och lärorik. Här kommer det finnas information om skitstickor, lav och mossa, skitstång, skitstock och utedass. Något jag fann lite extra intressant var hur hemskt och vidrigt många tyckte det var när vattentoaletten gjorde intåg i huvudbyggnaden där man bodde.
Denna utställning blir lite större till formatet med byggda miljöer som inbjuder till lärande och lek. Här kommer vi möta vedboden där skitstickor kunde klyvas till, en pinne uppspikad mellan två träd som illustrerar skitstången, ett utedass som visar hur toabesöket gick till hemma på gården med mera. Utställningen har en avslutande del som innehåller nutidens toalett och även lite om vad man skall tänka på om man är nödd att bajsa i naturen. Lite om hur ett reningsverk fungerar kommer nog med i slutet också.

Sammanfattningsvis kan sägas att 2024 blir ett år där fokus kommer ligga på vandringsutställningar, men även att se över de befintliga utställningarna vi har i museibyggnaden.

Vid tangentbordet:
Henrik Ygge
Utställningsproducent, Norrbottens museum

Lägesrapport från Norrbottens Föreningsarkiv

Att vandra runt i ett arkiv är som att gå i en godisbutik. Här finns mycket som kan fånga ens intresse. Många tror att en arkivlokal är dammig och mörk. Men istället är det rent och välstädat för att undvika att vi får skadeinsekter som kan förstöra materialet som finns bevarat, det är också väl upplyst. I arkivet bevaras inte enbart pappershandlingar, här kan även finnas föremål som på olika sätt belyser föreningarnas verksamhet.

En av dessa dagar fastnade min blick på några handlingar som skilde sig från mängden, det var inga vanliga A4-papper och de var vikta på ett speciellt sätt. När jag tittade närmare var det gamla handlingar, från år 1790.  

De stora folkrörelserna, bland annat arbetar- nykterhets- och väckelserörelsen, lade grunden för föreningslivet. Det började byggas upp från mitten av 1800-talet och när Norrbottens Föreningsarkiv startade 1965 var det under namnet Folkrörelsernas arkiv. De handlingar som jag nu hittade var något annat och långt innan folkrörelsernas uppstart. Det äldsta material som finns i Föreningsarkivet är från slutet av 1800-talet så handlingarna som jag nu hittade var nästan 100 år äldre.

Det var inte några föreningshandlingar som låg där. De gamla handlingarna rörde sjöfartstrafiken från Luleå hamn och varför de fanns i Föreningsarkivet är en gåta. Någon gång har det förmodligen skett en felleverans, antagligen har handlingarna följt med annat material som har levererats till Föreningsarkivet och sedan blivit liggande.  

Att tyda en skrift från slutet av 1700 kräver lite tålamod. Bokstäverna ser annorlunda ut, stavningen skiljer sig åt och de använde andra ord och uttryck än vad vi gör idag. Handlingarna var birullor, det vill säga tullhandlingar för skepp som hade seglat från Luleå hamn. Det var bland annat tullmästare Tåhlin som hade upprättat handlingarna. I birullan redovisades vilket skepp handlingen gäller och vilka varor som fanns ombord samt hur stora mängder av varje vara och vilka av passagerarna som ansvarade för vilka varor.    

Den lilla samlingen innehöll flera birullor. Det fanns ett par olika typer av skepp redovisade till exempel snaus, galeas, jakt och gatt. Skeppens namn var Nordstiernan, Maria Christina, Wandringsman, Jungfrustiernan, Två Bröder, Enigheten, Stiernan, Broder, Fortunan med flera. Några av skeppen skulle med sin frakt till Stockholm men i ett par av birullorna var destinationsorten inte redovisad.

Handlingarna rörde vad som hade skeppats från Luleå. Varorna som skeppen var lastade med var både matvaror och material. Matvarorna bestod till stor del av fisk, torkade eller saltade framför allt gädda men även öring, sik och strömming. Många tunnor innehöll smör, lingon och kött. Annat material kunde vara tunnor med tjära, hornlim, skinn, hudar, bellingar (det vill säga skinn från renens ben som använd till att sy skor) även lapphandskar och skor. Det skeppades även fjädrar av skogsfågel.    

Det fanns redovisat vilka som var med på resan och vilka varor de ansvarade för, det var tillexempel kyrkoherden Petter Wässtuerin, Regimentskrifaren Johan Tahlin, Carl Fabricius, Johan Gowenius Claesson med flera män och endast en kvinna Brita Wenman.

Men materialet har hamnat fel och hör istället hemma på Riksarkivet i Härnösand. Det är viktigt att handlingarna finns bevarade på rätt plats och att handlingar som hör ihop också finns bevarade tillsammans. Så även fast handlingarna rör Luleå så tillhör de det statliga arkivet och inte ett Föreningsarkiv. Ibland kan det kännas lite tråkigt att skicka iväg material som har en viktig historia att berätta men handlingarnas värde ökar i och med att de tillförs rätt sammanhang. Handlingarna kommer att tillföras arkivet: Luleå stad, Rådhusrättens och magistratens arkiv, Stadens enskilda räkenskaper. Där finns sedan tidigare birullor från skeppen i Luleå hamn.

Birullor från 1790 med information om skeppet, vilka varor och passagerare som fanns ombord.

Vid tangentbordet:
Ginger Karström, arkivarie vid Norrbottens föreningsarkiv

För dig som är intresserad kan jag nämnd två skilda böcker som berör fartygen och handelstrafiken efter kusten.

Litteraturlista:
Berggren, Åke. Bergstedt, Pål. (1988) Piteå sjöfart. Piteå museum.

Kostenius, Anette.(1997). Med företagarna i tiden 1847-1997. Länsstyrelsens Tryckeri i Luleå AB.