Arkeologidagen söndag 26 augusti 2018

Arkeologidagen infaller sista söndagen varje år och arrangeras runt om i landet. Det är en nationell temadag för alla som vill upptäcka Sveriges historia. Dessutom är Arkeologidagen ett jättefint tillfälle att lyfta fram något aktuellt inom arkeologin och ge allmänheten möjlighet att ta del av detta!

arkeologidagen-artikelbildwebb

I år väljer Norrbottens museum att arrangera Arkeologidagen i Kalix, i samarbete med Åkes Hundtjänst, Studieförbundet Vuxenskolan i Kalix och Korpikå bygdegårdsförening. Vi erbjuder ett program där det är möjligt att delta vid en eller flera programpunkter beroende på intresse. Sen hoppas vi såklart på att alla intresserade följer med oss under hela dagen!

Program Arkeologidagen 26 augusti
Kan man hitta förhistoriska boplatser med hjälp av arkeologiska sökhundar? Norrbottens museum och Åkes Hundtjänst visar hur det går till.

Vi uppmärksammar boplatsen vid Kälsjärv utanför Kalix, med dateringar till stenålder och bronsålder. 2017 undersöktes den av Norrbottens museum och då hittades en enorm kokgrop och brända ben. Föreläsning om undersökningar i och intill Kalix kyrka. För barn: prova på att vara arkeolog för en dag.

Arkeologihund_Foto Kjell Öberg

Kom och träffa arkeologiska sökhundar under Arkeologidagen! Foto: Kjell Öberg © Norrbottens museum.

11.00-12.00. Föreläsning om Nederkalix kyrka och församling.
Undersökningar i och vid Sveriges nordligaste medeltida kyrka. Hur gick församlingsbildningen till i Kalix? Vad vet vi om platsen utifrån de arkeologiska undersökningarna?
Föreläsare: Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum.
Plats: Korpikå bygdegård. Skyltat från Vitvattenvägen. Korpikå bygdegårdsförening säljer fika och varmkorv. Kontant betalning eller Swish.

Kalix kyrka_sommar_Foto Nils Harnesk

Kalix kyrka. Foto: Nils Harnesk

11.00-12.00. Barnaktivitet – prova på att vara arkeolog för en dag!
Med skärslev, pensel och sil får barnen leta efter arkeologiska fynd i sandsäckar. Medverkande: Frida Palmbo, arkeolog vid Norrbottens museum, Gunilla Lindbäck, Studieförbundet Vuxenskolan.
Plats: Utomhus vid Korpikå bygdegård. Skyltat från Vitvattenvägen.
OBS – inställt vid dåligt väder.

12.00-13.00. Lunch. Chili con carne med ris, sallad, måltidsdryck och kaffe. Föranmälan: Senast tisdag 21 augusti till Anna-Stina Johansson, 070-373 20 49.
Pris: Vuxna 85 kr. Barn (upp till 13 år) 45 kr. Kontant betalning eller Swish.
Plats: Korpikå bygdegård. Skyltat från Vitvattenvägen.

13.30-15.00. Guidad visning av boplatsen med den stora kokgropen som undersöktes hösten 2017. Se hur sökhundarna har tränats att hitta brända ben från matrester som förhistoriska människor lämnat efter sig.
Plats: Vitheden, Kälsjärv. Skyltat från Vitvattenvägen.
Guide: Frida Palmbo, arkeolog vid Norrbottens museum.
Medverkande: Åke Naalisvaara och Gunilla Lindbäck från Åkes Hundtjänst.

2018_1, Arkeologisk räddningsundersökning, Kälsjärv, Kalix

Profil av den undersökta kokgropen utanför Kälsjärv. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Mer information: Frida Palmbo, 070-300 94 32.

Vägbeskrivning till boplatsen på Vitheden
Från Kalix: Kör norrut från Kalix via Vitvattenvägen mot Kälsjärv. Kör ca 6 km. Sväng höger precis norr om grustaget på höger sida om vägen. Se skyltar.

Från Kälsjärv/Korpikå: Kör söderut från Kälsjärv via Vitvattenvägen mot Kalix. Kör ca 1 km. Sväng vänster precis innan grustaget på vänster sida om vägen. Se skyltar.

karta kälsjärv

Tillgänglighet
Terrängen är lättgången. Parkering sker vid sandtäkten. Därifrån cirka 400 meter promenad längs sandig skogsbilväg till boplatsen.

Varmt välkommen! Vi ses väl?
/Frida Palmbo

Isskåpen – en svalkande historia

Vi har precis lämnat den varmaste julimånaden sedan SMHI började sina mätningar för 260 år sedan… En del har njutit av värmen medan andra har längtat till svalare tider. Undertecknad tillhör den senare kategorin och därför kommer detta blogginlägg att handla om isskåp – kylskåpets föregångare.

Att konservera mat med kyla är ingen ny uppfinning. Detta vittnar alla förvaringsgropar och jordkällor runt om i landet om. Men att systematiskt kyla ner matvaror och drycker i skåp med isblock var en uppfinning som såg dagens ljus i början av 1800-talet. Då ska en ung man vid namn Thomas Moore ha konstruerat en enkel variant av isskåp för att frakta smör mellan Maryland och Washington D.C. i USA. Idén imponerade till och med på dåvarande president Jefferson som åkte ut till Moores gård för att inspektera uppfinningen. Idén spred sig och resulterade i produktion av isskåp i den västliga världen. Skåpen blev vanligare under senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Isskåpen var dock inget som fanns i var mans hem utan bara i de mer välbeställda, borgliga bostäderna, i städerna. Efter andra världskriget blev det allt vanligare med mekaniska kylskåp.

isspaak_nbm-10437-1_foto_aake-aastroem

Ett av två isskåp som finns i Norrbottens museums föremålssamling. Skåpet har en gång ägts av konsul Albert Petterson och hans familj i Luleå.
Foto: Åke Åström © Norrbottens museum

Isskåpen
Isskåpen var tillverkade i trä utvändigt och klädda med plåt invändigt. De såg ut ungefär som ett kylskåp, med hyllor för matförvaring. Upp- eller nertill staplades isblock och det fanns ett avrinningshål nertill där smältvattnet rann ut.

20180726_083728_d_2_finish_size_clon_ 1

Isskåpet Temperator ansågs höra till de bättre på marknaden. Detta skåp tillhör också museets föremålssamling. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Nymodernigheten försågs ofta med bruksanvisning, så också isskåpet ovan. På insidan av skåpsluckan kan man se följande instruktioner:

20180726_083654redsizecontrast

Instruktioner fastlimmade på insidan av skåpsluckan. Foto:  Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Många isskåp var dekorationsmålade för att likna marmor. Bland de bättre isskåpen nämns märkena ”Svenske” och ”Temperator”. Båda dessa skåp hade isbehållaren överst vilket gav bäst kylegenskaper. Från isbehållaren leddes smältvattnet ned längs skåpets båda sidoväggar till uppsamlingskärlet längst ner i skåpet. Smältvattnet bidrog på detta sätt till en jämnare fördelning av kylan i skåpet.

_8010013red456

Isbehållaren högst upp i skåpet bestod av galvaniserad plåt och hade små hål på sidorna som smältvattnet kunde rinna ut igenom. Behållaren var löstagbar så att den kunde tas ut och rengöras. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum.

Isupptagning och förvaring
Isen till isskåpen sågades upp i ca 50x50cm stora block ur sjöar och älvar om vintern med vanlig stocksåg. De lades därefter i stora högar, helst på torra sol-och vindskyddade platser. Högarna täcktes sedan med tjocka lager sågspån eller torvjord. Detta fungerade som isolering för att bevara isen under hela året. På en del platser förvarades isen också i ishus. Dessa byggdes med dubbla väggar för att ha så stor isolerande verkan som möjligt.
Isblocken var en efterfrågad vara, inte bara bland städernas bättre ställda hem, men också av mejerierna och bryggerierna. Här användes stora mängder is för avkylning av grädde, mjölk och smör samt vid bryggeriprocessen.

1982000010256_isupptagn_Luleå

Isupptagning på älven 1945 © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Carl Josefsson. Bildnummer: 1982000010256

Iskarlar
Isblocken levererades till hemmen av iskarlar. Iskarlar använde i början häst och vagn för att frakta isen men gick senare över till att använda lastbilar. För att underlätta hanteringen av de ca 50x50cm stora iskuberna använde han sig av en istång. För att skydda sig mot isblockens kyla bar iskarlen ett skinnkläde (se bilden nedan).

028a80f4-ef1a-412a-98d2-1faad56d5cf1_iskarl

Iskarl med isblock på ryggen vid sin häst och vagn på Strandvägen i Stockholm. Okänd fotograf. Bilden tagen 1912-1925. Originalbild arkiverad och utlånad av Stockholms stadsmuseum.

Till hushållen i städerna kom iskarlen 1-2 gånger i veckan och levererade is till isskåpen.

Vid tangentbordet: Jannica Grimbe (som i juli helst velat bo i ett isskåp 😉 )