Bryggeriet i Luleå

I hyllorna står de prydligt på rad, alla hundratals versioner av IPA, porter eller lager. Det är idag lätt att tro att vi lever i mikrobryggeriernas tid. Som en inledning på denna helg ska vi göra ett kort nedslag i ölets historia och hur detta har tett sig i Norrbotten.

De tidigaste arkeologiska spåren av fermentering är 13 000 år gamla, och har hittats i nuvarande Israel. De tidigaste bevisen, som hittats i nuvarande Turkiet, för öltillverkning är mellan 10 500 och 7 500 år gamla.

1982000007508

Ölproduktionen har utvecklats sedan den först uppfanns. På bilden pågår buteljering vid Luleå Bryggeri. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1982000007508. Cirka 1910-1915.

Den idag i särklass vanligaste ölsorten, ljus lager, är ett underjäst öl som producerades industriellt från 1860-talet. Med ny teknik kunde den ljusa lagern produceras året runt och den hade dessutom bättre hållbarhet. Förutsättningarna för att producera en konsumentvänlig produkt ökade, likaså möjligheten att producera storskaligt. Nu fick de stora bryggerierna chansen att marknadsföra sig regionalt, nationellt och slutligen även internationellt.

1982000008182

Med nya tekniker möjliggjordes storskalig produktion. Det kan för oss kännas lite primitivt att kyla ner genom att använda is från älven. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Henny Tegström. Bildnummer: 1982000008182. Cirka 1902.

Historiskt sett har det dock varit annorlunda. Engelsk eller Bayersk öl, som du kanske känner bättre igen som Porter, importerades till stadens restauranger och krogar. På mindre orter, så kallat tappställen, kunde man snarare köpa med sig ”svensköl” eller svagdricka. Ordet tappställen kommer från att man på dessa platser tappade om ölet från tunnor till mindre behållare. År 1886 grundades Norrbottens bryggeri och var då ett av de första moderna bryggerierna i Luleå. Bara tre år senare påbörjades byggnationen av Bryggeriet i Luleå, som byggdes av Luleå bryggeri AB. Att man valde att etablera sig ute vid vattnet är inte konstigt, då det behövdes is från älven för att kyla ner ölet vid tillverkningsprocessen.

1982000007510

Norrbottens bryggeri låg vid Norra hamn, kvarteret Uttern. Idag hittar du Kulturens hus på detta kvarter. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000007510. 1890-tal.

Luleå bryggeri AB gick i konkurs år 1908. Redan samma år grundades AB Luleå Bryggeri, med familjen Burström som en av ägarna. År 1970 fick företaget det nya namnet AB Nyckelbryggerier och nio år senare såldes företaget till TILL-bryggerierna. Detta blev avslutet för det 70 år gamla familjeföretaget.

 

1982000007642

Gefle Bryggeri AB i Luleå. På bilden syns föreståndaren Gustav Adolf Rydberg med sin familj, sina anställda och gäster. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000007642. 1892.

Strax efter sekelskiftet startade en uppsjö andra bryggerier. Bergnäsets bryggeri och Nordstjärnan och Renen är ett par exempel på dessa. Örnsköldsviks och Gefle bryggeri hade också etablerat sig i Luleå. På bryggerierna var man, liksom nu, kreativ. Förutom öl bryggdes även must, cider och läskeblask.

1982000009573

TILL-bryggerier. Det har varit många olika ägare av bryggeriet på varvet. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Helmer Widlund. Bildnummer: 1982000009573. 1990-05-07

Bryggeriet nådde sin kulmen på mitten av 1980-talet då man hade hela 75 anställda, dubbelt så många som 10 år tidigare. Dock var kulmen kortvarig och företaget lades ned 1989 och fastigheten såldes till fastighetsbolaget Galären. Idag inrymmer bryggeriet bland annat kontor och restaurang.

1982000009754

Norrbottens Bryggeris personal. Kvinnorna med de randiga kjolarna är dalkullor som vandrat till fots, från Dalarna till Luleå, för att arbeta över sommaren. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000009754. 1899.

Vad ska vi då komma överens om? Lever vi idag i mikrobryggeriernas tid, eller var den tiden kring sekelskiftet när det fanns en handfull bryggerier bara i Luleå? Eller kan det rent av vara så att mikrobryggeriernas tid var då ölen var färsk och var tvungen att tillverkas så lokalt som möjligt? Det är en fråga att diskutera över en alkoholfri lager, tycker jag.

Vid tangentbordet,
Marcus Bengtsson

Mikrovågsugnen – en pryl som förändrat vår vardag

Materiella förändringar kan på många sätt ändra våra rutiner och vanor. Vissa uppfinningar och ny teknik påverkar vårt vardagsliv mer än andra. En sådan uppfinning är mikrovågsugnen.

Nytt i samlingarna – en mikrovågsugn från 1980-talet
Norrbottens museums föremålssamlingar utökades för ett tag sedan med en mikrovågsugn från 1980-talet. Det är en imponerande pjäs, stor och tung, tidstypiskt mörkbrun, med text och siffror i orange.

Mikrovågsugn

Mikro (Nbm 27800), av märket Philips Cooktronic, inköpt av en familj i Luleå 1983 för 2950 kr. Foto © Norrbottens museum.

Den tidigare ägaren av mikron berättar att den köptes in 1983 och att den har använts i princip dagligen ända fram till 2013. Han berättar att:

”Den första månaden lärde vi oss att man inte torkar maränger i mikro, de blir kolsvarta i mitten men vita på utsidan. Att ”grädda” bullar fungerar inte heller, bullarna blir inte gyllenbruna som i en vanlig ugn.

Vi har använt den för mycket matlagning, bl. a. blir köttfärslimpa i lergryta helt fantastiskt. Den har ju inte roterande tallrik i botten så det går att ställa in fyrkantiga formar t.ex.

De minsta portioner vi lagat var åt vår ene son som fick bröstmjölk tinad vid behov. Perfekt även för smakportioner när barnen började försöka äta fast föda.

Perfekt även när barnen blev lite äldre och var ‘överhungriga’ när de kom hem från dagis/skola. Snabbt fick man lite varm mat färdig.”

Idag finns det inte många svenska kök som inte är utrustade med en mikro, men från början möttes den av stor misstänksamhet och skepsis. Det är nu drygt 50 år sedan världens första mikrovågsugn för hushållsbruk kom ut på marknaden.

Uppfanns av en slump
Den forskning och teknikutveckling som bedrevs inom vapenindustrin under världskrigen ledde fram till en rad nya uppfinningar, även utanför krigsindustrins område. Mikrovågsugnen var ett resultat av den radarforskning som bedrevs under andra världskriget.

Om mikron kan sägas att den uppfanns nästan av en slump av amerikanen Percy Spencer på 1940-talet. Spencer var självlärd, men han var en av 1900-talets främsta uppfinnare med över 300 patent.

Han arbetade på företaget Raytheon, som tillverkade radarutrustning. Spencers uppgift var att förenkla konstruktionen av magnetronen, som alstrar radarvågorna.

En dag upptäckte han att en chokladbit i hans ficka hade smält av radarsändarens vågor. Sedan provade han även med andra saker. Han fick ägg att explodera och lyckades poppa popcorn med hjälp av mikrovågorna. Nu föddes idén att använda radartekniken även för matlagning.

Den första mikrovågsugnen från Raytheon kallades för Radarange och var för industriellt bruk. Den vägde 350 kilo och var 1,7 meter hög. Kostnaden för en Radarange låg på cirka 200 000 kr i dagens penningvärde.

Även de mikrovågsugnar av bordsmodell som kom i slutet av 1960-talet var dyra. Det höga priset, i kombination med en stor tveksamhet till den nya tekniken, ledde till att de inte gjorde någon direkt succé. Det fanns en rädsla för att mikrovågsugnarna kunde ge strålningsskador, leda till cancer och sterilitet. men även för att näringsämnen i maten skulle förstöras i samband med uppvärmningen. Vid den här tiden var många kvinnor fortfarande hemmafruar, och man upplevde troligen inte att man hade behov av snabb uppvärmning på samma sätt som vi gör idag. Tiden var ännu inte helt mogen för att ta emot mikron med öppna armar.

Mikrovågsugn cupol

I museets samlingar finns även en mikrovågsugn av modellen Cupol, som formgavs 1969 av Carl-Arne Breger. Cupol tillverkades av Husqvarna och var en av de första mikrovågsugnarna i Sverige. Foto © Norrbottens museum.

Det är först på 1970-talet som mikrovågsugnarna blir så pass billiga att försäljningen ökar, och man börjar nu även se de praktiska fördelarna med snabb uppvärmning. På 1980-talet slår de igenom på allvar. Det kom ut ett stort antal kokböcker på temat ”laga mat i mikro”, men matlagning i mikrovågsugn blir sällan riktigt bra. Idag används de i första hand för att värma eller tina upp mat i.

Förändrade måltidsmönster
Mikron har inte bara förändrat matlagningen, utan även våra måltidsmönster. Samtidigt som den har frigjort tid, har den delvis löst upp matbordets gemenskap. Medlemmarna i en familj äter nu ofta olika rätter och vid olika tidpunkter. Med mikron har även matbutikernas utbud av färdigrätter ökat. De värms upp på bara några minuter och är sedan redo att ätas.

Percy Spencers uppfinning som kom till av en slump är idag en självklar del i de flesta hem, men fortfarande finns det en viss skepsis till den mikrade maten. Särskilt frågan om det minskade näringsinnehållet återkommer då och då. Livsmedelsverket menar dock att detta är en myt, och att det inte finns några risker med mikrovärmd mat.

Uppvärmning i mikrovågsugn
Mikrovågorna kommer från en magnetron, ett elektronrör, som sätter fart på vattenmolekyler i maten. Det är molekylernas rörelseenergi som värmer maten. Fasta ämnen, som porslin, påverkas inte på samma sätt.

  • Om mikrovågsugnen och andra uppfinningar kan du läsa mer om i Tekniska museets bok 100 innovationer från 2013.

Vid tangentbordet:
Anja Wrede