I dagarna har vi kommit in från fältarbetet med den arkeologiska utredningen för Norrbotniabanan inom Luleå kommun. I det här blogginlägget kommer jag att visa några bilder från fältarbetet. Mer information om resultatet kommer vid ett senare tillfälle.
Utredningsområdet omfattar den bankorridor där Norrbotniabanan planeras. Exakt vilken sträckning järnvägen kommer att få är inte beslutat, så utredningsområdet är större än vad som i slutänden kommer att beröras.På Notvikens lägerplats, inte så långt från Storheden, hade Norrbottens fältjägarkår övningar och möten mellan åren 1882-1907. I området finns lämningar efter husgrunder, en skans och minnesmärken.Ronny smeds, Västerbottens museum, har hittat skörbränd sten, brända ben och slagg på Gäddviksheden. Utifrån höjden över havet på 20 meter, kan det vara en boplats som är omkring 2000 år gammal.En källargrop inom Österbybodarna, en fäbod med anor från 1700-tal.En laga skifteskarta för Ersnäs (aktbeteckning Å23-26:10) visar Österbybodarna som de såg ut 1880. Då ritades sex byggnader in. Vi har hittat ett 10-tal husgrunder.Sebastian Lundkvist registrerar en kokgrop på en sandig ås, invid en myr. Även denna ligger på ca 20 meter över havet, vilket ger en möjlig datering till århundradena omkring Kristi födelse.Många av de lämningar vi har hittat har med jordbruk att göra. Här är ett röjningsröse som även fungerat som stenmur. På den ligger en gammal plog.Vissa lämningar är inte så lätta att se, eller fotografera, på grund av kraftig vegetation. Denna bild visar platsen för en kvarn. Se nästa bild.Utsnitt av avvittringskarta daterad 1787. Uppe till höger ses Lill-Antnästräsket och från den rinner Kvarnbäcken. Längs bäcken ses några figurer som ser ut som spindlar – de är symboler för kvarnar. Den ensamliggande kvarnen är den på bilden ovan. De tre bredvid varandra ligger alldeles vid fäboden som heter Kvarnvallen.Projektledare Frida Palmbo registrerar en av många militära lämningar som påträffats inom utredningsområdet. Kullen som Frida står på tillhör ett system av löpgravar och skyttevärn på Hamnholmen.
Det var några smakprov på det vi hittat vid denna utredning. Mer kommer så småningom, när vi hunnit bearbeta materialet.
Vid tangentbordet Åsa Lindgren, biträdande projektledare
En central del av Norrbottens museums uppdrag är insamling. Ofta handlar det om att vi får erbjudande om gåvor eller donationer. Men museet bedriver också aktiv insamling, det innebär att vi söker och letar föremål, arkivalier och fotografier som kan komplettera vår existerande samling. Veckans inlägg handlar om förvärvet av delar av fotografen Bert Perssons bildsamling och den digitalisering som Norrbottens museum nu genomför av den.
Det kan även ske genom dokumentationsprojekt, som till exempel de dokumentationer vi genomfört under många år av samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna, dokumentation av några av Sveriges äldsta graffitimålningar eller samarbete med skolor inom projektet Byakistan. Det senare ett sätt involvera barn och unga i kulturarv och samla in nytt material om deras syn på samtiden och vad de vill bevara för framtiden. Denna del av insamlingen kallar vi för samtidsdokumentation.
En annan del av museets insamling sker via vår kulturmiljöverksamhet, arkeologerna och byggnadsantikvarierna. Som med sina forskningsprojekt och uppdragsverksamhet ständigt tillför ny kunskap om länets förhistoria och kulturarv och förmerar samlingarna med föremål, arkivalier och fotografier. Norrbottens museum har även stående fyndfördelning för arkeologiskt material som framkommer i Norrbotten vilket innebär att vi tar emot och bevarar det materialet i våra föremålsmagasin om inte något annat museum i länet önskar ta emot det.
Den tredje delen är rena förvärv vilket detta inlägg handlar om. Ett förvärv är när Norrbottens museum köper in ett material, samling eller enskilda föremål till museets samlingar. Det är ovanligt men förekommer och tillämpas i de fall då en gåva eller donation inte är möjligt och det budgetmässigt är realistiskt att köpa in föremålet/samlingen/materialet ifråga. Den bedömningen görs från fall till fall. Det kan också avse förvärv från yrkesverksamma konstnärer, fotografer eller andra professionella kulturarbetare.
Ett sådant förvärv Norrbottens museum gjorde under 2022 var delar av fotografen Bert Perssons bildsamling som idag ägs av Bert Perssons hustru och döttrar. Samlingen är ett unikt tidsdokument från en hans verksamhet som journalist och fotograf i norra Sverige, från Sundsvall och norrut, under 66 år. Samlingen innehåller omkring 1 miljon bilder och Norrbottens museum har förvärvat omkring 5000 negativ som speglar bredden av Bert Perssons verksamhet, allt från skildringarna han gjorde av det samiska samhället, föreningsliv, försvarsmakten, samhälle och näringsliv och hans verksamhet på Nordkalotten.
Fotografierna kommer att digitiseras i samarbete med det sociala företaget Bevara Digitalt under 2023 och våren 2024. I dagsläget har redan drygt 1100 bilder digitiserats och kommer att publiceras via Norrbottens museums samlingsdatabas Carlotta.
Bert Persson medverkade i bildtidningen Se, Expressen och i en rad andra tidningar med sina bilder och hans bilder kom att sätta bilden av norra Sverige för många. Bert Persson bodde i Luleå och avled i sitt hem på Malmudden 2017.
Här nedan följer ett urval av de digitiserade fotografierna från Bert Perssons bildsamling:
Cyklisten Gustaf Håkansson, kallad Stålfarfar, vid tävlan i Sverigeloppet år 1965. Sverigeloppet gick mellan Haparanda och Ystad. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.Pajala marknad i juli 1976, från ett reportage i Hänt i Veckan. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.Luleå basket i 1979 års tappning, baskettraditionen i Luleå är långvarig. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.Biografen Röda kvarn i Övertorneå, uppförd 1914 av överblivet material från järnvägsbygget och järnvägsstationen. På bio går filmen “Helvetescommandos” vilket visar att fotot är taget 1967. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.Dans i Kukkola i juli 1965. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.Tullen vid Haparanda-Torneå under sommaren 1972. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.