Arkeologidagen söndag 26 augusti 2018

Arkeologidagen infaller sista söndagen varje år och arrangeras runt om i landet. Det är en nationell temadag för alla som vill upptäcka Sveriges historia. Dessutom är Arkeologidagen ett jättefint tillfälle att lyfta fram något aktuellt inom arkeologin och ge allmänheten möjlighet att ta del av detta!

arkeologidagen-artikelbildwebb

I år väljer Norrbottens museum att arrangera Arkeologidagen i Kalix, i samarbete med Åkes Hundtjänst, Studieförbundet Vuxenskolan i Kalix och Korpikå bygdegårdsförening. Vi erbjuder ett program där det är möjligt att delta vid en eller flera programpunkter beroende på intresse. Sen hoppas vi såklart på att alla intresserade följer med oss under hela dagen!

Program Arkeologidagen 26 augusti
Kan man hitta förhistoriska boplatser med hjälp av arkeologiska sökhundar? Norrbottens museum och Åkes Hundtjänst visar hur det går till.

Vi uppmärksammar boplatsen vid Kälsjärv utanför Kalix, med dateringar till stenålder och bronsålder. 2017 undersöktes den av Norrbottens museum och då hittades en enorm kokgrop och brända ben. Föreläsning om undersökningar i och intill Kalix kyrka. För barn: prova på att vara arkeolog för en dag.

Arkeologihund_Foto Kjell Öberg

Kom och träffa arkeologiska sökhundar under Arkeologidagen! Foto: Kjell Öberg © Norrbottens museum.

11.00-12.00. Föreläsning om Nederkalix kyrka och församling.
Undersökningar i och vid Sveriges nordligaste medeltida kyrka. Hur gick församlingsbildningen till i Kalix? Vad vet vi om platsen utifrån de arkeologiska undersökningarna?
Föreläsare: Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum.
Plats: Korpikå bygdegård. Skyltat från Vitvattenvägen. Korpikå bygdegårdsförening säljer fika och varmkorv. Kontant betalning eller Swish.

Kalix kyrka_sommar_Foto Nils Harnesk

Kalix kyrka. Foto: Nils Harnesk

11.00-12.00. Barnaktivitet – prova på att vara arkeolog för en dag!
Med skärslev, pensel och sil får barnen leta efter arkeologiska fynd i sandsäckar. Medverkande: Frida Palmbo, arkeolog vid Norrbottens museum, Gunilla Lindbäck, Studieförbundet Vuxenskolan.
Plats: Utomhus vid Korpikå bygdegård. Skyltat från Vitvattenvägen.
OBS – inställt vid dåligt väder.

12.00-13.00. Lunch. Chili con carne med ris, sallad, måltidsdryck och kaffe. Föranmälan: Senast tisdag 21 augusti till Anna-Stina Johansson, 070-373 20 49.
Pris: Vuxna 85 kr. Barn (upp till 13 år) 45 kr. Kontant betalning eller Swish.
Plats: Korpikå bygdegård. Skyltat från Vitvattenvägen.

13.30-15.00. Guidad visning av boplatsen med den stora kokgropen som undersöktes hösten 2017. Se hur sökhundarna har tränats att hitta brända ben från matrester som förhistoriska människor lämnat efter sig.
Plats: Vitheden, Kälsjärv. Skyltat från Vitvattenvägen.
Guide: Frida Palmbo, arkeolog vid Norrbottens museum.
Medverkande: Åke Naalisvaara och Gunilla Lindbäck från Åkes Hundtjänst.

2018_1, Arkeologisk räddningsundersökning, Kälsjärv, Kalix

Profil av den undersökta kokgropen utanför Kälsjärv. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Mer information: Frida Palmbo, 070-300 94 32.

Vägbeskrivning till boplatsen på Vitheden
Från Kalix: Kör norrut från Kalix via Vitvattenvägen mot Kälsjärv. Kör ca 6 km. Sväng höger precis norr om grustaget på höger sida om vägen. Se skyltar.

Från Kälsjärv/Korpikå: Kör söderut från Kälsjärv via Vitvattenvägen mot Kalix. Kör ca 1 km. Sväng vänster precis innan grustaget på vänster sida om vägen. Se skyltar.

karta kälsjärv

Tillgänglighet
Terrängen är lättgången. Parkering sker vid sandtäkten. Därifrån cirka 400 meter promenad längs sandig skogsbilväg till boplatsen.

Varmt välkommen! Vi ses väl?
/Frida Palmbo

Ängsladan, ett minne från en svunnen tid

Man kan förundras över de grå ladorna runt om i den norra delen av landet. En livsviktig byggnad som idag är ett minne från en svunnen tid.
I detta blogginlägg ska vi titta närmare på ängsladans syfte och konstruktion.

ängslada sommar

Ängslada i Bredåker, Boden. Fotograf: Erica Duvensjö

Ängsladan, som den kallas, förvarade det slagna höet ute på åkern tills den dagen bonden hämtade hem skörden till gården. Detta skedde ofta vintertid då snön och det hårda underlaget underlättade slädens framfart.

Ladan uppfördes från början i liggtimmer, men kom under början av 1900-talet att övergå i en enkel lösvirkeskonstruktion, s.k. spantring. Väggarna i timmerladan konstruerades glest med sluttande väggar för att underlätta torkprocessen. På myrmark kan väggarna vara än mer glestimrade än de lador som placerades på ängar, detta för att myrhöet krävde mer luftning.
Timmerladan uppfördes i regel med rännknut, en enkel och mycket vanlig knut i Sverige som passade utmärkt till enklare byggnader.

Den spantrade ängsladan konstruerades med hörnstoplar som alla fästes i syllen (trägrunden). När träskelettet monterats upp kläddes den sedan med panelbrädor.

glestimring

Glestimrad ängslada, Lillpite. Fotograf: Erica Duvensjö

spantring

Spantrad ängslada, Lillpite. Fotograf: Erica Duvensjö

Vissa av ängsladorna har också en påbyggnad på långsidan, ett s.k trodhus som förvaring till hässjans trädelar.

trodhus

Ängslada med trodhus, Lillpite. Fotograf: Erica Duvensjö

På många lador ligger idag ett pannplåtstak, men har man riktig tur kan man få se den lilla ladan med tak av stickor eller trä. Att takmaterialet skiftar från en ängslada till en annan skapar en rik kulturhistorisk palett.

sticktak

Ängslada med mossbeväxta takstickor, Piteå. Fotograf: Erica Duvensjö

ängslada trätak

Ängslador med trätak i Sjulnäs, Piteå. Fotograf: Erica Duvensjö

Idag används väldigt få av de ängslador som fortfarande står kvar ute på åkrarna. Tyvärr får många av dem ett sorgligt slut då placeringen på ängen försvårar för de stora traktorernas framfart vilket medför att de plockas ner. Andra står istället helt övergivna i stort behov av översyn.

ängslada trasig

Ängslada av lösvirke i stort behov av översyn, Piteå. Fotograf: Erica Duvensjö

Ängsladan är en utrotningshotad byggnad, men fick ett uppsving för ett antal år sedan då ungefär 200 av dem ingick i ett ladprojekt och genomgick en välbehövlig restaurering. De restaurerade ladorna finns att beskåda på ett antal platser i Norrbotten, exempelvis Avan, Gäddvik, Ersnäs och Lillpite.

Inte bara kustbyarna kan stoltsera med ett rikt ladulandskap. Även byn Armasjärvi utanför Övertorneå bjuder på ett kulturhistoriskt landskap med vackra ängslador, ett landskap väl värt att bevara för framtida generationer.

armasjärvi

Ladulandskap i Armasjärvi, Övertorneå. Fotograf: Erica Duvensjö

Vid tangentbordet,
Erica Duvensjö