Haparanda kyrka – ful eller fin? Att tycka till om hus.

Jag får ibland frågor om vad jag tycker om olika nybyggen i länet. Senast jag fick frågan var på en arkitekturföreläsning som jag höll på Medborgarskolan i Luleå. Vad tycker jag egentligen om ”Hoppbacken” (längs Södra Hamnleden) och om höghusen på Lulsundsberget i Luleå? Vad tycker jag om Åhléns/Clarionkomplexet på gamla Fritz Olsson tomten i Luleå? Vad tycker jag om kyrkan i Haparanda och om nya stadhuset i Kiruna?

Som byggnadsantikvarie kan man räkna med att ses som en skeptiker till allt vad nytt heter. Om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer rivs bort till förmån för nya hus – då är vi skeptiska, det är ju vårt jobb att värna dessa miljöer. Men ny arkitektur kan också vara häftig och intressant på många sätt. Arkitektur skapar debatt och samtal, många har något att säga och tycka om hus.

Personligen är jag förtjust i postmodernistisk arkitektur och den spanske arkitekten Ricardo Bofill är en av mina favoriter. Jag gillar arkitektur som är nyskapande men också vågar använda sig av historiska arkitekturdetaljer och ornament.

Haparand_kyr_höst-2015_01 DT

Haparanda kyrka, foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

1978_1745_9

Den gamla kyrkan brann ned 1943, Norrbottens museums bildarkiv Carlotta 1978:1745:9

Haparanda kyrka

När räknas ny arkitektur som just NY arkitektur? Nya kyrkan i Haparanda från 1967 är ändå snart 50 år gammal och jag har läst att den är omnämnd som en av de fulaste byggnaderna i Sverige.

Den nya kyrkan var en modig kontrast till den gamla kyrkan av trä som brann ned 1963. De två kyrkorna var varandras motsatser och fortfarande är den nya kyrkan spektakulär och annorlunda och kanske just ”ful” i mångas ögon.

Kyrkan ritades av arkitekten Bengt Larsson vid arkitektkontoret ELLT och arkitekturstilen är brutalistisk. Bengt Larsson kallade sin skapelse för ”rent hus”. Typiskt för brutalismen var fasader i rå, omålad betong. Inga ”onödiga” arkitekturdetaljer som inte hade någon funktion användes, istället var det endast tekniska och funktionella lösningar som blev dekorativa element. Fasaden på Haparanda kyrka är av kopparplåt som ärjats och blivit mörkt brun. Interiören är ljus med högt i tak och en stor ljuskrona dominerar kyrkorummet.

Haparanda kyrka räknas som ett huvudverk i sin tids modernistiska arkitektur och har numera ett kulturhistoriskt värde. Jag anser att det är en häftig byggnad som är värt ett besök.

Titta in i kyrkan genom fotograf Daryoush Tahmasebis 360 graders panorama!

play_buttonpluspic

haparanda_int_kyrk_01
Interiör Haparanda kyrka, foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Arkitekturpedagogik

Nästa vecka ska jag hålla en stadsvandring för en gäng 2:or från Östra skolan i Luleå. Det är en utmaning att förklara arkitektur och kulturhistoriska miljöer på ett pedagogiskt sätt. Vad är egentligen viktigt att berätta? Men ännu viktigare: Vad är viktigt att prata om tillsammans med eleverna? Vad tycker de om hus? Vad är ett fult och ett fint hus? Vilka hus är viktiga för dem?

//Jenny Dahlén Vestlund, byggnadsantikvarie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s