Byggnadsvårdskvällarna 2020

Nu börjar julen rundas av. Om tre dagar kastas granen ut. Vi går mot ljusare tider och Norrbottens museum är i full färd med planeringen av de aktiviteter vi ska genomföra i år. Bland mycket annat kommer vi i år att genomföra de populära byggnadsvårdskvällarna.

Den sista måndagen i månaden, vid fyra tillfällen, med start den 28 januari kommer föreläsningar med olika byggnadsvårdsteman att hållas. Byggnadsvårdskvällarna är ett samarbete mellan Byggnadsvårdsföreningen, Luleå kommun, Nederluleå Kyrkstugeförening, Länsstyrelsen Norrbotten, Region Norrbottens hemslöjdskonsulter samt Norrbottens museum.

För medlemmar i Byggnadsvårdsföreningen kostar det 70 kronor per person, medan icke-medlemmar betalar 100 kronor per person. Självklart ingår fika i priset. Föranmälan görs via e-post till Lisa på ann-louise.lang@lulea.se
Föreläsningarna hålls i Gamla skolan på Rutviksvägen 11, Gammelstads kyrkby.
Alla byggnadsvårdskvällar äger rum mellan klockan 19 och 21.

28 januari

Relationen mellan ett äldre hus och en modern livsstil. Hur löser man tillbyggnader och anpassningar av äldre hus och hur ser en bra lösning ut i praktiken?
Med timmerhantverkaren Alexander Engelmark och byggnadsantikvarie Jessica Lundmark
Länk till facebookevenemanget – 28 januari

gigantisk garageport

Vissa anpassningar kan vara särskilt påtagliga. Här bor väl någon som prioriterar bilen? Okänd fotograf.

25 februari

Vilka farstukvistar och ytterdörrar passar till ett äldre hus? Hur har det sett ut och vad bör man tänka på om man vill förnya, bevara, eller återställa?
Med byggnadsantikvarie Erica Duvensjö och timmerhantverkaren Kent Vesterlund
Länk till facebookevenemanget – 25 februari

20170812_144548

Hur ska man egentligen tänka när man sätter farstukvist? Hur passar form och färg ihop? © Norrbottens museum. Foto: Marcus Bengtsson.

24 mars

Hållbart byggande, återbruk av byggnadsdelar och hållbara byggnadsmaterial. Hur kan det se ut och vilka är fördelarna?
Med byggnadsantikvarierna Marcus Bengtsson och Jessica Lundmark, Norrbottens museum
Länk till facebookevenemanget – 24 mars

DSCF0642

Skogshuggarkoja i Njallape. Byggnaden står i begrepp att rivas eftersom den inte längre används, fastän det har uttryckts en önskan om att överta byggnaden för att använda den av någon annan. Vad är egentligen hållbart? © Norrbottens museum. Foto: Marcus Bengtsson.

28 april

Odlingslandskapets historia i Norrbotten
Med Sara Borgström, biolog Landsbygdsenheten, Länsstyrelsen Norrbotten
Länk till facebookevenemanget – 28 april

_DSF0012

I Gallejaur finns ett av två kulturreservat i Norrbotten. Gallejaur-Järvila erbjuder, förutom en otroligt vacker miljö, även insikt i odlings- och djurhållningshistoria. © Norrbottens museum. Foto: Marcus Bengtsson.

Och när vi väl har dig på kroken så vill vi också påminna om linoljeseminariet den 23 januari. Föranmälan krävs. Seminariet är kostnadsfritt och i det priset ingår dessutom kaffe! Klicka här för mer information!

Väl mött,
Marcus Bengtsson
Byggnadsantikvarie

Att bygga sjukt rationellt: fallet Höök

Veckans blogginlägg kommer att utgå från en av Norrbottens kanske mest framstående arkitekter. Vi fortsätter även på temat i ett blogginlägg från ett par månader tillbaka om funktionalismen i Luleå.

2010000500262

Epidemisjukhusets entré år 1943. Under funktionalismen fick praktiska funktioner utgöra själva estetiken. Enklare räcken och slätputsade fasader kan vid en första anblick verka simpelt, men var i själv verket väl genomtänkt. Färgsättning och proportioner var mycket viktiga aspekter inom arkitekturen. © Fotograf: Okänd. Datum: 1943. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 2010000500262.

Den 20 april år 1903 föddes Bertil Höök i Gällivare. Bertil gick inte i sin fars fotspår utan utbildade sig till arkitekt snarare än lokförare. Som tonåring avlade Bertil sin studentexamen i Luleå och flyttade sedan till Stockholm för att studera vidare. År 1926 examinerades Bertil från Kungliga Tekniska Högskolan och kunde omedelbart ta anställning vid länsarkitektkontoret i Norrbottens län. Tjänsten var tämligen ny, då de första länsarkitekterna tillträdde bara sex år tidigare.

Bertil_Höök

Bertil Höök. © Wikimedia.

Hos länsarkitektkontoret blev Bertil kortvarig. Endast två år arbetade han där och startade sedan en egen verksamhet i Kiruna. Huruvida detta berodde på att Bertil skulle bli far bara året därpå kan en vilt spekulera kring. Bertils son, Jan, föddes år 1929. I Norrbotten fanns det dock fler arkitektuppdrag än vad det fanns arkitekter, vilket innebar att Bertil fick arbeta idogt. År 1933 flyttade Bertil sin verksamhet till Luleå och ritade byggnader så långt bort som till Sundsvall. Vid sidan om sin egen verksamhet gjorde Bertil provtjänstgöring vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå år 1933. Mellan åren 1936 och 1964 var Bertil även stadsarkitekt för Gällivare och Malmberget. Enligt en matrikel från 1937 var han dessutom tillfälligt stadsarkitekt för Kiruna.

1982000007429

I den kvadratiska byggnaden längs till vänster låg Hööks arkitektbyrå. Anekdotalt nog ligger flera av Luleås arkitektfirmor idag längs med denna gata. © Fotograf: Helmer Widlund. Datum: 1986-09-25. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000007429.

Bertil ritade stadsplaner, kyrkor och skolor, men framför allt sjukhus. Under många decennier var Bertil nämligen Luleås sjukhusarkitekt. Sonen Jan, som även han blev arkitekt, tog inte bara över Hööks arkitektfirma, utan även uppdraget som Luleås sjukhusarkitekt. Sitt sista uppdrag för lasarettet utförde Jan år 1990, vilket avslutade en halvsekellång tradition med ”Sjukhusarkitekt Höök”.

1982000003055

Epidemisjukhuset som vi känner igen det idag ersatte det gamla epidemisjukhuset från 1894. © Fotograf: Bernhard Persson. Datum: 1924-00-00. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000003055.

År 1938 ritade Bertil Höök epidemisjukhuset i Luleå. Med sina halvrunda, utskjutande balkonger, platta tak, tvåluftsfönster och vita, slätputsade fasad är byggnaden ett ovanligt fint exempel på funktionalismen i Luleå. Byggnaden restaurerades under 2005-2006, vid vilket interiören förändrats. Dock kunde exteriören bevaras mycket fördelaktigt. Med Gymnasiebyns utbyggnad har Epidemisjukhuset blivit lite svårt att beundra, men än är det möjligt.

1995014102720

Det gamla epidemisjukhuset kom sedan att bli ett långvårdssjukhus. Märk väl de tilltagna balkongerna. Frisk luft ansågs då ofta vara boten på många sorters soter. © Fotograf: Okänd. Datum: 1965-02-04. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1995014102720.

Norrbottens museum besitter en enorm samling av Hööks gamla ritningar. Här skulle man exempelvis kunna hitta de gamla ritningarna från de krematorium han byggt, eller skolorna i Kiruna, flera byggnadsplaner för Gammelstad och, stadsplaner för Älvsbyn eller kanske Gültzaubadet i Luleå. I vårt arkiv kan man inte bara hitta ritningar på apotek, barnhem, barnsjukhus, läkarbostäder, fängelser, bagerier, kyrkor och kapell. Vi kanske rent utav skulle kunna hitta tillbaka till en tid då sjukhus byggdes rationellt.

Epidemisjukhuset

Idag är epidemisjukhuset inget direkt skrytbygge, men likväl något vi ska vara stolta över. Byggnadens exteriör vittnar väl om en annan tids syn på arkitektur, samhälle och sjukvård. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. Datum: 2017-11-08.

 

Vid tangentbordet:
Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie