55 år i Kirunas tjänst

När man i augusti 2004 gick ut med budskapet var det svårt att föreställa sig vad som nu är på gång. I över ett halvt sekel, sedan 1963, har byggnaden stått som en skyddande kropp mellan bolag och medborgare. Att byggnaden vann Kasper Sahlin-priset 1964 för ”Sveriges vackraste offentliga byggnad” är inte helt obegripligt. Varje detalj är synnerligen genomarbetad av arkitekten Artur von Schmalensee och Folke Sundberg, som arbetade med inredningen. Jag talar givetvis om Igloo, Kirunas gamla stadshus.

DCIM100GOPROGOPR1501.JPG

Kiruna stadshus, fotograferat från gamla brandstationen. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. 2019-01-09.

Tidigare har Norrbottens museum genomfört en omfattande dokumentation av Kiruna stadshus. Dokumentationen har gjorts i klassiskt rapportformat såväl som en fotografisk dokumentation. Här är en länk till panoramafotograferingen.

Rapporterna är, på grund av sin storlek, enklast att läsa i fysiskt format. Dessa kan du hitta hos oss på Björkskatan, Höstvägen 7. På vår hemsida hittar du våra öppettider.

stadshuspanorama

En vy från 360-panoraman. Flera av stadshusets rum finns dokumenterade i panoramaformat. © LKAB & Norrbottens museum. Fotograf: Daryoush Tahmasebi.

För den som varit uppmärksam, och fysiskt närvarande i Kiruna, har det varit klart att Stadshuset inte stått tomt sedan det stängdes. Antikvarier, arkivarier, arkitekter, byggherrar, projektledare, konstnärer, filmproducenter och en hund är ett urval av de personligheter jag träffat och arbetat med i stadshuset sedan det stängdes.

Norrbottens museum är involverat i Kiruna stadshus på flera sätt; vi samlar in material till våra samlingar, vi dokumenterar rivningen av byggnaden och vi är med och producerar utställningar.

mde

En intressant möbel från stadshuset. Telefonbordet är förmodligen inte ett föremål som kommer att tillverkas igen. © Norrbottens museum. Fotograf: Matilda Eriksson. 2018.

I februari hålls vernissagen för Jenny Nordmarks utställning som fungerar som en fristående komplettering till den dokumentation som Norrbottens museum gjort. Hennes utställning fokuserar på de tillfälliga och senare tillkomna delarna av stadshuset. De gardiner som sattes upp, den kontorsinredning som kom in, är själva manifestationen av det liv som inrymt byggnaden. Utställningen innefattar bland annat ett helt unikt verk skapat av fem kvinnor från Kiruna, där svenskt och samiskt hantverk möts på ett spännande sätt.

Den 7 februari hålls vernissagen för utställningen i Kirunas nya stadshus, Kristallen. Två veckor senare, den 22 februari, kommer utställningen att ha flyttats till oss på Norrbottens museum i Luleå för att öppnas här. Sedan har utställningen öppet till den 24 mars.

utsikt, konstnärslägenhet

Smygtitt från Jenny Nordmarks utställning. © Jenny Nordmark. Fotograf: Jenny Nordmark.

Sakta löses stadshusets interiör och inredning upp och byggnadens delar får ta plats i andra delar av Kiruna och Norrbotten. Redan idag planeras byggnadsdetaljer att föras över till nybyggnationer, föremål tas tillvara och kommer att ingå i museisamlingar och privatpersoner har fått chansen att ta med sig föremål hem. Vid rivningen kommer tegelväggar varsamt plockas ned, konstverk bilas ned från väggar och räcken demonteras för att sedan hitta sin nya miljö.

mde

Björkrottingpaneler från kommunstyrelsens sal. Kanske kommer du att finna dessa på en plats i Norrbotten framöver? © Norrbottens museum. Fotograf: Matilda Eriksson. 2018.

Nu på måndag kommer stängslet upp, då har vi förberett vad som kan förberedas och avslutet på stadshuset blir verkligt. Då blir Stadshuset till slut en sista arbetsplats.

Vid tangentbordet,
Marcus Bengtsson

Kyrkstäderna i Piteå kommun

Många är de turister som funderat lite extra kring de stugbyggnader som främst förekommer kring kyrkorna i Gammelstad och Öjebyn. I detta blogginlägg ska vi ta en närmare titt på tre av de kvarvarande kyrkstäderna i Piteå kommun – Öjebyn, Norrfjärden och Hortlax.

Bakgrunden
Bakgrunden till kyrkstugornas uppkomst härrör från reformationen då högre krav kom att ställas på närvaroplikt vid gudstjänsterna. Med anledning av detta tillkom små övernattningsstugor kring sockenkyrkan då avståndet mellan hemmet och kyrkan ofta var långt.

De äldsta beläggen för kyrkstäderna härstammar från skrifter kring 1600-talets början. Då omnämns kyrkstaden i Gammelstad i Luleå  för första gången, och då endast jordägande bönder fick lov att äga kyrkstugor kom den att tillhöra hemmanet under lång tid och gå i släkten under många generationer.

Kyrkstad norrfjärden

Del av Norrfjärdens kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstäderna uppstod främst i Norrland, men förekom även i finska lappmarken samt i Finlands svensktalande bygder. De kom inte bara att användas vid kyrkohelger utan nyttjades även vid marknader, sockenstämmor och ting och fungerade därmed som en social träffpunkt.

 

Öjeby påskmarknad

Påskmarknaden i Öjebyn år 1918. Bild lånad från Piteå museum.

Öjebyns kyrkstad
I Piteå finns tre bevarade kyrkstäder – Öjebyn, Hortlax och Norrfjärden. Den äldsta av dem är Öjebyn, ca 6 km från Piteå. Åldern på Öjebyns kyrkstad är inte klarlagt, men en dendrokronologisk undersökning (analys av borrprover på timmerstockar) utfördes under 2016 på tre av områdets kyrkstugebyggnader – nr. 16, 153 och 191. Resultatet visar på ett åldersspann från 1781-1835 där bottenvåningen på kyrkstuga 16 uppvisade de äldsta timmerstockarna. Dock var övervåningen märkbart yngre då timmerstockarna härrörde från 1878. Den yngsta av de tre undersökta kyrkstugorna var 191 där timmerstockarna daterades till 1835.

dendro

Borrkärna efter dendrokronologiskt prov. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

I Öjebyn finns stugor i en våning med två kammare, men också stugor som är uppförda i två våningar och innehar mellan fyra och sex kammare. I några stugor förekommer även fler.
Bebyggelsen följer inte någon plan utan har vuxit fram längs med infartsvägarna från de omgivande byarna. Detta förde med sig att stugorna samlades byavis.

Öjebyn1

Öjeby kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstugorna uppfördes i liggtimmer och där några fasader än i dag saknar både panel och färg. Fönsterluckor och ytterdörrar är målade i en klassisk färgpalett; från ockragul, kromoxidgrön till engelskt röd och vit.

kyrkstaden norrfjärden

Norrfjärdens kyrkstad. Bild lånad från Piteå museum.

Norrfjärdens kyrkstad
Norrfjärdens kyrkstad, ca 15 km norr om Piteå, har sin grund i det ökade administrativa samhällskravet samt den ökande befolkningsmängden i Piteå kring sekelskiftet 1900. Med anledning av detta kom Piteå landsförsamling att delas och två nya socknar uppkom. En av dem blev Norrfjärden. När församlingen fick en ny kyrka på 1910-talet följde även kyrkstadstraditionen med och nya kyrkstugor uppfördes av den lokale byggmästaren Efraim Åkelund. Stugorna, 31 till antalet, som kom att innehålla flera kyrkstugekammare med olika ägare blev stora och kom att placeras i raka led längs med gatorna i kyrkstaden. Längst ner mot fjärden placerades de äldre stugorna som kom att flyttas från Öjebyn där sockenkyrkan uppfördes år 1913.
Stugorna målades röda med klassiskt vita snickerier.

Hortlax kyrkstad

Hortlax kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Hortlax kyrkstad
Hortlax kyrkstad, ca 10 km söder om Piteå, är även den en produkt av Piteå landsförsamlings delning i början av 1900-talet. Kyrkstaden är den yngsta och även den minsta av de tre kyrkstäderna då kyrkstugorna uppfördes på 1920-talet.
Som arkitekt för både kyrkobygge och stugor var Edvard Dahlbäck. De 9 stugorna som kom att uppföras i en våning med flera rum uppfördes i dalainspirerad nationalromantik, en rådande stil vid 1900-talets början och målades med röda fasader och vita snickerier. Stilen var ett högst medvetet val av arkitekten då kyrkan uppfördes i en nygotiskt stil med nationalromantiska inslag.

Alla tre kyrkstäder är resultat av sin tid med de stilideal som då rådde, där var och en  har sin speciella karaktär och där spåren efter dåtidens kyrkstadssed  fortfarande är högst påtagliga.

 

Källor

Piteå museum:
http://www.piteamuseum.nu/kulturmiljoer/kyrkor-och-kyrkstader/

Husera, Piteå kommun: https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/hortlax.asp
https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/norrfjarden.asp

 

Vid skrivbordet Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie