Projektet Veku Vaku

VV loggoVeckans blogginlägg kommer att handla om projektet Veku Vaku som är i full gång här på Norrbottens museum. Veku Vaku betyder Vattenkraftens kulturarv och är ett treårigt Interreg Nord projekt som startade 2019 i samarbete med Finland.

Interreg loggo

EU-programmet Interreg Nord stöttar gränsöverskridande samarbete med avsikt att stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det övergripande målet för Nordprogrammet är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Programmet omfattar norra Sverige, norra Finland, norra Norge samt Sápmi.

Projektet ska synliggöra och belysa vattenkraftverken och dess samhällen längs Ule- och Lule älvar som ett kulturarv och mångsidig resurs. Med projektet hoppas vi att dagens och framtidens invånare och aktörer, som bor eller är verksamma vid älven kan identifiera och nyttja de värden som idag är oidentifierade. Genom att uppmärksamma vattenkraftens kulturarv förbättras även förutsättningarna för ett bevarande. Vår förhoppning är att fler ska kunna besöka vattenkraftverken både fysiskt och digitalt, och ta del av projektets resultat.

anläggare 1

Bild 1. Porjus vattenreservoar och dammluckor | Foto: ©Vattenfall | I början av 1900-talet byggdes det första vattenkraftverket Längs Lule älv i Porjus.

Frågan är ifall utbyggnaden av vattenkraft längs Lule älv kan ses som ett kulturarv? och vad menas egentligen med kulturarv? Enligt Riksantikvarieämbetet är kulturarv ”materiella och immateriella spår av mänsklig aktivitet genom tiderna”, en beskrivning som väl stämmer in på vattenkraftverken. Vad som etableras som kulturarv speglas och bestäms av samtiden. Nu har det gått 45 år sedan det sista bygget startades längs Lule älv och tiden har gett oss distans och möjlighet att se på vattenkraftverken med andra ögon, och förhoppningsvis lyfta andra värden än de som definierats sen tidigare.

Kulturarvet innehåller såväl positiva lämningar som negativa spår, precis som vattenkraften. Utbyggnaden av vattenkraften längs Lule älv har satt tydliga spår i både människa och natur, både på gott och ont.

Energin som utvinns av de 15 vattenkraftverken längs med Lule älv hade en betydande roll för landets elektrifiering och därmed även den industriella utvecklingen. Byggnationen av kraftverken bidrog till arbetstillfällen och etableringen av vägnät och annan infrastruktur. Urbaniseringen sköts på framtiden och små samhällen fick åter igen blomstra under tiden för uppbyggnaden. Vattenkraften förde Sverige in i välfärden och idag är vi helt beroende av den el som produceras från älvarna. Vattenkraften har också en central roll för att Sverige ska uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

Stora Sjöfallet_1913

Bild 2. Stora Sjöfallet. År: 1913 | Foto: ©Norrbottens museum |   Innan Suorvadammen byggdes forsade vattnet fritt i Stora Sjöfallet. Innan bygget av Suorvadammen kallades fallet ofta för ”Nordens Niagara”, och var den huvudsakliga anledningen till stiftandet av Stora Sjöfallets nationalpark.

Men vattenkraften har även en baksida som vittnar om tvångsförflyttningar, förstörelse av naturvärden och påtagliga intressekonflikter. De renskötande samerna har drabbats hårt av vattenregleringarna längs Lule älv på olika sätt. I och med regleringarna av det naturliga vattenflödet förändras naturen drastiskt. Det främsta problemet är inte att betesmarkens storlek krymper, utan att tillgängligheten till platsen försvåras i form av osäkra isar och överdämda flyttvägar. Kraftverksbyggen påverkar även områdets ekologi. Vattenvägar för fisk försvinner, stränder eroderar på grund av vattenreglering och kulturlager i landskapet förorsakas.

Messaure samhälle

Bild 3. Anläggningssamhället Messaure. År: 1959 | Plats: Messaure | Foto: ©Vattenfall | Kraftverk byggs ofta i glesbygd eller ödemark. Fram till 1960 var det vanligt att kraftverksbyggarens familj levde med honom i ett provisoriskt samhälle som utvecklats under byggtiden. När anläggningen var färdig flyttade familjen vidare till nästa. Messaure var det sista samhället i Sverige av denna typ. Samhällen som Messaure har i stort sett försvunnit, något som beror på flera olika orsaker, t.ex. bilism, traktamenten och förbättrade vägar.

En viktig del inom projektet Veku Vaku är att visa på Vattenkraftens alla sidor. Trots samarbete med energibolag är det vi inom projektet som väljer vad som ska lyftas fram och alla åsikter är viktiga för projektets djup och resultat. Genom att synliggöra båda sidor av myntet är förhoppningen att fler ska få en så rättvis bild som möjligt av hur vattenkraften påverkat Sverige som land och de människor som levt eller lever längs älven.

Projektets upplägg

Projektet bygger på tre delmål:

  • Kunskapen om älvarnas kraftverk och dess bebyggelses kulturhistoriska värden fördjupas.
  • Vattenkraftens kulturarv är levande och stärker lokal och regional gemenskap och näringsliv.
  • Kulturarvet är väl synligt och kunskapen om det är tillgängligt.

Hittills i projektet har vi främst arbetat med att samla information, historisk kontext samt läsa in oss på vattenkraft som teknik, samhällsdebatt och konsekvens. Litteratur och arkivstudier har varit en viktig källa för att samla information.

Nu under våren kommer vi genomföra möteskvällar med tema vattenkraft under fyra tillfällen på platser längs Lule älv. Vi startade förra veckan med vår första möteskväll i Boden och har nu siktet inställt på Vuollerim. På möteskvällarna kommer vi prata mer om projektet och diskutera vattenkraftens påverkan på samhället och människors liv. Välkommen att dela med dig av dina personliga erfarenheter eller åsikter. Håll utkik efter evenemangen på museets hemsida och Facebook.

Under sommaren kommer det genomföras en inventering av samtliga 15 kraftverk längs älven. Vi kommer beskriva byggnadernas material och utförande samt fotografera. Utöver kraftverken kommer vi även dokumentera samhällen, eller annan byggnation i anknytning till kraftverken. Den nya informationen som samlas in genom inventeringen kommer sedan att sammanställas med den historiska kontexten och personliga berättelserna för att fastställa kraftverkets kulturhistoriska värde.

Under det tredje året i projektet (2021) ska all information sammanställas och tillgängliggöras för allmänheten, dels genom en bok men också genom projektets hemsida som i dagsläget är under uppbyggnad.

Har du frågor eller funderingar kring projektet Veku Vaku? Hör gärna av dig!

Hälsningar

Byggnadsantikvarie Elin Sjöberg

 

Byggnadsvårdskvällarna 2020

Nu börjar julen rundas av. Om tre dagar kastas granen ut. Vi går mot ljusare tider och Norrbottens museum är i full färd med planeringen av de aktiviteter vi ska genomföra i år. Bland mycket annat kommer vi i år att genomföra de populära byggnadsvårdskvällarna.

Den sista måndagen i månaden, vid fyra tillfällen, med start den 28 januari kommer föreläsningar med olika byggnadsvårdsteman att hållas. Byggnadsvårdskvällarna är ett samarbete mellan Byggnadsvårdsföreningen, Luleå kommun, Nederluleå Kyrkstugeförening, Länsstyrelsen Norrbotten, Region Norrbottens hemslöjdskonsulter samt Norrbottens museum.

För medlemmar i Byggnadsvårdsföreningen kostar det 70 kronor per person, medan icke-medlemmar betalar 100 kronor per person. Självklart ingår fika i priset. Föranmälan görs via e-post till Lisa på ann-louise.lang@lulea.se
Föreläsningarna hålls i Gamla skolan på Rutviksvägen 11, Gammelstads kyrkby.
Alla byggnadsvårdskvällar äger rum mellan klockan 19 och 21.

28 januari

Relationen mellan ett äldre hus och en modern livsstil. Hur löser man tillbyggnader och anpassningar av äldre hus och hur ser en bra lösning ut i praktiken?
Med timmerhantverkaren Alexander Engelmark och byggnadsantikvarie Jessica Lundmark
Länk till facebookevenemanget – 28 januari

gigantisk garageport

Vissa anpassningar kan vara särskilt påtagliga. Här bor väl någon som prioriterar bilen? Okänd fotograf.

25 februari

Vilka farstukvistar och ytterdörrar passar till ett äldre hus? Hur har det sett ut och vad bör man tänka på om man vill förnya, bevara, eller återställa?
Med byggnadsantikvarie Erica Duvensjö och timmerhantverkaren Kent Vesterlund
Länk till facebookevenemanget – 25 februari

20170812_144548

Hur ska man egentligen tänka när man sätter farstukvist? Hur passar form och färg ihop? © Norrbottens museum. Foto: Marcus Bengtsson.

24 mars

Hållbart byggande, återbruk av byggnadsdelar och hållbara byggnadsmaterial. Hur kan det se ut och vilka är fördelarna?
Med byggnadsantikvarierna Marcus Bengtsson och Jessica Lundmark, Norrbottens museum
Länk till facebookevenemanget – 24 mars

DSCF0642

Skogshuggarkoja i Njallape. Byggnaden står i begrepp att rivas eftersom den inte längre används, fastän det har uttryckts en önskan om att överta byggnaden för att använda den av någon annan. Vad är egentligen hållbart? © Norrbottens museum. Foto: Marcus Bengtsson.

28 april

Odlingslandskapets historia i Norrbotten
Med Sara Borgström, biolog Landsbygdsenheten, Länsstyrelsen Norrbotten
Länk till facebookevenemanget – 28 april

_DSF0012

I Gallejaur finns ett av två kulturreservat i Norrbotten. Gallejaur-Järvila erbjuder, förutom en otroligt vacker miljö, även insikt i odlings- och djurhållningshistoria. © Norrbottens museum. Foto: Marcus Bengtsson.

Och när vi väl har dig på kroken så vill vi också påminna om linoljeseminariet den 23 januari. Föranmälan krävs. Seminariet är kostnadsfritt och i det priset ingår dessutom kaffe! Klicka här för mer information!

Väl mött,
Marcus Bengtsson
Byggnadsantikvarie