Övertorneå, en pärla i Tornedalen

Övertorneå kommun – där ängslador, strandängar, skogsområden och Tornedalsgårdar är en naturlig del av landskapet, har under sommaren och hösten inventerats av Norrbottens museum. Anledningen är kommunens önskan om en kartläggning av de kulturmiljövärden som finns i kommunen.
Då arbetet var av det större slaget blir veckans blogginlägg en mindre sammanfattning av den vackra kulturmiljö som mötte oss i  kommunen.

äng

Vackert ladulandskap i Armasjärvi

Under en vecka i juni besöktes 26 st byar, från Pello i norr till Risudden i söder. Vår resa genom Övertorneå kantades av öppna och välbevarade odlingsmarker med en och annan ängslada majestätiskt placerad på den gamla jordbruksmarken. Då kreaturshållningen var en viktig del i utvecklingen blev ängsladan en viktig förvaringsplats för djurfoder innan hemkörningen till gården gjordes när marken frusit till. Trots att många under modern tid rivits och forslats bort finns det fortfarande lador som får det underhåll som krävs för att pryda de ängar och holmar de en gång byggdes på.

Gästgivarev16

Tornedalsgård i Övertorneå centrum

Torne älvdal är, förutom odlingsmarken och älven, också starkt förknippad med den s.k. Tornedalsgården. Med sin långa byggnadskropp, sina ljusa linoljefärgsmålade fasader och vackra snickerier är de influerade av den finsk-ryska herrgårdsstilen. Stilen kom under första hälften av 1800-talet att anammades av präster och köpmän i Tornedalen,  men spreds under seklets senare del till bönderna.

 

IMG_3005

Den fyrbyggda gården Kommes i den norra delen av kommunen

Vår inventering kantades inte bara av ängslador och Tornedalsgårdar. Under veckan besökte vi ett antal fyrbyggda gårdar. Just denna form av byggnadsplacering – där bostadshus och gårdsbyggnader placerats runt ett fyrkantigt tun, är en gammal byggnadsplacering och är idag mycket sällsynt.
Förundrande nog såg vi också många äldre gårdar med intakta gårdsbyggnader. Ladugårdar, stallar och timrade uthusbodar var fortfarande en naturlig del av gården och förskönade både gårdsbild och landskap.

 

kyrak

Hietaniemi kyrka

När inventeringen omfattande hela 26 byar passerades också ett antal kyrkor. Den sydligaste av dem, Hietaniemi kyrka, är placerad på Lapplands äldsta marknadsplats vackert belägen på kyrkudden. Området var marknadsplats från 1300- till 1600-talet, men övergavs tvärt vid en ödesdiger brand. Rester av platsen finns ännu kvar vid kyrkan.
Klocktornet  är uppförd i typisk bottnisk stil med rötter i Österbotten. Stilen introducerades i norra Sverige av Hans Biskop under 1720-talet och består i stora drag av tre ovanpåliggande kuber med en spira alternativt lökkupol på toppen.

öt

Klockstapeln i Övertorneå

En annan mycket känd kyrka är Övertorneå kyrka med samma bottniska stil på klocktorn som tornet i Hietaniemi. Föregångaren till kyrkan är Särkilax kapell, uppförd ett antal kilometer norr om Övertorneå centrum, men som förstördes vid en kraftig islossning i början av 1600-talet. En ny kyrka uppfördes på en säkrare plats vid foten av berget Särkivvaras östsluttning. Byggnaden kom därefter att  rivas och sedan ersättas av nuvarande kyrkobyggnad uppförd mellan åren 1734 – 1736, även den uppförd av Hans Biskop.

röda

Bioladan Röda kvarn i Övertorneå 

 

mata

1930-talsbyggnaden Hotell Matarengi i Övertorneå

Förutom alla byar var också Övertorneå centrum, Matarengi, med i inventeringen. Utmed Matarengivägen finns två av Övertorneås karaktärsbyggnader – Biografen Röda Kvarn som byggdes år 1915 samt Hotell Matarengi från 1930-talet.
Röda Kvarn kom under åren att tjänat som teater-dans-samlings- och soarélokal men också som militärsjukhus. År 1936 byggdes ladan om till en modern bio. Nuvarande exteriöra utseende med grund i 1930-talets färgsättning fick byggnaden vid 1994 års restaurering.
Hotell Matarengi uppfördes i funktionalistisk stil med slätt tak och enkel fasad och är under åren utbyggd, men har fortfarande sin enkla och strama karaktär bevarad.

 

1Risuddenaitta

De karaktäristiska vasaittorna i Risudden 

En avslutning av veckans blogginlägg blir de karaktäristiska vasaittorna i Risudden, ett  fint inslag i det vackra och storslagna kulturlandskapet i Övertorneå kommun.

 

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö

Rådhustorget i Piteå

Rådhustorget beskuren

När Piteås stad anlades på Häggholmen 1667 uppfördes gatorna efter en s.k. rutnätsplan. Detta speciella planmönster bildas då rätvinkliga gator korsar varandra och därigenom bildar ett rutnät av kvarter och gator. Som sig bör uppfördes också ett kvadratiskt torg i staden – Rådhustorget. Här placerades de monumentala byggnaderna utmed alla sidor vilka kom att bilda ett slutet rum. Tillsammans med Stora Torget i Uppsala är Rådhustorget i Piteå det enda kvarvarande i Sverige från 1600-talet och är idag riksintresse för kulturmiljövården.

Framskrapning av färgtrappa, därefter avläsning med färgläsare

Norrbottens museum har under de senaste veckorna gjort en djupdykning i färgsättningen av de byggnader som finns kring torget, detta på uppdrag av Piteå kommun. Anledningen är det 400 årsjubileum som stundar år 2021 vilket föranlett ett helhetsgrepp kring det anrika torget.

Efter en hel del arkivstudier och färgskrapning på tre av fastigheterna har äldre färgsättningar nu kommit fram i ljuset. Förhoppningen var att kunna skrapa små färgtrappor på alla byggnader, men då ett antal av dem bytt fasader kvarstod endast tre byggnader varav två ni kan läsa mer om här nedan – Rådhuset och Ulven 6. Även om Trivialskolan inte var med i skrapprojektet då byggnaden bytt fasad under 1980-talet, så är den en karaktärsbyggnad värd att nämnas. Byggnaden får du stifta mer bekantskap med sist i veckans blogginlägg.

Rådhuset

Rådhuset, det första i ordningen, brändes ner av ryska styrkor år 1721. Byggnaden återuppbyggdes 1725 och prydde sin plats invid torget i nästan 90 år. År 1806 brann även denna byggnad ner och den vi ser idag är det tredje rådhuset på samma plats. Fastigheten skulle enligt ett kungligt beslut uppföras i sten, men 1829 godkände kungen en byggnad i trä vilken sedan stod färdigt 1837. Det skulle dock dröja några år innan det brädfodrades och målades.
1922 uppfördes en påbyggnad som kom att inrymma polisstation och häkte. Påbyggnaden syns bäst från baksidan av huset och är målad i samma kulör som Rådhuset.
Idag inryms Piteå museum i lokalerna.

Rådhuset, färgtrappa, fasad, tillbyggnad

När vi skrapade färgtrappan på tillbyggnadens fasad utgick vi från ett färgsläpp som blottade underliggande kulör. Här ser vi att fasaden varit både beige och grå.

Rådhuset, färgtrappa tillbyggnad, fönsterfoder

Färgen på fönsterfodren har också skiftat under årens lopp. Här ser vi prov på både vitt, gult och grågrönt.

Ulven 6 fram

Fastigheten Ulven 6, också kallad Sossestugan, är troligen uppförd under första hälften av 1800-talet. Vissa delar är dock från 1800-talets mitt då också fastigheten brädfodrades. Fasaden är Norrbottens enda bevarade tidiga affärsfasad i trä och en av få bevarade i landet.
I slutet av 1800-talet inrymde byggnaden Westerbottens enskilda bank, men kom under hela 1900-talet att nyttjas för affärsverksamhet av familjen Wallstén. Idag inrymmer bottenvåningen föreningsverksamhet samt övervåningen bostäder.

Sossestugan, färgtrappa, fasad
Sossestugan, färgtrappa, knut

Färgtrapporna på fastighetens fasad och listverk visar på ett antal gråa och vita nyanser. Av äldre bilder att döma var fasaden alltid målad i kontrastfärger – ljus fasad och mörka listverk eller tvärtom.

TrivialskolanÄnda sedan 1600-talet har det legat ett skolhus parallellt med rådhuset. Just denna byggnad, Trivialskolan, är uppförd vid 1800-talets mitt och inrymde skola fram till 1894. Efter trivialskola blev byggnaden flickskola fram till omkring 1910 då posten tog över lokalerna.
Fasaden har under ett antal år under 1900-talets mitt varit putsad, men återfick vid en restaurering på 1980-talet stora delar av sitt äldre utseende.
Idag inrymmer bottenvåningen affärsverksamhet samt övervåningen bostäder.

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö

Läs mer:
Piteå museums hemsida – http://www.piteamuseum.se
Piteå kommuns kulturmiljöprogram Husera – http://www.pitea.se/husera