Jävre Turiststation

exteriörFoto: Daryoush Tahmasebi ©Norrbottens museum

 

Den 3.e september var det 50 år sedan trafikomläggningen från vänster- till högertrafik genomfördes. En stor dag minst sagt, men för den nybyggda turistbyrån i Jävre blev det inte lika muntert.
Vid invigningen 1967 var den toppmoderna byggnaden, ritad av Gunnar Lehtipalos, placerad så den lätt kunde nås av de bilburna semesterfirarna på väg norrut, men vid trafikomläggningen kom den att hamna på fel sida vägen.

Jävre turiststation var tänkt att utgöra portalen till Norrbotten och med inspiration från södra Europas mat- och serviceställen byggda som viadukter över vägbanorna, planerades turistbyrån att byggas likvärdigt. Detta föll inte Vägverket i smaken, men idén kom ändå att få en plats i arkitekturen.

jävrebak kopiaFasad innan restaurering 2001-2003 Foto: Daryoush Tahmasebi ©Norrbottens museum

 

Den grå byggnaden är futuristiskt byggd i betong, glaspartier och plåt. Byggnadskroppen liknar ett liggande rätblock klädd med korrugerad plåt och placerad på en armerad valvbåge. Ett stort glasparti skapar en ljus interiör med utsikt mot E4.an och Jävreviken.

1999-434-9 motellstugor2Tillhörande campingstugor Fotograf okänd ©Norrbottens museum

 

Turistbyrån uppfördes av Norrbottens Turisttrafikförbund som drev verksamheten fram till 1975. Samma år tog Piteå kommun över driften innan byggnaden såldes tre år senare. Efter försäljningen kom den under en period att vara reception till de 25 stugor som ingick i anläggningen innan den till slut lämnades åt sitt öde. Det skulle dröja ca 20 år innan den renoverades och fick tillbaka sin forna glans.

Sedan 2003 är turiststationen byggnadsminne. Det gäller såväl byggnaden som skyltar och den anslagstavla som står invid entrén. Med ett formspråk som för tankarna till science fiction är de ett passande bidrag till den futuristiska byggnadskroppen.

skylt närbildAnslagstavlan vid entrén Foto: Daryoush Tahmasebi ©Norrbottens museum

 

Idag är byggnaden åter turistbyrå där 60-talsentusiaster får sitt lystmäte genom samtida föremål från decenniet.

interior_01_LR
Interiörbild Foto: Daryoush Tahmasebi ©Norrbottens museum

 

 

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö

Källor och läs mer:
*Piteå kommun – http://www.pitea.se
*Per Strömberg: Upplevelseindustrins turistmiljöer. Visuella berättarstrategier i svenska turistanläggningar 1985-2005, avhandling i konstvetenskapvid Uppsala universitet 2007

Vad passar huset i?

Byggnad med utbytta dörrar

Moderna vita dörrar på en äldre byggnadstyp. Foto: Jennie Björklund

För ett par veckor sedan på väg till jobbet åkte vi förbi detta hus som ligger i närheten av vart jag bor på Skurholmen. Jag fick lov att titta både en och två gånger om jag hade sett rätt. Hade man bytt ut de bruna originaldörrarna mot vita? Och varför hade man valt en dörrtyp som så alldeles uppenbart var för modern för byggnaden den skulle sitta på?

Utbytt dörr

Modern dörr på ett äldre hus. Foto: Jennie Björklund

Med mina antikvarieögon så är det svårt att förstå hur någon kunnat tycka att detta var en bra idé, men samtidigt anar jag varför det blir på detta vis. Tyvärr är det så att utbudet av dörrar nästan helt och hållet styrs av vad återförsäljarna har och säljer, det finns helt enkelt inte många alternativ för kunderna att välja på och då blir valet snabbt en dörrtyp som massproducerats och därmed också billig. I en tid där många bygger nytt så anpassas dörrarna som säljs och tillverkas efter det och inte efter hur de sett ut på äldre hus. Jag tror ni förstår att jag tycker detta är otroligt olyckligt eftersom de finns så ofantligt många vackra och spännande byggnader i vår stad där en dörr liknande denna ovan helt hade förstört karaktären.

Det här är ingen ny fråga för byggnadsantikvarier, utan är något vi brinner för och ständigt kämpar med hur vi ska kunna förändra. En av åtgärderna är att uppmuntra kommunerna till att utföra kulturmiljöinventeringar. Dessa görs delvis för att förhindra att oaktsamma dörr- och fönsterbyten sker i särskilt karaktärsgivande stadsdelar. I många miljöer som pekats ut som kulturhistoriskt värdefulla är det också utökat bygglov för att få renovera och underhålla, så det är viktigt att titta upp detta innan man utför en ändring av en äldre byggnad – framförallt i stadsmiljö. Är man osäker vad som gäller för ens egna hus så kan man antingen kontakta kommunen eller titta på kommunens hemsida, och vill man ha råd i hur man ska tänka kring fönster- och dörrbyten så det blir ”rätt”, så får man gärna kontakta oss byggnadsantikvarier på Norrbottens museum. En enkel regel som vi ofta använder oss av är att byts något ut, då ska det bytas ut till samma sak eller likvärdigt.

Jag passade på att gå en promenad på Skurholmen och Örnäset för att kika lite på detta med framförallt dörrbyten och det här är några av sakerna jag hittade. För man kan se mycket spännande bara genom att lyfta sin blick lite granna.

Originaldörr

Originaldörr bevarad. Foto: Jennie Björklund

Utbytta fönster och rappad fasad, men entrén är kvar.

Aluminiumdörr

Aluminiumdörr, en mycket vanlig dörrtyp att byta till. Foto: Jennie Björklund.

Aluminiumdörr som är en otroligt vanlig dörrtyp man bytt till, och en dörr som oftast inte alls är anpassad till byggnaden där den är monterad.

Likadana hus

Två likadana hustyper, men som behandlats helt olika. Foto: Jennie Björklund.

De här två husen tyckte jag var mycket spännande. De är samma hus i grunden, båda tilläggsisolerade, men där det övre fått ha kvar sina fönster och dörrar är de utbytta på den nedre. Vilket tycker ni är finast?

Entré.

Annorlunda lösning på ett dörrbyte. Foto: Jennie Björklund

På Örnäset fann jag denna entré som jag aldrig sett förut. Jag gissar att det är ett dörrbyte, men här tycks man ändå ha försökt tänka till och inte valt den vanligaste lösningen. Jag tror jag tycker det är ok…

Originaldörrar

Flerbostadshus i tegel med bevarade originalentréer Foto: Jennie Björklund

Älskar att alla dessa hus på bland annat Edeforsgatan har fått ha kvar sina originaldörrar. Låt oss hoppas att de även får vara kvar i framtiden, för aluminiumdörrar här hade inte passat.

Så tro nu inte att ni kan byta ut fönster och dörrar utan tillstånd och att ingen kommer märka. Detta skedde i Nora nyligen tack vare uppmärksamma människor och en kommun som agerade direkt.  https://www.facebook.com/groups/363589523253/permalink/10155562782668254/

 

Skrivet av Jennie Björklund, Bebyggelseantikvarie.