Bryggeriet i Luleå

I hyllorna står de prydligt på rad, alla hundratals versioner av IPA, porter eller lager. Det är idag lätt att tro att vi lever i mikrobryggeriernas tid. Som en inledning på denna helg ska vi göra ett kort nedslag i ölets historia och hur detta har tett sig i Norrbotten.

De tidigaste arkeologiska spåren av fermentering är 13 000 år gamla, och har hittats i nuvarande Israel. De tidigaste bevisen, som hittats i nuvarande Turkiet, för öltillverkning är mellan 10 500 och 7 500 år gamla.

1982000007508

Ölproduktionen har utvecklats sedan den först uppfanns. På bilden pågår buteljering vid Luleå Bryggeri. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1982000007508. Cirka 1910-1915.

Den idag i särklass vanligaste ölsorten, ljus lager, är ett underjäst öl som producerades industriellt från 1860-talet. Med ny teknik kunde den ljusa lagern produceras året runt och den hade dessutom bättre hållbarhet. Förutsättningarna för att producera en konsumentvänlig produkt ökade, likaså möjligheten att producera storskaligt. Nu fick de stora bryggerierna chansen att marknadsföra sig regionalt, nationellt och slutligen även internationellt.

1982000008182

Med nya tekniker möjliggjordes storskalig produktion. Det kan för oss kännas lite primitivt att kyla ner genom att använda is från älven. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Henny Tegström. Bildnummer: 1982000008182. Cirka 1902.

Historiskt sett har det dock varit annorlunda. Engelsk eller Bayersk öl, som du kanske känner bättre igen som Porter, importerades till stadens restauranger och krogar. På mindre orter, så kallat tappställen, kunde man snarare köpa med sig ”svensköl” eller svagdricka. Ordet tappställen kommer från att man på dessa platser tappade om ölet från tunnor till mindre behållare. År 1886 grundades Norrbottens bryggeri och var då ett av de första moderna bryggerierna i Luleå. Bara tre år senare påbörjades byggnationen av Bryggeriet i Luleå, som byggdes av Luleå bryggeri AB. Att man valde att etablera sig ute vid vattnet är inte konstigt, då det behövdes is från älven för att kyla ner ölet vid tillverkningsprocessen.

1982000007510

Norrbottens bryggeri låg vid Norra hamn, kvarteret Uttern. Idag hittar du Kulturens hus på detta kvarter. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000007510. 1890-tal.

Luleå bryggeri AB gick i konkurs år 1908. Redan samma år grundades AB Luleå Bryggeri, med familjen Burström som en av ägarna. År 1970 fick företaget det nya namnet AB Nyckelbryggerier och nio år senare såldes företaget till TILL-bryggerierna. Detta blev avslutet för det 70 år gamla familjeföretaget.

 

1982000007642

Gefle Bryggeri AB i Luleå. På bilden syns föreståndaren Gustav Adolf Rydberg med sin familj, sina anställda och gäster. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000007642. 1892.

Strax efter sekelskiftet startade en uppsjö andra bryggerier. Bergnäsets bryggeri och Nordstjärnan och Renen är ett par exempel på dessa. Örnsköldsviks och Gefle bryggeri hade också etablerat sig i Luleå. På bryggerierna var man, liksom nu, kreativ. Förutom öl bryggdes även must, cider och läskeblask.

1982000009573

TILL-bryggerier. Det har varit många olika ägare av bryggeriet på varvet. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Helmer Widlund. Bildnummer: 1982000009573. 1990-05-07

Bryggeriet nådde sin kulmen på mitten av 1980-talet då man hade hela 75 anställda, dubbelt så många som 10 år tidigare. Dock var kulmen kortvarig och företaget lades ned 1989 och fastigheten såldes till fastighetsbolaget Galären. Idag inrymmer bryggeriet bland annat kontor och restaurang.

1982000009754

Norrbottens Bryggeris personal. Kvinnorna med de randiga kjolarna är dalkullor som vandrat till fots, från Dalarna till Luleå, för att arbeta över sommaren. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000009754. 1899.

Vad ska vi då komma överens om? Lever vi idag i mikrobryggeriernas tid, eller var den tiden kring sekelskiftet när det fanns en handfull bryggerier bara i Luleå? Eller kan det rent av vara så att mikrobryggeriernas tid var då ölen var färsk och var tvungen att tillverkas så lokalt som möjligt? Det är en fråga att diskutera över en alkoholfri lager, tycker jag.

Vid tangentbordet,
Marcus Bengtsson

Bergnäsbron, 64 år i tjänst

Broar är inte enbart vägar över vatten. De vittnar om något mycket större än så; hur människor har färdats, vilka platser man ansett vara viktiga. De är ett testamente för människors ambitioner och kunskap. De är symboler för gemenskap och kommunikation. De är historiska dokument, som dessutom ofta är otroligt vackra. Veckans blogginlägg ska handla om den stora bjässen, tillika en personlig favorit, i Luleå – Bergnäsbron.

2007003300001

Den segelfria höjden på 7,3 meter hade varit mycket begränsande för båttrafiken ifall klaffarna inte kunde fällas upp. På bilden fälls de upp i samband med invigningen av bron. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Carl Rydberg. Bildnummer: 2007003300001. 1954-07-06.

De flesta lulebor känner nog till arbetet som just nu pågår på Bergnäsbron, eller om du hellre kallar den Väg 616 eller Bro BD12. Under tre veckors tid ska de utslitna, övre delarna av klaffarna bytas ut, och stål kommer att ersätta det tidigare materialet aluminium. Även högre räcken ska sättas på klaffdelen mellan gång- och cykelbanan och vägbanan. Drabbas av arbetet görs framför allt de som kör motortrafik på bron och de båtar som inte klarar den segelfria höjden på 7,3 meter.

1995016004142

Det är inte första gången Bergnäsbron underhålls. År 1962 åtog sig Emil Danielsson (Östersund), Åke Ekblom (Luleå), Sven Bergvall (Östersund), Bo Westin (Luleå) och Olav Karlsson (Boden) att måla om Bergnäsbron för 25 000 kronor, cirka 364 000 kronor i dagens penningvärde. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1995016004142. 1962-08-30.

Efter en decennier lång planerings- och byggtid kunde Bergnäsbron sommaren år 1954 äntligen invigas. Prins Bertil fick klippa invigningssnöret vid den stora folkfest invigningen var. Reaplan och regementsmusik lade en ljudmatta till folkets sorl.

2007003300012

Efter invigningen tar Prins Bertil en promenad över bron i sällskap med bland annat landshövdingskan Gertrud Thunborg, vägminister Hjalmar Nilson, landhövding Folke Thunborg och generaldirektören vid Väg- och vattenbyggnadsverket K G Hjort. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Carl Rydberg. Bildnummer: 2007003300012. 1954-07-06.

Närmare 20 000 personer deltog vid invigningsceremonin. Att så många deltog vid folkfesten var väl föga förvånande, då transport mellan Bergnäset och centrala Luleå gjordes betydligt enklare. Invigningens framgång kan kanske också förklaras med det strålande väder som infann sig på invigningsdagen den 6 juli 1954.

1996006400023

Folkfest på Bergnäsbron. Det är vackert väder och stämningen är god. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1996006400023. 1954-07-06.

Sedan 1880-talet har sträckan utgjorts av färjetrafik, och sedan 1941 kunde man också ta Gäddviksbron. Ångbåtarnas linjetrafik var omfattande i Luleå innan bilen tog över. Bilen kunde emellertid inte helt ersätta båtarna sommartid, då isvägarna inte fanns.

2007004800003

Från 1880-talet trafikerades sträckan mellan Bergnäset och centrum av färjetrafik. På 1950-talet gick färjan vid namn Trafik. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Leif Schröder. Bildnummer: 2007004800003. 1954.

Med sina 896,5 meter var bron vid sitt uppförande Sveriges näst längsta bro efter Götaälvbron från 1939. I Norrbotten är Bergnäsbron fortfarande längst, men har glidit ner på plats 26 bland Sveriges längsta broar.

2012000900002

Nyinvigda Bergnäsbron trafikeras av en fotgängare, en buss och en bil. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Rune Espling. Bildnummer: 2012000900002. 1954.

Ingenjörerna på Monberg & Thorsen AB och konstruktörerna på AB Motala verkstad lyckades tillsammans uppföra Bergnäsbron, med sina 18 spann varav sex sidospann konstruerade som kontinuerliga plåtbalkspann, ett öppningsbart klaffspann och sju bågspann med svetsade bågar. De svåra grundläggningsförhållandena innebar att de mellersta stöden fick utgöras av förtillverkade kassuner.

2008001600034

Vintervädret till trots väljer folk att gå ner till stranden och se på när klaffarna sätts på plats. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Arvid Moberg. Bildnummer: 2008001600034. 1950-talets början.

För den som vill se mer av Bergnäsbron rekommenderas starkt Luleå kommuns bildarkiv som ni kan hitta på länken nedan.
http://bildinternet.lulea.se/Default.aspx

Det går givetvis att slå igång filmerna Grabben i graven bredvid, Populärmusik från Vittula eller Vildängel om ni hellre vill se bron gestaltas i populärkultur. Även i polisserien Höök syns Bergnäsbron.

Höök

Bergnäsbron syns gärna i film och tv. Kanske för att den är så viktig, kanske för att den är så vacker. Här syns bron i en liten sekvens från kriminalserien Höök i sitt första avsnitt. Bild: Klippt från Höök. Säsong 1, avsnitt 1.

Vid skrivbordet,
Byggnadsantikvarie Marcus Bengtsson