Att bygga sjukt rationellt: fallet Höök

Veckans blogginlägg kommer att utgå från en av Norrbottens kanske mest framstående arkitekter. Vi fortsätter även på temat i ett blogginlägg från ett par månader tillbaka om funktionalismen i Luleå.

2010000500262

Epidemisjukhusets entré år 1943. Under funktionalismen fick praktiska funktioner utgöra själva estetiken. Enklare räcken och slätputsade fasader kan vid en första anblick verka simpelt, men var i själv verket väl genomtänkt. Färgsättning och proportioner var mycket viktiga aspekter inom arkitekturen. © Fotograf: Okänd. Datum: 1943. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 2010000500262.

Den 20 april år 1903 föddes Bertil Höök i Gällivare. Bertil gick inte i sin fars fotspår utan utbildade sig till arkitekt snarare än lokförare. Som tonåring avlade Bertil sin studentexamen i Luleå och flyttade sedan till Stockholm för att studera vidare. År 1926 examinerades Bertil från Kungliga Tekniska Högskolan och kunde omedelbart ta anställning vid länsarkitektkontoret i Norrbottens län. Tjänsten var tämligen ny, då de första länsarkitekterna tillträdde bara sex år tidigare.

Bertil_Höök

Bertil Höök. © Wikimedia.

Hos länsarkitektkontoret blev Bertil kortvarig. Endast två år arbetade han där och startade sedan en egen verksamhet i Kiruna. Huruvida detta berodde på att Bertil skulle bli far bara året därpå kan en vilt spekulera kring. Bertils son, Jan, föddes år 1929. I Norrbotten fanns det dock fler arkitektuppdrag än vad det fanns arkitekter, vilket innebar att Bertil fick arbeta idogt. År 1933 flyttade Bertil sin verksamhet till Luleå och ritade byggnader så långt bort som till Sundsvall. Vid sidan om sin egen verksamhet gjorde Bertil provtjänstgöring vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå år 1933. Mellan åren 1936 och 1964 var Bertil även stadsarkitekt för Gällivare och Malmberget. Enligt en matrikel från 1937 var han dessutom tillfälligt stadsarkitekt för Kiruna.

1982000007429

I den kvadratiska byggnaden längs till vänster låg Hööks arkitektbyrå. Anekdotalt nog ligger flera av Luleås arkitektfirmor idag längs med denna gata. © Fotograf: Helmer Widlund. Datum: 1986-09-25. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000007429.

Bertil ritade stadsplaner, kyrkor och skolor, men framför allt sjukhus. Under många decennier var Bertil nämligen Luleås sjukhusarkitekt. Sonen Jan, som även han blev arkitekt, tog inte bara över Hööks arkitektfirma, utan även uppdraget som Luleås sjukhusarkitekt. Sitt sista uppdrag för lasarettet utförde Jan år 1990, vilket avslutade en halvsekellång tradition med ”Sjukhusarkitekt Höök”.

1982000003055

Epidemisjukhuset som vi känner igen det idag ersatte det gamla epidemisjukhuset från 1894. © Fotograf: Bernhard Persson. Datum: 1924-00-00. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000003055.

År 1938 ritade Bertil Höök epidemisjukhuset i Luleå. Med sina halvrunda, utskjutande balkonger, platta tak, tvåluftsfönster och vita, slätputsade fasad är byggnaden ett ovanligt fint exempel på funktionalismen i Luleå. Byggnaden restaurerades under 2005-2006, vid vilket interiören förändrats. Dock kunde exteriören bevaras mycket fördelaktigt. Med Gymnasiebyns utbyggnad har Epidemisjukhuset blivit lite svårt att beundra, men än är det möjligt.

1995014102720

Det gamla epidemisjukhuset kom sedan att bli ett långvårdssjukhus. Märk väl de tilltagna balkongerna. Frisk luft ansågs då ofta vara boten på många sorters soter. © Fotograf: Okänd. Datum: 1965-02-04. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1995014102720.

Norrbottens museum besitter en enorm samling av Hööks gamla ritningar. Här skulle man exempelvis kunna hitta de gamla ritningarna från de krematorium han byggt, eller skolorna i Kiruna, flera byggnadsplaner för Gammelstad och, stadsplaner för Älvsbyn eller kanske Gültzaubadet i Luleå. I vårt arkiv kan man inte bara hitta ritningar på apotek, barnhem, barnsjukhus, läkarbostäder, fängelser, bagerier, kyrkor och kapell. Vi kanske rent utav skulle kunna hitta tillbaka till en tid då sjukhus byggdes rationellt.

Epidemisjukhuset

Idag är epidemisjukhuset inget direkt skrytbygge, men likväl något vi ska vara stolta över. Byggnadens exteriör vittnar väl om en annan tids syn på arkitektur, samhälle och sjukvård. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. Datum: 2017-11-08.

 

Vid tangentbordet:
Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie

Bland kyrkstugorna i Gammelstads världsarv

Ett besök i världsarvet Gammelstad kan bjuda på många överraskningar. Om man tar sig tiden att kika lite extra på tak, fasader, knutar, snickerier och detaljer ser man rätt snabbt att de alla skiljer sig åt. Från att vid första anblicken se de små röda stugorna som kopior av varandra förbyts den till en förundran över alla olikheter som finns representerade. En av de allra största olikheterna stugorna emellan är takmaterialen.

01

Här ser man tydligt att takmaterialen på kyrkstugorna skiljer sig åt. Stugan längst bort till vänster i bild har ett klassiskt brädtak, de andra tre har två olika varianter av plåttak – den s.k. pannplåten till höger i bild samt trapetsplåt på kyrkstugorna i mitten. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Även stugornas fasader skiljer sig åt även om de alla är målade i en röd klassisk kulör. De allra flesta är brädslagna med locklistpanel där listen kan variera från en väldigt enkel variant till en mer påkostad och profilerad list.

03

Profilerad list. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

02

Enkel list utan profilering. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Det finns även ett fåtal stugor som helt saknar fasadpanel eller där tre av fyra fasader är brädslagna.

04

På kyrkstugor där en av fyra väggar saknar panel kan timmerväggen lämnats omålad eller som på kyrkstugan ovan, målats likt övriga fasader. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Tittar vi lite extra på knutarna finns det en hel del varianter representerade. Vissa är röda, andra vita medan några kyrkstugor har knutar målade i bägge kulörer.

Det som inte skiljer nämnvärt är färgen på ytterdörrarna. De allra flesta är vitmålade, precis som det förskrivs i planbestämmelserna, men det finns varianter. Här finns också stora skillnader på dörrarnas utseende samt omgivande detaljer.

12

Dörrövertycke med rombmönster. © Erica Duvensjö, Luleå kommun

11

Den enda dörren i Gammelstad med välvd överdel. © Erica Duvensjö, Luleå kommun

Även kyrkstugornas fönsterbågar och fönsterluckor är vitmålade precis som de allra flesta ytterdörrar, men här kan det skilja en hel del på fönsterstorlek, utformning på fönsterluckor och fönsteröverstycke. Det finns också de kyrkstugor som fortfarande har kvar sina munblåsta fönsterglas. 

20

Det munblåsa fönsterglaset ger fönstret en karaktär som moderna fönster helt saknar. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Sist men inte mist kommer här detaljer som i sig sätter en personlig prägel på kyrkstugorna de smyckar.

Så, varmt välkommen till Gammelstads kyrkstad på en upptäcktsfärd bland världsarvets över 400 kyrkstugor!

Vill ni veta mer om Gammelstad, besök visitgammelstad.se 

 

 

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö, samordnare för Gammelstads världsarv vid Luleå kommun