Teknikförändringar nu och då

För mer än 2000 år sedan introducerades järnet här i Norrbotten. Det var ett helt nytt redskapsmaterial, med väldigt annorlunda egenskaper än det stenmaterial som människorna hade använt under lång tid. Det skulle dröja mer än 500 år innan järnet helt hade tagit över som redskapsmaterial och man kan verkligen fundera över hur människorna upplevde detta teknikskifte, där några genast anammade det nya materialet, medan andra envist höll kvar vid de “gamla” stenredskapen!

När man studerar teknikförändringar genom historien är det alltid intressant att reflektera över de teknikförändringar som man själv har varit med om och hur de egentligen omärkligt blivit en självklar del av ens liv. När jag började arbeta på Norrbottens museum i mitten på 1990-talet, alltså bara för drygt 20 år sedan, var vi tre personer som delade på en dator. Mycket av det arkeologiska analysarbetet gjordes för hand, vilket idag skulle vara helt otänkbart! I dag har alla på museet var sin dator och fältarkeologin är nästan helt digital. Att sitta och göra spridningsbilder och pricka in arkeologiska fynd från en utgrävning för hand, känns som en avlägsen forntid. Fungerar inte datorn på jobbet en dag, ja då är det inte mycket man kan göra, eftersom man har nästan allt arbetsmaterial där!

Samma år som jag började arbeta på museet, köptes också den första mobiltelefonen in. Den hade en telefonlur och sladd och var allt annat än mobil. Min egna första mobiltelefon köpte jag 2005, när sonen föddes. Jag tänkte då att den kunde vara bra att ha om bilen stannade, särskilt under vintertid med en nyfödd bebis. Kommer så väl ihåg besöket på affären när telefon och abonnemang skulle väljas ut och säljaren ställde frågan om ”hur ofta jag skickade sms”. Mitt svar, ”att jag aldrig skickat ett sms i hela mitt liv”, fick säljaren att tystna…… Idag har jag en smartphone som jag är helt beroende av. Mobilen har blivit min dator, där jag gör alla mina bankärenden, deklarerar, läser böcker, söker information på nätet och lyssnar på musik. Har jag glömt den hemma någon dag är det nästan katastrof, eftersom man inte kan ett enda telefonnummer utantill!

Mobiltelefon

Mobiltelefon från 1990-talet!

I det projekt som jag nu jobbar med, ”Järn i Norr”, är tanken att vi ska studera de teknikförändringar som ägde rum här i Norrbotten då järnet introducerades för mer än 2000 år sedan. Vi kommer att titta på hur övergången till järn påverkade samhället på olika plan; hur överföringen av den nya teknologin gick till, vilka delar av samhället som initialt upptog den nya tekniken, var kunskapen kom ifrån och hur den tidiga järnhanteringen var organiserad.

Som ett led i projektet kommer vi i september i år, att undersöka en boplats utanför Vivungi, cirka 8 mil öster om Kiruna, där vi har indikationer på mycket tidig järnframställning. Det är den hitintills andra kända platsen för järnframställning i övre Norrland från förhistorisk tid! I början på juni gjorde jag och min forskarhandledare Eva Hjärthner-Holdar ett besök på platsen och vi hittade då flera spår efter järnframställning! På bilderna nedan syns bland annat delar av en ugnsvägg, slagg och en byggnadssten med urknackat/borrat blästerhål där blåsbälgen var monterad. Utifrån spridningsbilder av fynden verkar det finnas minst två järnframställningsugnar i området, möjligen tre! Det kan med andra ord inte bli bättre!

Slagg i hand

Slagg är en restprodukt som bildas vid järnframställning. Foto: Carina Bennerhag, Norrbottens museum

Ugnsvägg

Del av ugnsväggen från järnframställningsugnen. Foto: Carina Bennerhag, Norrbottens museum

Sten med blästerhål

Byggnadsdetalj från järnframställningsugnen med borrat hål för blåsbälgen. Foto: Carina Bennerhag, Norrbottens museum

Utgrävningarna startar den 4 september och pågår under tre veckor. I samband med Arkeologidagen den 27 augusti kommer vi att ha en visning av platsen och berätta mer om vårt projekt. Under själva utgrävningarna kommer vi också att ha guidade visningar både kvällstid och dagtid. Visningarna kommer att annonseras i dagspressen och annonsblad, här på bloggen och på Norrbottens museums hemsida. Så varmt välkomna till Vivungi alla ni som är intresserade!

Och förresten! Är det några teknikförändringar som du har varit med om och vill dela med dig av, skriv gärna en kommentar här på bloggen!

Vid datorn denna fredag

//Carina Bennerhag

 

Lämna ett svar