När Piteås stad anlades på Häggholmen 1667 uppfördes gatorna efter en s.k. rutnätsplan. Detta speciella planmönster bildas då rätvinkliga gator korsar varandra och därigenom bildar ett rutnät av kvarter och gator. Som sig bör uppfördes också ett kvadratiskt torg i staden – Rådhustorget. Här placerades de monumentala byggnaderna utmed alla sidor vilka kom att bilda ett slutet rum. Tillsammans med Stora Torget i Uppsala är Rådhustorget i Piteå det enda kvarvarande i Sverige från 1600-talet och är idag riksintresse för kulturmiljövården.

Framskrapning av färgtrappa, därefter avläsning med färgläsare

Norrbottens museum har under de senaste veckorna gjort en djupdykning i färgsättningen av de byggnader som finns kring torget, detta på uppdrag av Piteå kommun. Anledningen är det 400 årsjubileum som stundar år 2021 vilket föranlett ett helhetsgrepp kring det anrika torget.

Efter en hel del arkivstudier och färgskrapning på tre av fastigheterna har äldre färgsättningar nu kommit fram i ljuset. Förhoppningen var att kunna skrapa små färgtrappor på alla byggnader, men då ett antal av dem bytt fasader kvarstod endast tre byggnader varav två ni kan läsa mer om här nedan – Rådhuset och Ulven 6. Även om Trivialskolan inte var med i skrapprojektet då byggnaden bytt fasad under 1980-talet, så är den en karaktärsbyggnad värd att nämnas. Byggnaden får du stifta mer bekantskap med sist i veckans blogginlägg.

Rådhuset, det första i ordningen, brändes ner av ryska styrkor år 1721. Byggnaden återuppbyggdes 1725 och prydde sin plats invid torget i nästan 90 år. År 1806 brann även denna byggnad ner och den vi ser idag är det tredje rådhuset på samma plats. Fastigheten skulle enligt ett kungligt beslut uppföras i sten, men 1829 godkände kungen en byggnad i trä vilken sedan stod färdigt 1837. Det skulle dock dröja några år innan det brädfodrades och målades.
1922 uppfördes en påbyggnad som kom att inrymma polisstation och häkte. Påbyggnaden syns bäst från baksidan av huset och är målad i samma kulör som Rådhuset.
Idag inryms Piteå museum i lokalerna.

När vi skrapade färgtrappan på tillbyggnadens fasad utgick vi från ett färgsläpp som blottade underliggande kulör. Här ser vi att fasaden varit både beige och grå.

Färgen på fönsterfodren har också skiftat under årens lopp. Här ser vi prov på både vitt, gult och grågrönt.

Fastigheten Ulven 6, också kallad Sossestugan, är troligen uppförd under första hälften av 1800-talet. Vissa delar är dock från 1800-talets mitt då också fastigheten brädfodrades. Fasaden är Norrbottens enda bevarade tidiga affärsfasad i trä och en av få bevarade i landet.
I slutet av 1800-talet inrymde byggnaden Westerbottens enskilda bank, men kom under hela 1900-talet att nyttjas för affärsverksamhet av familjen Wallstén. Idag inrymmer bottenvåningen föreningsverksamhet samt övervåningen bostäder.

Färgtrapporna på fastighetens fasad och listverk visar på ett antal gråa och vita nyanser. Av äldre bilder att döma var fasaden alltid målad i kontrastfärger – ljus fasad och mörka listverk eller tvärtom.

Ända sedan 1600-talet har det legat ett skolhus parallellt med rådhuset. Just denna byggnad, Trivialskolan, är uppförd vid 1800-talets mitt och inrymde skola fram till 1894. Efter trivialskola blev byggnaden flickskola fram till omkring 1910 då posten tog över lokalerna.
Fasaden har under ett antal år under 1900-talets mitt varit putsad, men återfick vid en restaurering på 1980-talet stora delar av sitt äldre utseende.
Idag inrymmer bottenvåningen affärsverksamhet samt övervåningen bostäder.

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö

Läs mer:
Piteå museums hemsida – http://www.piteamuseum.se
Piteå kommuns kulturmiljöprogram Husera – http://www.pitea.se/husera