Vid den här tiden på säsongen brukar vi vara i (eller just ha kommit tillbaka från) Silbojokk. Det har varit en årlig ”tradition” sedan 2015. Men denna fältsäsong är inte som andra fältsäsonger, i alla fall inte för mig. På grund av olika omständigheter så valde vi att inte åka till Silbojokk i år, men då jag ännu inte skrivit något om förra årets räddningsundersökning så tar jag tillfället i akt nu.

För nytillkomna läsare så kan jag berätta att Silbojokk är ett litet hyttsamhälle som etablerades vid sjön Sädvvajávrres strand, för att förädla malmen från Nasa silvergruva. En kyrka, kyrkogård och prästgård byggdes också och de var i bruk från omkring 1635 till 1770 – långt efter det att hyttverksamheten lagts ned 1659. Under den tiden har två kyrkor stått på platsen och båda har brunnit. Historiska källor vittnar om att omkring 160 personer har blivit begravda på platsen. De flesta tillhör den lokala, samiska befolkningen, men det finns några undantag.

Anledningen till våra undersökningar i Silbojokk är att sjön är dämd för vattenkraft och kyrka och kyrkogård ligger under högsta dämningsgränsen. Varje sommar, när dammen är full, ligger alltså denna fornlämning under vatten. Det här gör att mänskliga kvarlevor eroderar ut på stranden och resterna av kyrkans konstruktion förstörs. Syftet med undersökningarna är att dokumentera det som finns bevarat, innan allt sköljs ut i vattnet. Det är viktiga pusselbitar till den tidigmoderna historien då det händer mycket i Sverige och Norrbotten, sett både ur lokalt, regionalt och även globalt perspektiv. Mer om det en annan gång – nu till resultatet av undersökningarna.

Undersökningen 2022

2022 års undersökning i Silbojokk gick riktigt bra, även om vi inte kunde vara där alla fyra inplanerade veckor. Då vattnet återigen steg mycket fort fick vi bara två och en halv vecka på oss. På den tiden hann vi med att undersöka ett tiotal gravar, så nu är vi uppe i omkring 90 undersökta gravar. Det är således ganska många kvar av de 160 som ska ha blivit begravda här. Vi misstänker dock att ett okänt antal gravar har eroderat ut i sjön innan vi började med våra undersökningar. Ja, det är helt säkert, eftersom det påträffats mänskliga kvarlevor en bit bort från Silbojokk tidigare.

Låter det diffust och osäkert när jag skriver att vi undersökt ”ett 90-tal gravar”? Det tycker då jag, men det är för att det är diffust och osäkert hur många gravar vi faktiskt undersökt. Det beror dels på att gravarna inte är så tydliga och välbevarade och dels beror det på att gravarna ibland ligger lite huller om buller. Det område som nu är kvar att undersöka ligger mitt inne i kyrka/kapell och där har många fått sin gravplats. Det är flera begravningar som trängs på en liten yta och en del gravar har grävts sönder när nya har anlagts.

Ytan där gravar nr 87, 88, 89, 90 och 92 påträffades var delvis undersökt redan 2005. Då undersöktes grav 21 som vi kallade den då (eller XXI, eftersom vi använde romerska siffror i början), trots att vi inte kunde förstå hur graven låg och hur många personer som var begravda i den. Förvirringen var länge stor även denna gång. Jorden inom ytan var mycket homogen och likartad, så det gick inte att se några begränsningar för nedgrävningar eller andra tecken på att en grav börjar och en annan tar vid. Det som hittades först var en samling spikar på lite olika nivåer. några stod på huvudet, med spetsen uppåt. Det tydde på att vi hittat botten av något – troligen en kista, men något mer blev det inte. Inte förrän i efterhand, när vi tittade på inmätningarna av spikarnas placering, så insåg vi att det var en del av en mycket liten kista, där ena långsidan saknades. Utifrån längden på kistan (ca 50 cm) bedöms den begravda personen som ett mycket litet barn.

Sedan började det komma fram tandrader lite här och där. Till slut tror jag att vi fick någorlunda svar på hur det förhöll sig inom denna yta. Gravar nr 88 och 89 har anlagts först i botten och därefter har grav 87 grävts tvärs över dessa. Ytterligare därefter har grav 92 grävts och delvis stört nedgrävningen till grav 87. De överarmar vi hittade i botten av grav 21 passar ihop med tänder och rester av kraniet från grav 88. Se ritningen här nedan.

Vissa frågetecken kvarstår dock. Bland annat påträffades en uppsättning tänder i magtrakten av grav 87 och i grav 21 hittades ett par lårben och ytterligare några oidentifierade ben som inte kan kopplas till någon individ. Troligtvis hör dessa lösa ben till grav 88 eller 89, då de som sagt grävts av när grav 87 och 92 grävdes. Möjligen har det funnits ytterligare en grav som vi benämnt 90/21, men den var så diffus och därför mycket osäker.

Några ovanliga fynd

I en av de andra gravarna – nr 82 – kom det fram lite ovanliga fynd. Den här graven syntes relativt tydligt och kunde avgränsas då jorden i graven skilde sig mot den omgivande sanden. Den låg också relativt ensam, även om den delvis överlagrats av en tidigare undersökt grav (nr 73 på bild 1 ovan).

En bit ner i gravfyllningen framkom ovanligt stora beslag av järn. Till att börja med syntes bara överdelen, så första tanken var att kistans lock haft beslag. Sedan visade det sig att beslagen gått hela vägen runt kistan. På länden var ett beslag på mitten i botten och upp på gavlarna. I huvudänden var ett handtag fäst med en ögla.

Beslagen var såklart mycket rostiga och eländiga, men när fynden konserveras blir de betydligt finare och det går att se detaljer som inte syns i fält. Särskilt spännande blev det att se kistans låsanordning. Där var en bit horn bevarat i öglan (se bilderna nedan). Den har klarat sig från att förmultna då den varit omsluten av järn.

I grav 82 fanns även några andra fynd, en kniv och en bit eldslagningsflinta, två fyndtyper som vi hittat förut i Silbojokk. Något vi inte hittat förut är något som vi tolkar som uppståndelseägg. Två små stenar, liknar ägg både till form och färg. Dessa ägg var placerade under den begravda individens huvud.

Det där med uppståndelseägg har jag inte hunnit läsa på om så mycket, så det är än så länge en arbetshypotes. Är det någon som hittat något liknande så är jag intresserad av att veta mer.

Vid tangentbordet

/Åsa Lindgren
Arkeolog

För den som vill läsa rapporten över 2022 års undersökning i Silbojokk, så är den tillgänglig via Fornsök och denna länk: 2022 års Silbojokk-rapport.

Här på bloggen finns mer att läsa om denna plats, du hittar det genom att söka på Silbojokk i sökfunktionen.