Det är mycket nu… (helt normalt den här tiden på året)

Det är lustigt, det här…

Har under en ganska lång tid skrivit en artikel som ska handla om de tidigmesolitiska boplatserna Aareavaara och pionjärtiden här i norra Sverige, och på något sätt också försökt hinna med att förbereda inför fältsäsongen. Boka boende, kontrollera att arbetena som man planerar verkligen blir av och att det hela inte blir hindrat av olika anledningar. I denna röra fick jag i alla fall iväg artikeln nu vid femtiden på fredageftermiddagen. En stor lättnad. Det känns alltid skönt att göra någonting färdigt innan deadline-monstret knackar en på axeln och hotar att äta upp en.

De andra arkeologerna har också mer än nog att göra. Åsa Lindgren och Lars Backman har (precis som jag) gjort kostnadsberäkningar och skrivit arbetsplaner. 1600-1700–tals kyrkogården vid Silbojokk är en planerad undersökning (grävning) som är på gång för deras del.

Carina Bennerhag och Frida Palmbo har också räknat på arbetsplaner, men har dessutom hunnit vara ut i fält litet redan nu för att rekognosera inför  undersökningar som de ska göra, bland annat av en fäbod eller flera – jag är osäker – i Antnäs, utanför Luleå. I förberedelsearbetet ingår också att ta kontakt med människor som bor i trakterna där vi ska arbeta och informera dem om att vi ska vara där och jobba. Detta har Carina och Frida och museets etnolog Sophie Nyblom gjort en av kvällarna den här veckan. Tanken är att fäbod-undersökningen ska  bli ett kombinerat arkeologiskt och etnologiskt jobb. Det är en fördel med dessa möten eftersom lokalbefolkningen ofta har kunskap om området och därmed ge litet tips till oss.

Vår byggnadsantikvarie Jennie Björklund har massor att göra också, den här veckan har hon ömsom varit här i Luleå och ömsom i Pajala och jobbat.  I Pajala har hon gjort en stadsvandring (tänk er en guidad visning av byggnaderna) och i Luleå har hon jobbat med den gamla skolan i Karlsvik. Jag har inte full koll på vad som ska hända med skolan, men Jennie verkade lyrisk över hur den såg ut. Den verkar spännande!

Vår chef, Sara försöker vara här och där och  överallt på samma gång. Hon försöker leda oss alla på avdelningen Kulturmiljö, samtidigt som hon som avdelningschef också ska hinna med att vara med i arbetet i museets ledning.

Det är full fart, för oss alla minst sagt.

Då är det skönt med helgledigt. Jag skulle bara logga ut från datorn och gå hem nu. Men innan jag gjorde det skulle jag bara länka vidare veckans blogginlägg till sociala medier (för bättre spridning). Sedan insåg jag att det var jag som borde ha skrivit veckans blogginlägg…

Så , detta blev bara  en kort redogörelse över den nuvarande situationen. Inga bilder, bara text.

Snart drar fältsäsongen igång på allvar för Norrbottens museums arkeologer. Det ser vi fram emot! Det är härligt att vara ute i fält!

Vid  tangentbordet idag; Olof Östlund

Lämna ett svar