Lär känna forntiden och du ska se framtiden

Jag har delvis varit inne på det här ämnet i ett tidigare blogginlägg som handlade om att utveckling innebär att komplexiteten i människans civilisation ökar. Från att ha varit jägare-samlare, där varje person i princip kunnat lära sig allt som krävs för att överleva, lever vi nu i en värld där var och en av oss skaffar oss expertkunskaper inom ett begränsat område för att kunna erbjuda andra våra tjänster, till priset av att vi måste anlita andra människor för att utföra de sysslor som vi inte längre har kunskap att utföra.

https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2014/03/14/tidens-gang-och-hur-allting-blir-mer-och-mer-komplicerat/

Nu skulle jag vilja utveckla resonemanget litet grand. Det händer ibland att människor frågar vad arkeologi ska vara bra för, och mitt svar brukar innehålla flera delar. Den lagtekniska delen är viktig att framföra: Fornminneslagen säger att ingen får ta bort fornlämningar utan tillstånd av länsstyrelsen, och det tillståndet brukar innehålla krav på att arkeologer utför utredningar och/eller undersökningar.

En annan del som jag brukar ta upp är att det också finns också andra saker som motiverar arkeologins existens. Arkeologi och historia är grundforskning på samma sätt som kemi eller fysik är det. Vi undersöker världen och får fram kunskap som vi i dagsläget kanske inte vet vilka fördelar den kommer att ge i framtiden. Arkeologi letar svaret efter frågorna ”När” och ”Varför”. Människans nyfikna behov av att få veta ”varför” är en av de stora frågorna som religionen tidigare hade monopol på att besvara. Varför finns vi här i världen, varför finns människor här i Norrbotten, varför har vårt samhälle blivit som det har blivit.

Arkeologi och historia kan också vara ett sätt att analysera vår egen samtid. Det mesta som händer nu har redan hänt en eller flera gånger tidigare (klimatförändringar, torka, krig, folkförflyttningar). Genom att titta bakåt kan vi hitta lösningar på hur vi ska klara dagens utmaningar.

Om vi utgår från den västerländska tidsuppfattningen att tiden är linjär (inte cyklisk), verkar människans utveckling gå i en exponentiell takt. Grovt räknat kan man säga att vår människoart (homo sapiens) har funnits i minst 200 000 år. Under de 200 000 åren har vi varit jägare och samlare i ungefär 190 000 år, jordbrukare i 10 000 år, industriarbetare i 200 år och datatekniker i 30 år. Grovt räknat alltså. De som vill kan slå upp tidpunkterna och diskutera bevis för och emot när ”startpunkterna” för respektive ”händelse” inträffade. Forskningen går ständigt framåt och vi måste vara beredda på att ändra våra ståndpunkter.

Om du delar in de 200 000 åren på en 20 cm lång linjal har vi varit jägare och samlare i 19 centimeter. Jordbrukare har vi varit i en centimeter. industriarbetare i två tiondelar av en millimeter och datatekniker i tre hundradelar av en millimeter.

I den här grafen försökte jag få in människans civilisationsutveckling de senaste 200 000 åren, men tidsrymderna är så stora och de flesta större förändringar har skett på slutet att de senaste 200 åren. Antalet ”uppfinningar” per år går inte att återge exakt eftersom detta är omöjligt at ta reda på, men utvecklingen tog fart vid introduceringen av jordbruket för 10 000 år. Grafen skulle lika gärna kunna visa jordens befolkningsutveckling. ©Norrbottens museum. Ritad av Olof Östlund

I den här grafen försökte jag få in människans civilisationsutveckling de senaste 200 000 åren. De flesta förändringarna har skett de senaste 200 åren. Antalet ”uppfinningar” per år går inte att återge exakt eftersom detta är omöjligt at exakt ta reda på, men utvecklingen tog fart vid introduceringen av jordbruket för 10 000 år sedan. Grafen skulle lika gärna kunna visa jordens befolkningsutveckling. ©Norrbottens museum. Ritad av Olof Östlund

Här finns ett mönster. Ser ni hur avstånden i tid mellan varje större utvecklingssteg i människans historia minskar ju närmare nutid vi kommer?

Det är ingen tillfällighet. Varje utvecklingssteg har varit en följd av ett antal tankar och uppfinningar. De bygger i sin tur på människors samlade kunskap från tidigare århundraden och årtusenden. Hastigheten på utvecklingen beror till stor del på överföring av information. ”Se här mitt barn, när jag skakar det här veteaxet så att fröna faller till marken, ska du se att det växer många fler vetegräs nästa gång vi kommer förbi”. Barnet tänker sedan ett steg längre: ”Om jag gör så över hela den här ytan och kallar det nya vetegräsfältet för en åker, som jag kan sköta om och skörda, så kanske jag kan överleva på maten som jag får från den, utan att behöva flytta hela tiden”. Jordbrukets födelse i en mycket starkt förenklad form.

Uppkomsten av nya tankar och upptäckter bör rimligtvis bero på hur många mäniskor som tänker, men också på hur stor den samlade informationen från tidigare människor är. (Uppfinningen av det skrivna språket innebar ett enormt lyft för bevarande och spridning av information – ord bevarade på lertavlor, i sten, på pergament, papper eller på internet). Ju fler människor som finns, ju mer information som finns kvar i mänsklighetens kollektiva minne och ju snabbare den informationen färdas mellan människor, desto snabbare kommer det fram nya tankar och uppfinningar. Antalet tankar, uppfinningar och genombrott ökar exponentiellt med tiden.

De nya idéerna löser inte bara de livsnödvändiga problemen, de skapar också allt det andra som blir en del av människans civilisation. Musik, litteratur och konst, sport, bättre sjukvård och längre liv. Det sista innebär fler barn som överlever till vuxen ålder, och en växande befolkning som kan tänka ännu fler tankar. Det får mig att tänka på likheten med Moores lag:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Moores_lag

Moores lag säger att antalet transistorer som får plats på ett datachip växer exponentiellt med tiden. Men det är inte själva hårdvaran som är viktig i sammanhanget utan innehållet i transistorerna d.v.s. information/kunskap. Mängden information som ryms på ett datachip ökar med tiden. Samma sak gäller med mängden information i den mänskliga civilisationen per århundrade. Den ökar också med tiden. För varje tidsenhet sker uppkomsten av fler tankar och fler uppfinningar ju närmare nutid vi kommer. Fler genombrott skedde på 1900-talet än på 1700-talet, än på 1000-talet, än på… o.s.v.

Arkeologi och historia har alltså gett oss möjlighet att sätta in vår samtid i ett sammanhang och ger oss därmed också möjlighet att titta framåt i tiden. Det är detta Ray Kurzweil (futurolog) gjort när han utifrån Moores law utvecklat ett resonemang som han kallar ”The law of Accelerating Returns” (Fritt översatt: Lagen om accelererande vinster, eller Lagen om accelererande utveckling).

http://www.kurzweilai.net/the-law-of-accelerating-returns

Kurzweil ser tillbaka på historien och tittar sedan mot framtiden. Han ser hur utvecklingen de närmaste decennierna kommer att fortsätta att öka exponentiellt så snabbt att vi knappt kommer att begripa det, med datorer som blir snabbare och smartare än oss människor. Förändringen kommer att innebära stora framsteg, men också risker. En stenyxa går att använda för att fälla ett träd, men också att slå ihjäl grannen med. En yxa av järn gör bådadera mer effektivt.

Är det möjligt för stenåldersmänniskan i oss hinna med att anpassa sig till den allt snabbare utvecklingen? Å ena sidan har vi ju klarat förändringar tidigare, men vi har å andra sidan fortfarande samma hjärnkapacitet som de människor som levde för 200 000 år sedan. En sak är säker: Vi som lever nu kommer under vår livstid att se fler förändringar och framsteg än vad vi någonsin kunnat drömma om.

Även ett solur mäter tid. Privat bild © Olof Östlund

Även ett solur mäter tid. Privat bild © Olof Östlund

Vid tangentbordet idag.

En tidsspanande Olof Östlund

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s