God Jul!

Idag är det dagen före julafton så vad kan vara mer passande än att bjuda på lite julinspiration i form av julpynt i årets näst sista blogginlägg här på Kulturmiljöbloggen!

Adventsstjärna
Den gulröda pappersstjärnan Tindra Kristall började säljas i Sverige på 1940-talet. Den blev mycket populär och omtyckt.

20720-2

Adventsstjärnan Tindra Kristall. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum

De flesta av våra nutida svenska julseder utformades under 1800-talet, och främst under dess senare del. En stor del av dessa senare jultraditioner har sitt ursprung i Tyskland, som till exempel julgranen, jultomten och julkorten. Från Tyskland kommer även seden med advents- eller julstjärnor, som är en av få nyheter som tagit plats i den svenska julen under 1900-talet.

I Norrbottens museums föremålssamling finns en stjärna (Nbm 20720) i samma modell som Tindra Kristall, inhandlad 1978 på Domus i Luleå. Stjärnan lyste i adventstid upp ett lägenhetsfönster på Kungsgatan i Luleå mellan åren 1978-1983.

Herrnhutisk idé
I staden Herrnhut, utanför Dresden i östra Tyskland, grundades i början på 1700-talet en evangelisk brödraförsamling, herrnhutarna. Detta blev början till en tysk sekt med förgreningar över hela världen. Herrnhutarna drev skolor för blivande missionärer och internatskolor för barnen, som inte kunde följa med sina föräldrar ut på missionärsuppdrag.

På en av dessa internatskolor, i Kleinwelka i Sachsen, började man på 1880-talet att tillverka pappersstjärnor med plats för en lampa inuti. Under adventstid dekorerades skolan med de färgglada stjärnorna. Enligt herrnhutisk tradition sägs uppslaget till stjärnorna komma från en missionär som besökt Sverige och sett stjärngossar gå med sina stjärnor.

En pappers- och missionsbokhandlare i Herrnhut utvecklade modellen och konstruerade en monterbar stjärna för försäljning. Modellen var klotformig och hade taggar åt alla håll. Inuti lampan lyste en liten fotogen- eller oljelampa, och med tiden en glödlampa.

Till Sverige på 1900-talet
De första adventsstjärnorna kom till Sverige redan på 1910-talet genom personliga kontakter mellan svenska familjer och herrnhutiska tyskar.

Efter första världskriget utvecklades stjärnan, från klotformig till platt, vilket gjorde att den kunde hängas i ett fönster. Stjärnan gjorde succé och en adventsstjärnefabrik växte fram i Herrnhut som på 1930-talet exporterade stjärnor till bland annat Sverige. Senare, under DDR tiden tillverkades stjärnorna av ett ”volkseigener Betrieb” (VEB), det vill säga ett statligt ägt företag. Sedan 1991 heter företaget Herrnhuter Sterne GmbH.

Svensk tillverkning
Under 1940-talet fick adventsstjärnan sitt stora genombrott i Sverige. Erling Person (sedermera grundare av företaget Hennes & Mauritz) startade 1941, tillsammans med kompanjonen Björn Wennberg, produktion av adventsstjärnor. Deras firma gjorde först mappar för ransoneringskort, men övergick sedan till adventsstjärnor. Det var mest norska, danska och polska flyktingar som arbetade med att klistra ihop stjärnorna, först efter herrnhutisk modell. En billigare modell utvecklades och började säljas 1944.

Populär stjärna
Tindra Kristall, som den gulröda, sjuuddiga stjärnan så småningom döptes till, blev mycket populär och de första åren såldes hundratusentals stjärnor. Pappen i stjärnan var försedd med små hål, vilket gjorde att stjärnan gnistrade extra mycket. De stjärnformade hålen patentskyddades, för att ingen skulle kunna plagiera modellen.

Den billiga pappersstjärnan blev en så omtyckt julprydnad bland vanligt folk att den av somliga fick den något nedsättande benämningen ”proletärstjärna”. Det låga priset och behovet av ljus och julstämning under de mörka krigsåren är troliga orsaker till Tindra Kristalls popularitet.

Sedan 1950-talet har de rödgula pappersstjärnorna fått konkurrens av stjärnor tillverkade i andra material som halm, näver och metall. Idag är mångfalden stor vad gäller utbudet av adventsstjärnor. Under det sista årtiondet har stjärnor av genomskinlig hårdplast blivit populära och stjärnor tillverkade av papper hänger återigen i många fönster. Dagens pappersstjärnor är ofta stora och vita eller i kraftiga färger med orientaliska mönster.

Julträd
Traditionen med julträd, rikt dekorerade ljusstakar som ställdes fram till jul, var vanligare i södra Sverige, men har förekommit även i den norra landsändan.

Ett vackert julträd spred en gång sitt ljus på en gård i Svartbyn, Bodens kommun. Idag finns ljusstaken (Nbm 13318) på Norrbottens museum och visar att det har förekommit julträd även i Norrbotten. Traditionen med de festliga och ståtliga ljusstakarna, som kallas för julträd, har varit sällsynt i norra Sverige. Ljusstakarna var mer allmänna i våra sydligaste landskap och kan härledas till början av 1800-talet, möjligen ner till 1700-talet.

Julträdet kan ses som en föregångare till julgranen. När julgranen blev populär i slutet av 1800-talet minskade julträdets popularitet, men var fortfarande ett alternativ där man inte hade plats för en gran och ibland har de även förekommit jämsides.

Vackert dekorerade
Ljusstakarna har en stomme av trä eller järntråd. Utformandet varierar, men ljusstaken kläddes ofta med krusat papper och den kunde ibland även dekoreras med olika sorters pynt som karameller i färgglatt papper, nötter, kottar, kakor och äpplen.

Julträdet från Svartbyn är utformad som en julgran och är tillverkad av järntråd i så kallat trådarbete eller luffarslöjd. Ljusstaken har sammanlagt 15 armar som avslutas med spiralhållare för julgransljus. Stommen har klätts med remsor av rött kräppapper.

13318-1

Julträd från Svartbyn. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.

Julträd tillverkas fortfarande och har idag blivit populära hemslöjdsprodukter.

Vid tangentbordet:
Anja Wrede, antikvarie vid Norrbottens museums föremålssamlingar

Läs mer
Bringéus, Nils-Arvid. 1991. Slipingeträdet och andra julträd. En studie i revitalisering. Blekingeboken 1991. Blekinge Läns Hembygdsförbund.

Hemslöjdens skrifter nr 4, 2001. Julträd och julkrus.

Swahn, Jan-Öjvind. 2006. Stora Julboken, Ordalaget.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s