Två kusinhus i Luleå

Som byggnadsantikvarie boende i Luleå är det svårt att inte ha några personliga favoritbyggnader. Några kan verka uppenbara medan några kan vara ganska oväntade. I det här inlägget går vi genom såväl Frimurarnas Ordenshus som Gradinska huset och så får vi veta varför de hänger ihop.

Frimurarrörelsen har som princip att arbeta med personlig utveckling, bland annat genom att utröna livets mening. Den etisk-filosofiska grundtanken är att samla utvalda personer från olika samhällsklasser; allt från domarväsende till hantverkare och köpmän.

Frimurarnas Ordenhus

Frimurarnas Ordenshus år 2017. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. 2017-11-08.

Från England och Skottland kom frimurarrörelsen till Sverige under 1700-talet efter några decennier efter uppstarten. Det dröjde dock ända till 1907 innan Frimurarna hade etablerat sig i Luleå. Efter 23 år av tillfälliga lokaler kunde Luleås frimurare äntligen inviga sitt Ordenshus i Luleå, ritat av ingenjören Erik Ahlrén från Boden.

kh6

Frimurarnas Ordenshus i december år 1967. Med svart-vita fotografier kan det vara svårt att se kontraster vilket gör att byggnaden här ser monotont grådassig ut. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Svante Green. Bildnummer: 2007001700131. December 1967.

Byggnaden, som invigdes 1930, är uppförd med ett 1920-talsklassicistiskt formspråk. Med sina fönster- och dörromfattningar hänvisar man till antika arkitektoniska stilelement, men byggnadens kropp och proportion stämmer bättre överens med 1920-talets ideal. Mest utmärkande med huset torde vara den relieffris som syns på entréfasaden. Den föreställer ett urval samhällsklasser; faktiskt just domarväsende, hantverkare och köpmän. Precis som idag är fasaden slätputsad med en mättad kulör, men tidigare var byggnaden rosa. Byggnadens exteriör, såväl som interiör, håller en hög arkitektonisk klass.

kh7

Vy mot kyrkan. På bilden syns Frimurarnas Ordenshus till vänster i sin tidigare, rosa kulör. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1982000008724. Maj 1975.

Men det Gradinska huset då? Hur är ett simpelt och fyrkantigt hus relaterat till Frimurarnas loge? Jo, för att svara på det behöver vi fundera på vad funktionalismen är.

Idag råder okunskap om vad funktionalismen innebär. Arkitekter ritar idag generiska, plana ytor och kallar det nyfunktionalism, utan någon som helst förankring i ursprungsideologin. Ett äkta funktionalistiskt hus betyder inte att det ska saknas dekorativa element eller att byggnadsdelarna ska vara standardiserade och enkla att prefabricera, utan snarare att varje del av byggnaden ska ha ett syfte – en funktion. Människans behov stod i absolut fokus och byggnaden skulle fungera som en maskin för att tillgodose de mänskliga behoven. Tvärtemot de idag slentrianmässiga, snabba och billiga lösningarna var varje liten detalj noga genomtänkt.

De stilelement som infann sig på byggnaden skulle fylla en praktisk funktion, något som inte var nödvändigt i tidigare arkitektur. Vi kan alltså i brytpunkten 1930 i Luleå se en tydlig förändring av synsättet på vår byggda miljö.

Forellen 12

Gradinska huset år 2017. Idag är hamburgerhaket på hörnet bytt mot ett annat hamburgerhak. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. 2017-11-08.

Det här är något som ingenjören Erik Ahlrén tog till sig då han ritade det Gradinska huset, namngivet efter disponent Henning Gradin som lät uppföra huset. Huset vittnar således inte bara om hur tiderna och idealen förändras utan även om hur en arkitekt själv förändras över tid.

kh1

Henning Gradin, som var disponent för Standard Oil, lät uppföra det Gradinska huset. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer 2002005600214. 1936-09-28.

Från byggnadens uppförande har i princip tre stora förändringar skett. Under sitt första levnadsår var byggnaden oputsad och blottade således sin grova tegelfasad. Inte heller fanns den nuvarande, översta våningen som tillkom någon gång efter 1960. Men mest intressant är nog den funktion som fanns i markplan. Än idag kan man, om man tittar noga, ana den bensinstation som inhysts mellan pelarna.

kh2

Standard Oil kom senare att byta namn till det mer välbekanta namnet Esso. Gradinska husets funktion som bensinstation kvarstod dock ett tag till. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Berth Holmgren. Bildnummer: 1997002100003. 1950-tal.

Att bensinstationer idag ofta serverar hamburgare får väl i det Gradinska fallet anses som någon slags ironi då den gamla bensinstationen idag de facto inhyser en hamburgerrestaurang.

Vid tangentbordet denna vecka,
Marcus Bengtsson

 

Hur värderas 70-talets bebyggelse?

Hur förändras synen på kulturmiljö över tid? Hur förhåller vi oss till det förflutna, och de avtryck det gör i vår tid? Vilka byggnader uppfattas som värdefulla? Vilka bevaras, och kanske rent av skyddas för sina kulturvärden? På vilket sätt påverkar värderingarna hanteringen av bebyggelsen?

Dessa kulturarvsprocesser har vi undersökt i Luleå. Undersökningen har skett inom ramen för SIRen (http://www.renoveringscentrum.lth.se/siren/) som är en nationell satsning på forskning om hållbar renovering. Satsningen har gjorts med tanke på det stora renoveringsbehov som finns inte minst inom det bostadsbestånd som byggdes under 1960- och 1970-talet, i det så kallade miljonprogrammet. Utmaningen är att renovera det hållbart – med hänsyn till såväl sociala som ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Ser man till Luleå stads utveckling, så har staden expanderat kraftigt sedan slutet av 1800-talet när bebyggelsen var koncentrerad till stadshalvön. En stor del av bebyggelsen har byggts under 1960- och 1970-talet, däribland i stadsdelar som Mjölkudden, Örnäset, Bergnäset, Hertsön, Björkskatan och Porsön.

Bild 1

Gång- och cykelväg på Porsön. Foto: Jennie Sjöholm.

Undersökningen bygger på dokumentstudier, observationer, och intervjuer med handläggare och politiker inom Luleå kommun. Fokus har varit på två stadsdelar: centrumhalvön och Porsön, bland annat eftersom kommunen för närvarande arbetar med fördjupade översiktsplaner och utvecklingsplaner för dessa områden.

En liten del av Luleås bebyggelse har ett formellt skydd. Gammelstads kyrkstad är upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Den är också en kulturmiljö av riksintresse, enligt Miljöbalken, tillsammans med Svartöstaden, Karlsvik, samt Gäddvik. I centrum skyddas bland annat Bergströmska gården, hamnkranen i Södra hamn, och Pontusbadet som byggnadsminne. Några byggnader, däribland Vetenskapens hus, tidigare posten, har skydd i detaljplan.

Bild 2

Kvarteret Hunden. Fritz Olsson husen, som revs efter stora protester från Luleborna. Foto: Jennie Sjöholm.

Bild 3

Kvarteret Hunden. Butiks-, kontors- och hotellbyggnad som ersatte den tidigare bebyggelsen (Fritz Olsson husen). Foto: Jennie Sjöholm.

Omkring 2006 kom bevarandefrågan upp till debatt i Luleå. En fastighetsägare ville riva större delen av kvarteret Hunden, som ligger längs med Storgatan, och ersätta det med byggnader med högre exploateringsgrad. Många Lulebor protesterade, byggnadens ansågs vara värdefull, och en lång process följde. Det slutade trots detta med att byggnaderna revs.

Luleå kommun har sedan dess arbetat mer aktivt med Luleås kulturmiljöer. En inventering av all bebyggelse på stadshalvön genomfördes 2015-2016. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, kulturhistoriskt intressanta byggnader, samt värdefulla miljöer har identifierats.

Bild 4

Kvarteret Hägern på Varvet, som i kommunens inventering anges vara kulturhistoriskt intressanta byggnader, inom en värdefull miljö. Foto: Jennie Sjöholm.

Bild 5

Kvarteret Thule vid Södra Hamn, de s.k. Tutti-Frutti-husen, som i kommunens inventering anges vara kulturhistoriskt intressanta byggnader, inom en värdefull miljö. Foto: Jennie Sjöholm.

Stadsdelen Porsön, som byggdes på 1970-talet, är relativt oförändrad sedan den byggdes. Luleå tekniska universitets så kallade campusplan lyfter fram arkitekturen som ett av de starkaste kännetecknen för universitetsområdet. Bland annat framhålls samstämmigheten mellan det yttre och det inre, den tematiska färgsättningen, kvartersbildningen med Regnbågsallén som samlande mittstråk, och den gröna karaktären som utgör en kontrast till den omgivande naturmarken.

Bild 6

Luleå tekniska universitets campusområde på Porsön. Foto: Jennie Sjöholm.

Bild 7

Luleå tekniska universitets campusområde på Porsön. Foto: Jennie Sjöholm.

Porsökyrkan, som ligger i stadsdelens centrum tillsammans med skola, butiker och restauranger, hör till de moderna kyrkor som fått ett särskilt skydd.

Bild 8

Porsökyrkan i Porsö centrum. Foto: Jennie Sjöholm.

Undersökningen visar att Luleås bebyggelse allt mer betraktas och hanteras som kulturmiljö, även om få byggnader har ett reellt skydd. Det har skett en förändring de senaste 5–10 åren. Delvis beror detta på att när kulturmiljöer börjar uppmärksammas, det pratas mer om dem och fler reflekterar över dem, så uppfattas de också som allt mer värdefulla. Ju mer kunskap det finns om en miljö, desto mera värdefull ter den sig.

1970-talets bebyggelsemiljöer börjar uppfattas som kulturmiljö, i Luleå lyfter man fram bebyggelse som uppförts till och med 1980-talet. Det är dock inte självklart vilka värden dessa miljöer har, och hur man kan förhålla sig till det tidstypiska i dem. Den tidens stadsbyggnadsideal, med trafikseparering och hus i park, går stick i stäv med dagens stadsbyggnadsideal. Material som då användes uppskattas inte alltid idag. Dels för att de anses tekniskt undermåliga, men också av estetiska skäl. Det industrialiserade och produktionsanpassade byggandet som var kännetecknande för tiden har vi också idag, liksom faiblessen till moderna material. Hur detta förvaltas långsiktigt, och vilka avvägningar som görs ur ett hållbarhetsperspektiv, kommer att bli intressant att följa. I Luleå kommun har man kommit ett steg på vägen, genom att ha börjat prata om kulturmiljöer, och hur man ska förhålla sig till också yngre miljöer, som utgör en stor del av stadens byggnadsmassa.

Vid tangentbordet:
Jennie Sjöholm
Biträdande universitetslektor i Urban design & Kulturvård