Att bygga sjukt rationellt: fallet Höök

Veckans blogginlägg kommer att utgå från en av Norrbottens kanske mest framstående arkitekter. Vi fortsätter även på temat i ett blogginlägg från ett par månader tillbaka om funktionalismen i Luleå.

2010000500262

Epidemisjukhusets entré år 1943. Under funktionalismen fick praktiska funktioner utgöra själva estetiken. Enklare räcken och slätputsade fasader kan vid en första anblick verka simpelt, men var i själv verket väl genomtänkt. Färgsättning och proportioner var mycket viktiga aspekter inom arkitekturen. © Fotograf: Okänd. Datum: 1943. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 2010000500262.

Den 20 april år 1903 föddes Bertil Höök i Gällivare. Bertil gick inte i sin fars fotspår utan utbildade sig till arkitekt snarare än lokförare. Som tonåring avlade Bertil sin studentexamen i Luleå och flyttade sedan till Stockholm för att studera vidare. År 1926 examinerades Bertil från Kungliga Tekniska Högskolan och kunde omedelbart ta anställning vid länsarkitektkontoret i Norrbottens län. Tjänsten var tämligen ny, då de första länsarkitekterna tillträdde bara sex år tidigare.

Bertil_Höök

Bertil Höök. © Wikimedia.

Hos länsarkitektkontoret blev Bertil kortvarig. Endast två år arbetade han där och startade sedan en egen verksamhet i Kiruna. Huruvida detta berodde på att Bertil skulle bli far bara året därpå kan en vilt spekulera kring. Bertils son, Jan, föddes år 1929. I Norrbotten fanns det dock fler arkitektuppdrag än vad det fanns arkitekter, vilket innebar att Bertil fick arbeta idogt. År 1933 flyttade Bertil sin verksamhet till Luleå och ritade byggnader så långt bort som till Sundsvall. Vid sidan om sin egen verksamhet gjorde Bertil provtjänstgöring vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå år 1933. Mellan åren 1936 och 1964 var Bertil även stadsarkitekt för Gällivare och Malmberget. Enligt en matrikel från 1937 var han dessutom tillfälligt stadsarkitekt för Kiruna.

1982000007429

I den kvadratiska byggnaden längs till vänster låg Hööks arkitektbyrå. Anekdotalt nog ligger flera av Luleås arkitektfirmor idag längs med denna gata. © Fotograf: Helmer Widlund. Datum: 1986-09-25. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000007429.

Bertil ritade stadsplaner, kyrkor och skolor, men framför allt sjukhus. Under många decennier var Bertil nämligen Luleås sjukhusarkitekt. Sonen Jan, som även han blev arkitekt, tog inte bara över Hööks arkitektfirma, utan även uppdraget som Luleås sjukhusarkitekt. Sitt sista uppdrag för lasarettet utförde Jan år 1990, vilket avslutade en halvsekellång tradition med ”Sjukhusarkitekt Höök”.

1982000003055

Epidemisjukhuset som vi känner igen det idag ersatte det gamla epidemisjukhuset från 1894. © Fotograf: Bernhard Persson. Datum: 1924-00-00. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1982000003055.

År 1938 ritade Bertil Höök epidemisjukhuset i Luleå. Med sina halvrunda, utskjutande balkonger, platta tak, tvåluftsfönster och vita, slätputsade fasad är byggnaden ett ovanligt fint exempel på funktionalismen i Luleå. Byggnaden restaurerades under 2005-2006, vid vilket interiören förändrats. Dock kunde exteriören bevaras mycket fördelaktigt. Med Gymnasiebyns utbyggnad har Epidemisjukhuset blivit lite svårt att beundra, men än är det möjligt.

1995014102720

Det gamla epidemisjukhuset kom sedan att bli ett långvårdssjukhus. Märk väl de tilltagna balkongerna. Frisk luft ansågs då ofta vara boten på många sorters soter. © Fotograf: Okänd. Datum: 1965-02-04. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 1995014102720.

Norrbottens museum besitter en enorm samling av Hööks gamla ritningar. Här skulle man exempelvis kunna hitta de gamla ritningarna från de krematorium han byggt, eller skolorna i Kiruna, flera byggnadsplaner för Gammelstad och, stadsplaner för Älvsbyn eller kanske Gültzaubadet i Luleå. I vårt arkiv kan man inte bara hitta ritningar på apotek, barnhem, barnsjukhus, läkarbostäder, fängelser, bagerier, kyrkor och kapell. Vi kanske rent utav skulle kunna hitta tillbaka till en tid då sjukhus byggdes rationellt.

Epidemisjukhuset

Idag är epidemisjukhuset inget direkt skrytbygge, men likväl något vi ska vara stolta över. Byggnadens exteriör vittnar väl om en annan tids syn på arkitektur, samhälle och sjukvård. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. Datum: 2017-11-08.

 

Vid tangentbordet:
Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie

Luleå hamnkran – en rest eller en symbol?

Den södra sidan av Luleå stadsö har sedan stadens grundande använts för sjöfart och fiske. På en karta från 1758 syns sjöbodar placerade längs med södra stadsön. Det ska dock inte tolkas som att Södra hamn låg på precis samma plats som idag. Det görs tydligt på 1892 års karta där vi ser att strandlinjen är helt annorlunda. Många av de stråk där vi idag går torrskodda krävdes förut en båt eller adekvata simkunskaper.

Luleå stad 1790

Karta från 1790 över Luleå stad. Sjöbodar låg placerade längs strandlinjen på såväl norra som södra sidan stan. © Lantmäteriet. Lantmäteristyrelsens arkiv.

untitled

Karta från 1892 över Luleå stad. 25-LUL-H13/1892. Märk väl hur rutnätsmönstret är en efterkonstruktion över det äldre stadsmönstret. Inte ens strandlinjen skonades 1880-talets inrutning. © Lantmäteriet. Lantmäterimyndigheternas arkiv.

Luleås huvudsakliga hamn var på tiden före sekelskiftet snarare beläget på norra delen av stadsön. Med förändrade behov och förutsättningar flyttades dock hamnen till den södra sidan av halvön (fastän en och annan båt än idag lägger till vid Norra hamn). Flytten inleddes kring sekelskiftet 1900. År 1901 drogs järnvägsspår fram och tre år senare, år 1904, stod både Hamnpiren och Södra Långkajen färdiga. En första kran byggdes samma år av Munktell, men monterades först året därpå. Kranen stod på ett solitt fundament i granit. Det dröjde dock 11 år innan kranen kunde förses med en elektrisk motor. Kranen hade som främsta uppgift att lasta i och ur gods, men även att lyfta upp och sänka ner mindre båtar. Kranens lyftförmåga på 18 ton kom väl till pass vid de tillfällen som den fick lyfta andra, smått oanade tingest. Flera bilar fick lyftas år 1923 och även tre flygplan mellan åren 1926 och 1928.

2015000300016

Hildur Dahl på promenad längs vattnet med sin dotter. I bakgrunden syns den tidigare hamnkranen och hamnpiren. © Fotograf: Verner Dahl. Datum: 1937. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer: 2015000300016.

Hamnpiren var en smal pir som gick rakt ut i vattnet, i linje med dagens Nygatan, med sitt fäste där Hamnkranen idag står parkerad. Väster om piren, mot Varvet, låg Långkajen mäktig med sina 245 meter. Även Ettans småbåtshamn har sina anor från tidigt 1900-tal. Vågbrytare av stenkistor låg placerade för att skydda de små båtarna. Hamnbassängen där småbåtarna låg fylldes igen på 1950-talet och småbåtshamnen fick flytta till sin nuvarande plats.

2010002800011.jpg

Södra hamn på 1950-tal. © Fotograf: Okänd. Datum: 1950-tal. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer 2010002800011.

Som väntat fortsatte Södra hamn att växa och på 1940-talet började Djuphamnen att byggas. Två stora hamnkranar uppfördes år 1950. Modellen av kran kallas vipparmsportalkran och dessa tillverkades av Motala verkstad, samma företag som tillverkade Bergnäsbron. Vipparmsportalkranar är en vanligt förkommande typ och har funnits i exempelvis Hammarby, Kristinehamn och Stockholms hamnar. Kranskötaren Agnar Persson fick äran att inviga Luleås hamnkran genom att lossa armeringsjärn och räls från fartyget Lillie Mathiessen.

2000002300057.jpg

Det torde vara en storslagen känsla att se tvillingkranarna i arbete. © Fotograf: Nils Ahlstrand. Datum: Kring 1960. Luleå kommuns bildarkiv. Bildnummer 2000002300057.

Mellan åren 1965 och 1970 förlängdes Djupkajen i etapper, vilket har lämnat de spår vi kan se idag. Kranen vi kan se idag har alltså tidigare stått längre österut, men fick flytta efter då kajen förlängdes. Djupkajen kom så småningom att avvecklas och verksamheten flyttades till Victoriahamnen. 1985 var det sista året som Djupkajen och dess kranar användes. Luleå hamnkran, som tidigare var en av två tvillingkranar, står idag ensam kvar efter att den andra blev påseglad och fick demonteras. Kranen som däremot inte blev påseglad överlämnades år 1991 till Luleå tekniska förvaltning och är numera ett av Luleås byggnadsminnen. Kranens betydelse för staden kan nog utläsas i det svenska passet på sidorna 28-29, där kranen har fått stå som symbol för hela staden Luleå.

Luleå hamnkran

Luleå hamnkran år 2017. © Marcus Bengtsson, Norrbottens museum

 

Vid skrivbordet,
Marcus Bengtsson
Byggnadsantikvarie