Övertorneå kommun – där ängslador, strandängar, skogsområden och Tornedalsgårdar är en naturlig del av landskapet, har under sommaren och hösten inventerats av Norrbottens museum. Anledningen är kommunens önskan om en kartläggning av de kulturmiljövärden som finns i kommunen.
Då arbetet var av det större slaget blir veckans blogginlägg en mindre sammanfattning av den vackra kulturmiljö som mötte oss i  kommunen.

Vackert ladulandskap i Armasjärvi

Under en vecka i juni besöktes 26 st byar, från Pello i norr till Risudden i söder. Vår resa genom Övertorneå kantades av öppna och välbevarade odlingsmarker med en och annan ängslada majestätiskt placerad på den gamla jordbruksmarken. Då kreaturshållningen var en viktig del i utvecklingen blev ängsladan en viktig förvaringsplats för djurfoder innan hemkörningen till gården gjordes när marken frusit till. Trots att många under modern tid rivits och forslats bort finns det fortfarande lador som får det underhåll som krävs för att pryda de ängar och holmar de en gång byggdes på.

Tornedalsgård i Övertorneå centrum

Torne älvdal är, förutom odlingsmarken och älven, också starkt förknippad med den s.k. Tornedalsgården. Med sin långa byggnadskropp, sina ljusa linoljefärgsmålade fasader och vackra snickerier är de influerade av den finsk-ryska herrgårdsstilen. Stilen kom under första hälften av 1800-talet att anammades av präster och köpmän i Tornedalen,  men spreds under seklets senare del till bönderna.

Den fyrbyggda gården Kommes i den norra delen av kommunen

Vår inventering kantades inte bara av ängslador och Tornedalsgårdar. Under veckan besökte vi ett antal fyrbyggda gårdar. Just denna form av byggnadsplacering – där bostadshus och gårdsbyggnader placerats runt ett fyrkantigt tun, är en gammal byggnadsplacering och är idag mycket sällsynt.
Förundrande nog såg vi också många äldre gårdar med intakta gårdsbyggnader. Ladugårdar, stallar och timrade uthusbodar var fortfarande en naturlig del av gården och förskönade både gårdsbild och landskap.

Hietaniemi kyrka

När inventeringen omfattande hela 26 byar passerades också ett antal kyrkor. Den sydligaste av dem, Hietaniemi kyrka, är placerad på Lapplands äldsta marknadsplats vackert belägen på kyrkudden. Området var marknadsplats från 1300- till 1600-talet, men övergavs tvärt vid en ödesdiger brand. Rester av platsen finns ännu kvar vid kyrkan.
Klocktornet  är uppförd i typisk bottnisk stil med rötter i Österbotten. Stilen introducerades i norra Sverige av Hans Biskop under 1720-talet och består i stora drag av tre ovanpåliggande kuber med en spira alternativt lökkupol på toppen.

Klockstapeln i Övertorneå

En annan mycket känd kyrka är Övertorneå kyrka med samma bottniska stil på klocktorn som tornet i Hietaniemi. Föregångaren till kyrkan är Särkilax kapell, uppförd ett antal kilometer norr om Övertorneå centrum, men som förstördes vid en kraftig islossning i början av 1600-talet. En ny kyrka uppfördes på en säkrare plats vid foten av berget Särkivvaras östsluttning. Byggnaden kom därefter att  rivas och sedan ersättas av nuvarande kyrkobyggnad uppförd mellan åren 1734 – 1736, även den uppförd av Hans Biskop.

Bioladan Röda kvarn i Övertorneå 

1930-talsbyggnaden Hotell Matarengi i Övertorneå

Förutom alla byar var också Övertorneå centrum, Matarengi, med i inventeringen. Utmed Matarengivägen finns två av Övertorneås karaktärsbyggnader – Biografen Röda Kvarn som byggdes år 1915 samt Hotell Matarengi från 1930-talet.
Röda Kvarn kom under åren att tjänat som teater-dans-samlings- och soarélokal men också som militärsjukhus. År 1936 byggdes ladan om till en modern bio. Nuvarande exteriöra utseende med grund i 1930-talets färgsättning fick byggnaden vid 1994 års restaurering.
Hotell Matarengi uppfördes i funktionalistisk stil med slätt tak och enkel fasad och är under åren utbyggd, men har fortfarande sin enkla och strama karaktär bevarad.

De karaktäristiska vasaittorna i Risudden 

En avslutning av veckans blogginlägg blir de karaktäristiska vasaittorna i Risudden, ett  fint inslag i det vackra och storslagna kulturlandskapet i Övertorneå kommun.

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö