Tack för mig!

Kära vänner!

För ganska precis 5,5 år sedan började jag min tjänst som byggnadsantikvarie på Norrbottens museum och nu är det dags att avrunda. En ny tjänst på Västerbottens museum väntar. Norrbotten är en lätt plats att komma till, men en svår plats att lämna. De kommande två månaderna kommer jag ägna mig åt att avsluta projekt och lämna över facklan till nästa byggnadsantikvarie här på museet. Faktiskt så blir det ett mycket kärt återbesök då Erica Duvensjö åter tagit tjänst här.

När jag nu sitter här och avslutar gamla ärenden är det lätt att bli nostalgisk. Under tiden på Norrbottens museum har jag fått möta hundratals – om inte tusentals – fantastiska människor. Tack och lov har det blivit någon enstaka tokstolle också. Det är bra att vi är olika!

Jag minns även tillbaka på alla de projekt jag genomfört och varit en del av. Några sticker ut särskilt och är mer eller mindre oförglömliga. Särskilt väl minns jag åtgärdsplanerna för Axel Hambergs forskarhyddor i Sarek. Att få resa genom Sarek med helikopter var alldeles magiskt; att få se vattnet spegla sig i Rapadalen och att susa mellan fjälltopparna i strålande solsken. Läs gärna mer om Axel Hambergs forskarhyddor här:

Axel Hambergs forskarhyddor | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

Den antikvariska medverkan jag gjorde vid stickspånsbyten i Delliknäs var också en otrolig upplevelse. En bra bit i förfjällsmiljöerna hittar man Anton och Amanda Karlssons gamla hemman. En timmes grusväg och en timmes vandring från Arjeplog hittar man den här pärlan i en liten glänt. Platsen är minst lika autentisk som den är rogivande. Väl värt ett besök. Läs gärna mer om Delliknäs här:

Stickspånen i Delliknäs | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

Det är med ett tungt hjärta jag får tacka för mig och min tid i detta underbara län. Tack alla tjänstemän och politiker, alla medborgare, vänner och kollegor. Tack Norrbotten för dina enastående miljöer och ditt oerhörda klimat. Lämna kaffet på elden – för jag kommer garanterat tillbaka.

Vid tangentbordet,
Marcus Bengtsson
Norrbottens museum

UR Samtiden – Länsmuseerna berättar

Visste du att UR Samtiden tillsammans med Sveriges Länsmuseer har producerat exklusiva miniföredrag med berättelser från hela landet. Länsmuseerna har valt ut berättelser som är relevanta för att beskriva något som rör den egna regionen. Nedan presenteras Norrbottens museums avsnitt i serien, som har sänts på Kunskapskanalen nu i höst.

Vita duvan (6 min)
Vita duvan är en byggnad som berättar om sin samtids filosofi och människosyn, säger Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie. Vita duvan är idag ett stängt fängelse, men var på sin tid ett modernt fängelse med ambitioner att återanpassa fångarna till samhället. Fängelset är ett så kallat panoptiskt fängelse, man byggde fängelset så att de intagna alltid skulle känna sig övervakade och aldrig våga begå ett brott när man kom ut.

Maunoskåpet (7 min)
1878 befann sig geologen Fredrik Svenonius i den lilla byn Mauno, norr om Karesuando. Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, berättar om det lilla kabinettsskåpet från 1600-talet som Fredrik Svenonius upptäckte vid sitt besök. Det kallas i dag för Maunuskåpet. Skåpet är förmodligen Norrbottens museums första insamlade föremål.

En filbunke från Vittangi (6 min)
Filbunken från Vittangi har en inskription på meänkieli undertill. Inskriptionen berättar om svältåret 1867 och beskriver den sena islossningen och snösmältningen. Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, berättar om spår i historien efter det svåra året 1867.

Fotograf Lea Wikström (10 min)
Idag har Norrbottens museum ett bildarkiv med cirka 2 miljoner bilder från 1850-talet och fram till idag. Berit Åström, assistent, och Robert Pohjanen, antikvarie, samtalar om fotoyrket och om en av de första fotograferna i Norrbotten, Lea Wikström. Hon var fotograf i Malmberget mellan 1918-1972. 1978 fick Norrbottens museum ta emot Lea Wikströms fotosamling. Uppskattningsvis är det närmare 100 000 bilder.

Spridningen av järn bland jägare-samlare i det arktiska området (19 min)
Forskningsprojektet Järn i Norr är ett forskningssamarbete mellan Norrbottens museum och Luleå tekniska universitet som handlar om den äldsta järnframställningen i Norrbotten. Nils Harnesk, avdelningschef för Kulturmiljö, berättar om projektet. Fyndigheter och bevis flyttar järnframställningen mycket längre tillbaka än man tidigare trott.

1912 års Norrbottensdräkt (26 min)
Tidsandan kring förra sekelskiftet var typiskt nationalromantisk och hembygdsrörelsen började växa fram. Dessa idealiserades det gamla bondesamhället. Anja Wrede, antikvarie föremålssamlingar, samtalar med Elisabet Martinsson, Dräktrådet, om hur Norrbottendräkten kom till, vad som utmärker den och hur den ska bäras.

Stridbara Siri Holm – en konservativ pionjär (13 min)
Siri Holm var lärarinna vid flickskolan i Luleå och en ledande gestalt inom Vita Bandet samt rösträtts- och fredsrörelsen i Norrbotten. Karin Tjernström, arkivarie, berättar om Siri Holm som var den första kvinna som valdes in i Luleå stadsfullmäktige i december 1910. Siri Holm var en stark personlighet och lika principfast som hon var stridbar i hjärtefrågorna: nykterheten, kvinnosaken, freden och missionen.

Aareavaara – Norrbottens (hittills) äldsta boplatser (20 min)
I samband med en arkeologisk utgrävning år 2009 påträffade Norrbottens museum två boplatser vid Aareavaara, norr om Pajala. Frida Palmbo, arkeolog, berättar att dessa boplatser visade sig vara Norrbottens äldsta boplatser och så gamla som 10 600 år. Tillsammans med kvartärgeologer från Lunds universitet kunde Norrbottens museum visa att inlandsisen dragit sig tillbaka snabbare i denna del av Norrbotten än vad tidigare forskning visat.
Kunskapskanalen: 12 september, repris 18 september

Norrbottens läns arbetsstugor (11 min)
1902 var det nödår i Norrbotten och det var svårt för många människor, det kom förnödenheter från olika delar av Sverige. Det blev bakgrunden till att starta arbetsstugorna. Ginger Karström, arkivarie på Norrbottens föreningsarkiv, berättar om arbetsstugorna som kom att finnas i 50 år. Från början var det en ren välgörenhetsgärning, men kom att bli mer och mer ett redskap i att försvenska barnen som var inackorderade i arbetsstugorna.

Filflaskan från Porsnäs (6 min)
En filflaska var ett ganska vanligt bruksföremål för förvaring av mjölk och fil. Den flaska som Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, visar och berättar om lär ha utgjort Porsnäs bys silvergömma under finska kriget 1809 och förvarades uppe i en trädtopp. Flaskan ägdes en gång av Per Ersson i Pålträsk och han var den enda som visste var silvret var gömt.

100 meter graffiti från 1991 (9 min)
1991 anordnades ett konstsymposium i Luleå. Temat var måleri och utöver 10 deltagare från olika länder så anordnades ett symposium för unga graffitimålare från olika platser. Paulina Öquist Haugen, etnolog, berättar om målningarna, platsen och graffiti ur ett historiskt perspektiv. Eftersom kulvertarna inte är öppna för allmänheten så ville Norrbottens museum synliggöra dem och sprida kunskap om dem.

Här finns alla filmer från länsmuseerna runt om i Sverige UR Samtiden – Länsmuseerna berättar.