DRÄKT på Slöjd och formcenter, Luleå

Hej!

Bakom detta inlägg står vi, Sofia Öberg och Linnea Nilsson, slöjd- och formkonsulenter vid Region Norrbotten. Vi kommer i detta blogginlägg att berätta mer om utställningen DRÄKT, som visas på Slöjd och formcenter i Luleå, och som vi har arbetat med som en del av vårt utvecklings- och främjandeuppdrag inom slöjd och formområdet.

Utställningen tar sin utgångspunkt i dräkten som bärare av kunskap, identitet och tradition, men också som ett levande och föränderligt uttryck. Utställningen DRÄKT rör sig i skärningspunkten mellan kulturarv, slöjd och behandlar också frågor om hållbarhet och framtid. DRÄKT är en hyllning till starka kvinnor och deras djupa engagemang för de platser där de bor och arbetar.

Utställningen bygger på berättelser från dräktbärarna och kunskaper från slöjdarna. Utställningstexterna är baserade på underlag från Norrbottens museums årsbok 2003–2004, texter författade av Elisabet Martinsson, Luleå Hembygdsgille, slöjdaren Katarina Spik Skum och samtal med Karin Hult, Folkdansringen Övre Norrland. Tillsammans ger dessa röster en mångfacetterad bild av hur tradition och hantverk lever vidare och utvecklas i vår tid.

Vy från delar av utställningen DRÄKT på Slöjd och formcenter, Luleå. Foto: Simon Eliasson.

Dräkten som kulturarv och identitetsbärare
Dräkter har en stark koppling till plats, tillhörighet och sammanhang. Genom materialval, färger, snitt och detaljer berättar dräkterna om vardag och högtid, arbete och fest, gemenskap och särart. I utställningen lyfts dessa aspekter fram, samtidigt som utställningen visar hur dräkten kan förstås och användas i dag.

Utställningen rymmer både traditionella dräktuttryck och samtida tolkningar. Tillsammans skapar de ett samtal om hur kulturarv används, omformas och förs vidare. För oss är detta en central del av slöjd- och formområdet – att visa på kontinuitet, men också på utveckling och förnyelse.

Detaljbild från ett av två ”materialtorg” i utställningen där material från 1912 års folkdräkt och 1956 års bygdedräkt visas. Här visas också vanligt förekommande hantverkstekniker som används under skapande av en dräkt. Foto: Simon Eliasson.

Personliga dräkter – inga facit
Dräkterna som visas i utställningen är personliga plagg, burna och ägda av individer. De speglar personliga val, livssammanhang och relationer till plats, tradition och identitet. Utställningen gör inga anspråk på att visa ett ”rätt” eller ”fel” dräktskick. I stället synliggörs den variation och mångfald som alltid har funnits inom dräktbruket, och visa hur traditioner lever genom människor – i rörelse, i förändring och i dialog med sin tid.

Koltar och detaljer från olika områdestraditioner
I den samiska traditionen bär varje stygn, varje färg och varje form en historia – om plats, identitet, släktskap och stolthet. I utställningen möts äldre kunskaper och dagens utövare i en levande berättelse om hantverkets betydelse och kraft. På uppdrag av slöjd- och formkonsulenterna har Lise Tapio Pittja samordnat och lett arbetet med att samla in och lyfta dräkter och dräktdelar från olika samiska områden i Norrbotten. Dräkterna och dräktdelarna är skapade av nio yrkesverksamma slöjdare, som tillsammans representerar sex olika områdestraditioner. Tillsammans ger de en rik och mångfacetterad bild av den hantverksskicklighet, det återskapande arbete och den kulturella bredd som präglar dagens samiska dräktskapande.

Koltar och detaljer från slöjdarna Maria Unnes (2 dockorna till vänster i bild) och Laura Rantatalo Suikki (2 dockorna till höger i bild), foto: Simon Eliasson.

Slöjd, hållbarhet och samtida uttryck
En viktig del i utställningen är kopplingen mellan slöjd, hållbarhet och långsiktigt skapande. Dräkten står i tydlig kontrast till ett snabbt och resurskrävande konsumtionsmönster. Här synliggörs i stället värden som materialkännedom, omsorg, reparerbarhet och kunskap som byggs upp över tid. Utställningen visar hur traditionella tekniker kan användas och tolkas i ett samtida sammanhang.

Detaljbild från Utblick: Bäckadräken, en del i utställningen där vi lyfter en samtida tolkning av dräkt – med textilier från Norrbotten. Sömnad av Fredy Samuel Lund efter mönster till ’Bäckadräkten’, Sveriges första ickebinära dräkt. Foto: Slöjd och formcenter.

Välkommen att besöka utställningen
Utställningen DRÄKT visas på Slöjd och formcenter i Luleå och vänder sig till en bred publik, från yrkesverksamma inom slöjdområdet till besökare med intresse för kulturarv, hantverk och design. Vi hoppas att den kan inspirera till både kunskap och nya perspektiv på dräkten som uttryck och bärare av berättelser.

Håll utkik i våra kanaler för mer information om utställningen samt om kommande aktiviteter inom slöjd- och formområdet. Arbetet med utställningen ses som en start i ett långsiktigt arbete för att främja dräktområdet i Norrbotten.

Allt gott,
Sofia och Linnea
Slöjd- och formkonsulenter, Region Norrbotten

Sociala medier – följ oss gärna!
Instagram: @slojdformnorrbotten och @slojdformcenter
Facebook: Slöjd- och formkonsulenterna Region Norrbotten / Slöjd och formcenter Norrbotten

Vill du kontakta oss?
E-post: slojdform@norrbotten.se

Vad händer i museibyggnaden?

Jag arbetar som utställningsproducent på Norrbottens museum i Luleå. Det innebär att jag producerar utställningar i museibyggnaden i centrala Luleå och vandringsutställningar som turnerar i länet. För ganska exakt två år sedan bloggade jag om att museibyggnaden skulle stänga 1 februari 2024 för renovering av fönster. Museet är fortfarande stängt för allmänheten då projektet har utökats till att också innefatta byte av värmesystem, klimatkontrollerade lokaler, nytt ventilationssystem, fjärrkyla, översyn av säkerheten, ny reception och butik, större tillredningskök och nya entréportar.

Rör som väntar på att få komma in i värmen. Foto: Henrik Ygge, Norrbottens museum.

När jag skriver detta är det hantverkare i varenda rum som arbetar för fullt med målning, ventilation, klimatanläggningar, eldragningar, snickeri med mera. När detta är klart så börjar vårt stora arbete med att börja bygga utställningar och allt annat inför museets återöppning. Vad blir det då för utställningar när museet öppnar igen och är det några förändringar i huset sedan tidigare? På bottenplanet blir kaféet kvar i samma stil som tidigare med fika, evenemang och aktiviteter av olika slag. I utställningsrummet till vänster i entréhallen är tanken att visa alla de olika projekt Norrbottens museum arbetar med och samverkar i, projekt som ger nya rön och ny kunskap om länet. Reception och butik kommer få en ny utformning med bättre tillgänglighet för det dagliga flödet av besökare.

En trappa upp kommer rummen vara tillägnade barn och ungdomar. Den tidigare, och mycket uppskattade, lekmiljön ”Förr i tiden” flyttas hit och får samtidigt ett utökat innehåll. Barnen möter miljöer från fjäll till kust som tältkåtan, ladugården, det lantliga köket, handelsboden och till sist en stadsgata. Huvudtanken är att lekmiljön ska vara en upplevelse tillsammans för vuxna och barn.

Gavelrummet på samma våning är för de allra yngsta besökarna, de som är mellan 0-2 år. Där kommer vi ha den egenproducerade utställningen ”Kan själv” som just nu visas på Piteå museum när vi har stängt. Utställningen ger möjligheter för barnen att i form och innehåll möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. Tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Våningens tredje utställningsrum är tänkt för tillfälliga utställningar riktade till barn och unga.

På våning 2 sker de största förändringarna i museibyggnaden. Det är där det skall bli kontrollerat klimat i utställningsrummen. Det innebär att föremål ur museets samlingar kan visas i utställningar utan att ta skada. Fuktigheten i luften pendlar dramatiskt häruppe i norr mellan årstiderna om det inte finns ett klimatsystem som styr detta. Exempelvis är trä ett levande material som rör på sig efter luftfuktighet, järn kan rosta och skinn kan brytas ner eller torka. UV-strålning och ljusstyrka är en annan komponent att tänka på när föremål exponeras. Textil, foto och papper förstörs väldigt fort av för mycket ljus och strålning till exempel.

Apparat och rör som kommer kontrollera klimatet i rummen. Foto: Henrik Ygge, Norrbottens museum.

Målet är att vi skall matcha klimatet i museibyggnaden med det vi har i lokalerna för samlingar och arkiv. Där är luftfuktighet och temperatur anpassat efter specifika föremål och material för att minimera att de skadas över tid. Det viktiga är att det inte förekommer stora och snabba svängningar i luftfuktighet och temperatur; ju stabilare desto bättre. Vissa föremål kräver torr luft, andra lite fuktigare och en del material kan också kräva sval eller kall temperatur. När det gäller temperatur så har det tidigare varit väldigt varmt inne i museibyggnaden på sommaren och väldigt kallt på vintern. Med fjärrkyla, nytt värmesystem och renoverade fönster skall temperaturen gå att styra på ett bättre sätt framöver. Mycket att tänka på med andra ord när museiföremål skall ställas ut på ett säkert sätt och inte ta skada.

I rummen med kontrollerat klimat planerar vi för en utställning som handlar om Norrbottens historia. Det blir så klart en utmaning att få in detta omfattande innehåll på ca 250 kvm som de tre rummen har tillsammans. Vad utställningen kommer innehålla och hur den arbetas fram kan säkert bli en separat blogg här framöver. Ett av målen är hur som helst att föremål ur museets samlingar skall visas i denna utställning.

På samma våning blir det ett rum tillägnat programverksamhet som föreläsningar, filmvisning och panelsamtal med mera.

Arbete pågår i museets nya evenemangsrum. Foto: Henrik Ygge, Norrbottens museum.

Översta våningsplanet med den ”stora salen” kommer vara som tidigare med olika tillfälliga utställningar.

Jag har fått frågan flera gånger: ”Vad gör du egentligen på jobbet nu när ni har stängt?” Mitt svar är att ett sådant här stort renoveringsprojekt kräver massor av engagemang, planering och arbete även av museets personal. Parallellt med detta skall också utställningarna, som skall finnas när vi öppnar igen, jobbas fram. Hela museet är tömt och rummen skall fyllas till återöppning.

En sak är i alla fall säker. Jag längtar väldigt mycket till den dagen då allt är klart och vi slår upp portarna igen!


Vid tangentbordet:
Henrik Ygge, utställningsproducent vid Norrbottens museum