Kulturarvsdagen 2018, 7-9 september

Att Kulturarvsdagen år 2018 äger rum mellan den 7 och 9 september, kan intuitivt verka konstigt. I själva verket handlar detta om att öppna upp möjligheter för museer, hembygdsgårdar, arkiv, intresseföreningar eller egentligen vem som helst, att anordna aktiviteter som uppmärksammar vårt kulturarv. I Sverige hålls Kulturarvsdagen alltid andra helgen i september, vilket alltså är denna helg. Syftet med Kulturarvsdagen är att skapa förståelse, intresse och engagemang för kulturarv och kulturmiljöer.

european-heritage-days.jpg

Kulturarvsdagarna är ett av det mest firade kulturevenemang vi har i Europa; European Heritage Days, som anordnas av Europarådet och Europeiska kommissionen. Varje år drar de över 30 000 evenemangen mer än 20 miljoner besökare. I år sammanfaller detta därtill med Europeiska kulturarvsåret.

Även om Europarådet instiftade European Heritage Days år 1991, går dess anor längre tillbaka än så. I Frankrike anordnades år 1984 öppet hus på dess nationella historiska monument. Evenemanget var en stor succé och spred sig snabbt. Sedan år 1988 har Sverige anordnat sådana temadagar. Det är alltså 30-årsjubileum för Kulturarvsdagen i Sverige. Tidigare år har Kulturarvsdagen haft teman som exempelvis Natur och kulturarv, Tidens rörelser och Människors värv och verk. I år är temat Dela kulturarvet.

kulturarvsdagen-temabild-1024x768med-ram-1024x768

Foto: Jörgen Runeby (CC BY)

Här på Norrbottens museum hålls lördagen den 8 september några av Kulturnattens flera event. Kulturnatten drivs av Skådebanan Norrbotten, dess sponsorer och samarbetspartners. Programmet är fullspäckat runtomkring Luleå och erbjuder exempelvis dans, teater, film, musik och utställningar. Eventen är gratis och det finns någon programpunkt för alla. Läs gärna vidare och se programmet på Skådebanans hemsida:
http://skadebanan.cqtest.se/

 

10649880_466799563479913_8583443720114782585_nFastän Kulturnatten inte är ”vårt” evenemang kunde vi inte låta bli att smyga in en liten programpunkt själva. På temat Dela kulturarvet vill vi lyfta hur vi har arbetat för att bevara och tillgängliggöra vårt kulturarv genom digitalisering. Med hjälp av fotogrammetri och panoramafotografering kan vårt kulturarv delas – tusen gånger om. Vi kommer även att berätta lite om hur vi har arbetat med dokumentation vid Kiruna stadsomvandling.

print kiruna kyrka

Utsnitt från panoraman i Kiruna kyrka. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Varmt välkommen till museet den 8 september, njut av kulturen – dag som natt.

Vid skrivmaskinen,
Marcus Bengtsson

Isskåpen – en svalkande historia

Vi har precis lämnat den varmaste julimånaden sedan SMHI började sina mätningar för 260 år sedan… En del har njutit av värmen medan andra har längtat till svalare tider. Undertecknad tillhör den senare kategorin och därför kommer detta blogginlägg att handla om isskåp – kylskåpets föregångare.

Att konservera mat med kyla är ingen ny uppfinning. Detta vittnar alla förvaringsgropar och jordkällor runt om i landet om. Men att systematiskt kyla ner matvaror och drycker i skåp med isblock var en uppfinning som såg dagens ljus i början av 1800-talet. Då ska en ung man vid namn Thomas Moore ha konstruerat en enkel variant av isskåp för att frakta smör mellan Maryland och Washington D.C. i USA. Idén imponerade till och med på dåvarande president Jefferson som åkte ut till Moores gård för att inspektera uppfinningen. Idén spred sig och resulterade i produktion av isskåp i den västliga världen. Skåpen blev vanligare under senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Isskåpen var dock inget som fanns i var mans hem utan bara i de mer välbeställda, borgliga bostäderna, i städerna. Efter andra världskriget blev det allt vanligare med mekaniska kylskåp.

isspaak_nbm-10437-1_foto_aake-aastroem

Ett av två isskåp som finns i Norrbottens museums föremålssamling. Skåpet har en gång ägts av konsul Albert Petterson och hans familj i Luleå.
Foto: Åke Åström © Norrbottens museum

Isskåpen
Isskåpen var tillverkade i trä utvändigt och klädda med plåt invändigt. De såg ut ungefär som ett kylskåp, med hyllor för matförvaring. Upp- eller nertill staplades isblock och det fanns ett avrinningshål nertill där smältvattnet rann ut.

20180726_083728_d_2_finish_size_clon_ 1

Isskåpet Temperator ansågs höra till de bättre på marknaden. Detta skåp tillhör också museets föremålssamling. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Nymodernigheten försågs ofta med bruksanvisning, så också isskåpet ovan. På insidan av skåpsluckan kan man se följande instruktioner:

20180726_083654redsizecontrast

Instruktioner fastlimmade på insidan av skåpsluckan. Foto:  Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Många isskåp var dekorationsmålade för att likna marmor. Bland de bättre isskåpen nämns märkena ”Svenske” och ”Temperator”. Båda dessa skåp hade isbehållaren överst vilket gav bäst kylegenskaper. Från isbehållaren leddes smältvattnet ned längs skåpets båda sidoväggar till uppsamlingskärlet längst ner i skåpet. Smältvattnet bidrog på detta sätt till en jämnare fördelning av kylan i skåpet.

_8010013red456

Isbehållaren högst upp i skåpet bestod av galvaniserad plåt och hade små hål på sidorna som smältvattnet kunde rinna ut igenom. Behållaren var löstagbar så att den kunde tas ut och rengöras. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum.

Isupptagning och förvaring
Isen till isskåpen sågades upp i ca 50x50cm stora block ur sjöar och älvar om vintern med vanlig stocksåg. De lades därefter i stora högar, helst på torra sol-och vindskyddade platser. Högarna täcktes sedan med tjocka lager sågspån eller torvjord. Detta fungerade som isolering för att bevara isen under hela året. På en del platser förvarades isen också i ishus. Dessa byggdes med dubbla väggar för att ha så stor isolerande verkan som möjligt.
Isblocken var en efterfrågad vara, inte bara bland städernas bättre ställda hem, men också av mejerierna och bryggerierna. Här användes stora mängder is för avkylning av grädde, mjölk och smör samt vid bryggeriprocessen.

1982000010256_isupptagn_Luleå

Isupptagning på älven 1945 © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Carl Josefsson. Bildnummer: 1982000010256

Iskarlar
Isblocken levererades till hemmen av iskarlar. Iskarlar använde i början häst och vagn för att frakta isen men gick senare över till att använda lastbilar. För att underlätta hanteringen av de ca 50x50cm stora iskuberna använde han sig av en istång. För att skydda sig mot isblockens kyla bar iskarlen ett skinnkläde (se bilden nedan).

028a80f4-ef1a-412a-98d2-1faad56d5cf1_iskarl

Iskarl med isblock på ryggen vid sin häst och vagn på Strandvägen i Stockholm. Okänd fotograf. Bilden tagen 1912-1925. Originalbild arkiverad och utlånad av Stockholms stadsmuseum.

Till hushållen i städerna kom iskarlen 1-2 gånger i veckan och levererade is till isskåpen.

Vid tangentbordet: Jannica Grimbe (som i juli helst velat bo i ett isskåp 😉 )