Här kommer en liten godbit som jag hittade i arkivet när jag letade information inför ett uppdrag förra våren. Det är okänt hur materialet kommit till museets arkiv och det är även okänt i vilket syfte det har upprättats. Trots detta, och trots att det bara består av två blad, så finns ändå en hel del information i materialet.

Godbiten är en liten rapport över en ”forskningsvecka” vid Vittangiälven, september 1964. På de två bladen återfinns kartor, skisser, beskrivningar och dagboksanteckningar. Rapporten är upprättad av Harry Holmlund och Lars Söderberg. Det är Harry som ritat, skissat och skrivit och Lars har fotograferat. Tyvärr har jag inte hittat några bilder i museets arkiv. Disponent Göransson, LKAB och Uno F. Olsson, Kiruna, verkar vara mottagare av rapporten.

Jag ska inte skriva så mycket – jag presenterar rapporten i bilder istället. Det är nämligen de som väckte mitt intresse, beundran och även lite avund – jag vill också kunna teckna så fint! Jag börjar med några kartor, så vi vet var i världen denna lilla forskningsexpedition utspelade sig.

Översiktskartan i rapporten.

Karta över undersökningsområdet.

Så till dagboken. Anteckningarna är korta men ändå beskrivande.

Utsnitt av rapportens dagbok. Se skisser på bilden nedan.

Terrängbild över Stora Sekkujokk-gruvan.

Lämningarna efter denna 1600-talsgruva finns även registrerade i fornminnesregistret. Här nedan är en karta med registreringarna, och beskrivningar av lämningarna. Som synes finns ytterligare ett par jordrymningar registrerade, som inte finns med i rapporten från 1964. Utifrån beskrivningarna att döma kan det inte vara skärpningarna på skiss nr 2, och inte heller den förmodade skärpningen/gruvhålet som jag pekade ut på kartan ovan. Nu har vi tillgång till terrängskuggningskartan, som är till stor hjälp att hitta den här typen av lämningar. Men för att verkligen fastställa vilken typ av lämning det rör sig om (eller om det är en naturlig bildning) måste man ut i fält.

Karta med utdrag ur fornminnesregistret.

Expeditionens kommande dag påträffas endast en tillmakningsgrop. Den är inte så tydlig på terrängskuggningskartan, så jag gör ingen karta över den. Andra och tredje dagen hittades ingenting. Jag tar ändå med dagboksanteckningen eftersom det är imponerande ytor de täckt av – 16 kvadratkilometer och mycket enkla förhållanden för nattlogin efter de långa vandringarna!

Utsnitt av rapportens dagbok. Se kartöversikterna för lokalisering av de terrängobjekt som nämns. Painirova i dagboken = kartans Paanikielinen.

Nu kan det vara bra att förklara några ord:

• Gruvprospektering, eller malmprospektering = man letar efter malmfyndigheter.
• Jordrymning = lämning efter gruvprospektering. Jordmassor skottas undan för att berggrunden ska blottas, så att det går att bedöma om den innehåller malm.
• Skärpning = lämning efter gruvprospektering. Provbrytning i berget för att se om det innehåller brytvärt malm. Kan göras genom tillmakning eller sprängning.
• Gruvhål = lämning efter brytning av malm. Även övergripande sakord i fornminnesregistret för ovanstående lämningar efter gruvprospektering.
• Tillmakning = metod för att bryta berg och malm, genom att elda på berget så att det spricker. Användes innan krutet kom.

Tillbaka till dagboken.

Utsnitt ur rapportens dagbok.

Terrängbild över Luovinjokk-gruvan.

Det var framförallt denna skiss om jag blev så fascinerad av. Den är ju relativt “enkelt” skissad, men ändå så innehållsrik och konstnärlig. Det syns ju verkligen hur terrängen ser ut!

Skiss och beskrivningar över gruvområdet vid Luovinjokk.

Detta gruvområde är inte registrerat i fornminnesregistret, och eftersom det ligger i ravinområdet syns inte lämningarna på terrängskuggningskartan. Det finns alltså anledning att, till en del, följa i dessa herrars fotspår – för att dokumentera och lägga in lämningarna i fornminnesregistret.

Under forskningsveckans sista dag besöks området vid Leppäkoski. Det var det området som jag var intresserad av när jag hittade detta material.

Utsnitt ur rapportens dagbok.

Vid tangentbordet
/Åsa Lindgren