Många är de turister som funderat lite extra kring de stugbyggnader som främst förekommer kring kyrkorna i Gammelstad och Öjebyn. I detta blogginlägg ska vi ta en närmare titt på tre av de kvarvarande kyrkstäderna i Piteå kommun – Öjebyn, Norrfjärden och Hortlax.

Bakgrunden
Bakgrunden till kyrkstugornas uppkomst härrör från reformationen då högre krav kom att ställas på närvaroplikt vid gudstjänsterna. Med anledning av detta tillkom små övernattningsstugor kring sockenkyrkan då avståndet mellan hemmet och kyrkan ofta var långt.

De äldsta beläggen för kyrkstäderna härstammar från skrifter kring 1600-talets början. Då omnämns kyrkstaden i Gammelstad i Luleå  för första gången, och då endast jordägande bönder fick lov att äga kyrkstugor kom den att tillhöra hemmanet under lång tid och gå i släkten under många generationer.

Del av Norrfjärdens kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstäderna uppstod främst i Norrland, men förekom även i finska lappmarken samt i Finlands svensktalande bygder. De kom inte bara att användas vid kyrkohelger utan nyttjades även vid marknader, sockenstämmor och ting och fungerade därmed som en social träffpunkt.

Påskmarknaden i Öjebyn år 1918. Bild lånad från Piteå museum.

Öjebyns kyrkstad
I Piteå finns tre bevarade kyrkstäder – Öjebyn, Hortlax och Norrfjärden. Den äldsta av dem är Öjebyn, ca 6 km från Piteå. Åldern på Öjebyns kyrkstad är inte klarlagt, men en dendrokronologisk undersökning (analys av borrprover på timmerstockar) utfördes under 2016 på tre av områdets kyrkstugebyggnader – nr. 16, 153 och 191. Resultatet visar på ett åldersspann från 1781-1835 där bottenvåningen på kyrkstuga 16 uppvisade de äldsta timmerstockarna. Dock var övervåningen märkbart yngre då timmerstockarna härrörde från 1878. Den yngsta av de tre undersökta kyrkstugorna var 191 där timmerstockarna daterades till 1835.

Borrkärna efter dendrokronologiskt prov. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

I Öjebyn finns stugor i en våning med två kammare, men också stugor som är uppförda i två våningar och innehar mellan fyra och sex kammare. I några stugor förekommer även fler.
Bebyggelsen följer inte någon plan utan har vuxit fram längs med infartsvägarna från de omgivande byarna. Detta förde med sig att stugorna samlades byavis.

Öjeby kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstugorna uppfördes i liggtimmer och där några fasader än i dag saknar både panel och färg. Fönsterluckor och ytterdörrar är målade i en klassisk färgpalett; från ockragul, kromoxidgrön till engelskt röd och vit.

Norrfjärdens kyrkstad. Bild lånad från Piteå museum.

Norrfjärdens kyrkstad
Norrfjärdens kyrkstad, ca 15 km norr om Piteå, har sin grund i det ökade administrativa samhällskravet samt den ökande befolkningsmängden i Piteå kring sekelskiftet 1900. Med anledning av detta kom Piteå landsförsamling att delas och två nya socknar uppkom. En av dem blev Norrfjärden. När församlingen fick en ny kyrka på 1910-talet följde även kyrkstadstraditionen med och nya kyrkstugor uppfördes av den lokale byggmästaren Efraim Åkelund. Stugorna, 31 till antalet, som kom att innehålla flera kyrkstugekammare med olika ägare blev stora och kom att placeras i raka led längs med gatorna i kyrkstaden. Längst ner mot fjärden placerades de äldre stugorna som kom att flyttas från Öjebyn där sockenkyrkan uppfördes år 1913.
Stugorna målades röda med klassiskt vita snickerier.

Hortlax kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Hortlax kyrkstad
Hortlax kyrkstad, ca 10 km söder om Piteå, är även den en produkt av Piteå landsförsamlings delning i början av 1900-talet. Kyrkstaden är den yngsta och även den minsta av de tre kyrkstäderna då kyrkstugorna uppfördes på 1920-talet.
Som arkitekt för både kyrkobygge och stugor var Edvard Dahlbäck. De 9 stugorna som kom att uppföras i en våning med flera rum uppfördes i dalainspirerad nationalromantik, en rådande stil vid 1900-talets början och målades med röda fasader och vita snickerier. Stilen var ett högst medvetet val av arkitekten då kyrkan uppfördes i en nygotiskt stil med nationalromantiska inslag.

Alla tre kyrkstäder är resultat av sin tid med de stilideal som då rådde, där var och en  har sin speciella karaktär och där spåren efter dåtidens kyrkstadssed  fortfarande är högst påtagliga.

Källor

Piteå museum:
http://www.piteamuseum.nu/kulturmiljoer/kyrkor-och-kyrkstader/

Husera, Piteå kommun: https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/hortlax.asp
https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/norrfjarden.asp

Vid skrivbordet Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie