Energieffektivisering

Hör energisparande hemma i byggnadsvården?

Energisparande är ett viktigt verktyg i byggnadsvården i en tid då energipriserna blir allt dyrare. Onödigt höga energikostnader blir till en belastning för fastighetsägaren. Detta är höga kostnader som kan få olyckliga konsekvenser. Huset blir oattraktivt, svårsålt och får i sin tur stå ouppvärmt vilket leder till skador i byggnaden.

Det finns ett stort värde i att kulturhistoriskt värdefulla byggnader brukas och inte står som tomma monument över vad de en gång har varit. Kulturhistoriska värden och krav på spar av energi behöver inte utesluta det ena eller andra om man går varsamt fram och tänker efter före. Om man energieffektiviserar på ett bra sätt, minskar fastighetsägarens kostnad, och därav är det mer troligt att byggnaden får stå kvar.

Är alla äldre hus dåliga ur energisynpunkt?

Ur energisynpunkt kan ett gammalt hus inte tävla med ett nybyggt hus där alla energisparande finesser redan är inbyggda. Det är hårda krav att leva upp till. För sin ålder kanske det gamla huset är ett bra hus ur energisynpunkt eller förbrukar vad det borde förbruka.

Kulturhistoriskt värdefulla hus har inte samma energi -sparpotential som en byggnad utan dessa värden. Detta eftersom hänsyn behöver tas till kulturhistoriska och estetiska aspekter. Här är fönsterbyten och tilläggsisoleringar inte ett alternativ. Med detta är det inte sagt att energieffektiviserande åtgärder inte kan göras på dessa hus. Men det är viktigt att rätt åtgärder väljs efter husets förutsättningar. Både för att inte skada byggnadens värden och karaktär men också av rent praktiska skäl.

Gamla hus är för exempel i regel beroende av sitt självdrag för att må bra och bibehålla en hälsosam inomhusmiljö. En fel utförd isolering försämrar självdraget och detta kan leda till skador i byggnaden. Rent ekonomiskt lönar det sig inte att genomföra onödiga eller felaktiga åtgärder. Om energieffektiviseringen görs rätt så kan den däremot vara lönsam.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Istappar från hustak skvallrar om var värmen läcker ut. © Jenny Dahlén Vestlund

Vad är problemet?

Om huset är nyinköpt är det viktigt att man inte får panik och genomför en rad energisparande åtgärder utan att tänka efter före. Bo i huset en tid och lär känna huset innan du tar ett beslut. Vad är problemet? Lyssna på dina sinnen och inte på fönsterförsäljaren som lockar med en LCD-TV att titta på medan alla fönster byts ut. Varifrån drar det kallt? Är elräkningen för dyr? Fungerar värmekällan optimalt? Behöver valet av värmekälla ses över?

Man behöver också se över sina egna krav. Måste alla rum vara uppvärmda lika mycket? Kan värmen sänkas i hall och i utrymmen som används mer sällan? Hur mycket kläder har du på dig? Är tofflor ett alternativ och en extra filt i sängen? Jämför du med komforten i en lägenhet eller i ett nybyggt hus? Ta hjälp av en oberoende energirådgivare, dessa finns på kommunen. Klargör att du vill värna om din byggnad och dess kvalitéer. En bra energirådgivare bör kunna se till att husets kulturhistoriska värden inte skadas.

Att man i ett tidigt skede förtydligar att de kulturhistoriska och estetiska aspekterna ska beaktas gör att förutsättningarna för energieffektiviseringen klargörs från början. Detta underlättar planeringen och man kan börja arbeta mot en helhetslösning. Likaså är det en fördel att man anlitar hantverkare och energirådgivare som har intresse av att arbeta med äldre hus, där annorlunda och kreativa lösningar kan behövas.

Varje hus behöver sin egen helhetslösning. Olika energisparande åtgärder påverkar varandra. Om vindsbjälklaget får bättre isolering och värmeförlusterna minskar ändras värmeanläggningens förutsättningar. Om värmeanläggningen effektiviseras och energikostnaden minskar är en tilläggsisolering mindre lönsam.

Är det bara genom tilläggisoleringar och fönsterbyten som man kan spara energi? Spar energi genom att underhålla din fastighet! De lönsammaste effekterna för att spara energi görs oftast i samband med underhåll eller ombyggnad.

Energieffektivisering i byggnader kan delas in i tre typer av åtgärder:

  • Isolering och tätning av klimatskal som tak, väggar, golv och fönster.
  • Effektivisering av energitillförseln, som byte till en mer effektiv panna eller värmepump. Byte av termostater eller förbättring av styrning kan också höja effektiviteten.
  • Ändrat beteende hos brukaren som en sänkning av inomhustemperatur. Måste alla rum hållas lika uppvärmda? Kan du ha varmare kläder på dig?

Goda exempel på energisparande åtgärder

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Isolering av vindbjälklag med sågspån © Jenny Dahlén Vestlund

Tilläggsisoleringar och fönsterbyten är omtalade åtgärder som inte ska genomföras i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Men mindre omfattande åtgärder kan också påverka en byggnad negativt som exempelvis byte av ytterdörr. Däremot behöver till exempel en isolering av vindbjälkslag inte skada några kulturhistoriska värden. En sådan åtgärd kan också vara mycket lönsam.

Energieffektiviserande åtgärder som normalt inte skadar en byggnads värden är förslagsvis:

  • Isolering av vindsbjälklag eller om vinden är inredd, dess takbjälklag.
  • Förbättring/påfyllning av isolering i golvbjälklag.
  • Effektivisering eller komplettering av värmesystemet.
  • Tätning av fönster och dörrar.
  • Varsam restaurering av fönster. Att ta för vana att löpande underhålla och kontrollera fönstren är en god investering.
  • Byte av innerbågsglaset till lågemissionsglas. En enkel och billig åtgärd för energieffektivisering av fönster. På detta sätt kan man behålla ytterglasens spröjs om sådana finns. Men det är skillnad på glas och glas. Är innerglaset handblåst så hoppa över denna åtgärd, fokusera istället på restaurering av bågarna och övriga energisparande åtgärder. Glöm inte att exempelvis fönster från 1950-talet också är kulturhistoriskt värdefulla.
  • Installering av styr- och reglersystem och effektvakt. Styr- och reglersystem kan hålla en jämn och önskad inomhustemperatur i olika delar av byggnaden. Reglersystemet ska snabbt anpassa temperaturen i exempelvis köket vid matlagning eller vid solinstrålning utan att öka effekten vid kortare vädring. En effektvakt kan stänga av utrustningar som värmesystem och vattenberedare innan elförbrukningen når nivåer som huvudsäkringen inte klarar. Därmed kan en lägre huvudsäkring installeras och nätavgiften minskar.
  • Injustering av styr- och reglerfunktioner.
  • Byte eller inkoppling av termostater. En trasig eller dåligt fungerande termostat kan orsaka en onödigt hög energianvändning. En ålder på 10-15 år är tillräcklig för att en termostat kan behöva bytas ut.
  • Sänkning av inomhustemperatur. En minskning av inomhustemperaturen med en grad kan ge cirka fem procents energibesparing. I rum som sällan används kan man sänka temperaturen lite till och hålla dörrarna stängda mellan kallare och varmare rum. Var bara uppmärksam på att sänkningen inte skapar några fuktproblem i vissa utrymmen.
  • Utsidan av källarväggen kan isoleras i samband med dränering av husgrunden.
  • En tunn vindtätning kan monteras under panelen i samband med en restaurering av fasaden.

Glöm inte de ändrade vanorna som:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Spara på ljuset © Jenny Dahlén Vestlund

  • Installering av snålspolande armaturer och energisnåla vitvaror.
  • Höja temperaturen i frysen från -20 till -18.
  • Lufttorka tvätten.
  • Ta för vana att dra ner rullgardiner och persienner och dra för gardiner inför natten.
  • Flytta fram möbler från radiatorerna så värmen sprider sig i rummet.
  • Häng upp ett tjockt draperi framför ytterdörren under vintertid eller komplettera med en innerdörr.
  • Vädra snabbt men ordentligt genom korsdrag.
  • Låt inte teven och andra apparater stå på standby-läge.

Energieffektivisering – inte ett modernt påfund

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mossa eller vadd lades mellan bågarna för att ta hand om kondensen, klisterremsor minskade fönsterdrag. © Jenny Dahlén Vestlund

Långt tillbaka hade eldstaden en central placering för att värmen skulle sprida sig på bästa sätt. Ett eller flera hål i taket ledde ut röken. Av den anledningen var inte innertaken platta som idag. En sådan inomhusmiljö var rökig med sotiga tak och väggar.

Med tiden har man strävat efter att förbättra värmekällorna, göra dem effektivare och bränslesnålare. Eldstaden skulle utvecklas till en mer avancerad konstruktion. På 1600-talet förvandlades den öppna härden till en öppen spis genom att den försågs med murstock och skorsten. Härden murades och över denna placerades en kåpa som ledde röken upp i skorstenen. Eldstaden kunde flytta från rummets mitt till ett hörn. Inomhusmiljön förbättrades avsevärt, dekorationsmåleriet tog fart och taken kunde bli platta.

Olika typer av öppna spisar utformades och vissa gjordes mer iögonfallande än andra. Rent teknisk var dock principen densamma och de öppna spisarna slukade stora mängder ved. Eldstaden sög åt sig luft vilket kunde skapa ett otrevligt drag från husets alla springor. Spjäll och luckor installerades för att hindra värmen från att strömma fritt upp genom skorstenen.

Murstocken lagrade värme och flera eldstäder kunde sammankopplas med den. Samma hus kunde ha mer än en murstock vilket gjorde att den som hade råd byggde sitt hus större och i två våningar. Det tog sin tid från att skorstenarna började byggas i städerna till att de spred sig till landsbygden. Från mitten av 1700-talet tycks skorstenarna blivit vanliga också utanför städerna.

Familjen sov i värmen i köket

Värmestrategin gick länge ut på att endast värma de rum man vistades i. Det var vanligt förekommande att endast köket hölls varmt och där sov hela familjen. Under den tid man var ute i arbete eller hemifrån, hölls köket ouppvärmt. Salen värmdes vid speciella tillfällen och under resten av året stod den kall. Varför skulle man elda för kråkorna, som talesättet säger…

På 1700-talet genomgick Sverige en energikris. Det rådde brist på skog och den räckte inte till för både de växande industrierna och folkets uppvärmning av sina bostäder. Detta låter kanske något motsägelsefullt med tanke på de enorma ytor av skog som fanns här i Norrbotten. Men i redan skogsfattiga eller exploaterade områden kunde skogen ta slut. Transportmöjligheter fanns inte på samma sätt som idag.

Att spara på veden

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Plåtkakelugn eller ”fattigmanskakelugn” © Jenny Dahlén Vestlund

Rikets Råd gav arkitekten Carl-Johan Cronstedt och generalen Fabian Wrede i uppdrag att konstruera en energisnålare eldstadstyp. Dessa två presenterade år 1767 den moderniserade kakelugnen i skriften: ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing”. Kakelugnen var inte en ny uppfinning utan den hade kommit från Tyskland några århundraden tidigare, men stannat i de förnämaste miljöerna.

I Sverige härstammar det äldsta funna exemplaret från 1500-talet. Wrede och Cronstedt hade energieffektiviserat kakelugnen och detta var oerhört nyskapande ur en värmeteknisk synpunkt. I en kakelugn strömmar inte värmen rakt upp i skorstenen utan den varma röken cirkulerar först länge inne i ugnen via ett kanalsystem. På så sätt håller kakelugnen värmen under en lång tid. Öppna spisar släpper snabbt ut merparten av värmen genom skorstenen. Verkningsgraden blir sällan mer än 10 % och när elden brunnit ut är rummet snart kallt igen. Kakelugnen kunde ge en vedbesparing på 40 % och behövde bara eldas morgon och kväll.

Modern energieffektivisering

Rökugnar, kakelugnar, rörspisar, järnspisar, kaminer, centralvärme är alla exempel på energieffektivisering. Energisparandet vi ser idag beror till stor del av hotet inför en stundande klimatförändring. På 1970-talet var det oljeberoendet som skulle minska och under 1700-talet var det skogen som höll på att ta slut i vissa delar av Sverige.

Alla nymodigheter har dock inte alltid emottagits väl. När järnspisen introducerades under senare delen av 1800-talet trodde man inte att den skulle kunna ge någon värme. Elden syntes ju inte och man var skeptisk till om järnet skulle klara värmen. ”En tocken där liten mörk planet borti ett hörn må fäll int’ kunna ge nån värme” sa man i Kövra i Jämtland.


Källor och litteratur

”Energisparande förutsättning för bevarande”
Broström, Tor, 2007.I: Tidskriften Byggnadskultur nr 1/2007. Stockholm.

Energiboken – energieffektivisering för småhusägare
Red Löfgren, Eva, Hansson, Paul, Svenska byggnadsvårdsföreningen, Stockholm 2011.

Vandrande fukt, Strålande värme – Så fungerar hus
Hagentoft, Carl-Eric, Studentlitteratur, 2002.

Värmeboken – halvera din värmekostnad
Andrén, Lars, Axelsson, Anders, 3e rev. upplagan, Sotckholm, 2007.

”Konsten att spara energi i ett gammalt hus”
Joelsson Anna, Brandén Ingela, 2006. I: Tidskriften Byggnadskultur nr 3/2006. Stockholm.

”Specialnummer – se om ditt hus”
Red. Ekman, Gunilla, 2006. I: Tidskriften Byggnadskultur. Stockholm.

”Tema energi”
Red. Ask, Victoria m.fl, 2007. I: Tidskriften Byggnadskultur nr 1/2007. Stockholm.

”Eld i baken och rök över taken”
Thurell Sören, 2000. I: Tidskriften Byggnadskultur nr 4/2000. Stockholm.

Kyrkor

Att sluta värma en kyrka
Antell, Olof, Karlström, Johan, Riksantikvarieämbetet, 1998.

Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan
Broström, Tor, Hård, Marie, Melander, Dan, 2008.


Länkar:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s