Vad gör vi byggnadsantikvarier på jobbet? Ett blogginlägg om antikvarisk medverkan

Vi byggnadsantikvarier på Norrbottens museum gör en hel del uppdrag. Vi inventerar, dokumenterar, ger rådgivningar och föreläsningar. En stor del av vår arbetstid under barmarkssäsongen utgörs emellertid av s.k. antikvarisk medverkan, uppdrag som är kopplade till Länsstyrelsens bidrag för vård eller restaurering av byggnader. När ägaren får beviljat bidrag för sin kyrkstuga, bagarstuga, loge etc. kräver Länsstyrelsen ofta att arbetet ska göras under överinseende av en antikvarie som är godkänd. Hen ska uppfylla Länsstyrelsens krav på rätt utbildning och kompetens, erfarenhet med ett flertal antikvariska uppdrag i ryggen samt lämplighet. Just dessa kvalifikationer är viktiga att ha då projekten många gånger gäller äldre byggnader där material och hantverksmetoder är viktiga att bevara. Antikvarien blir därmed Länsstyrelsens förlängda arm på plats i projektet och är därför med under hela processen. Vi dokumenterar, lämnar anvisningar till hantverkarna och sammanställer sedan allt i en slutrapport när projektet är färdigt.

Under årens lopp har det hunnit bli ganska många uppdrag. Vi har medverkat vid timmerbyten av skadade timmerstommar, uppmurning av skorstenar, utvändig fasadmålning av offentliga byggnader, byte av takmaterial etc. Här nedan kan du läsa mer om några av våra projekt.

Kyrkstugerestaureringar är ett av de vanligaste projekten vi deltar i. Här har den aktuella kyrkstugan fått bidrag för att avlägsna betongsockeln, ersätta plåten längst ner på fasaden mot trä, att med yxa ta bort ytliga rötskador i timmerstockarna samt få ett nytt brosteg i natursten. På bilderna ser du hur kyrkstugan såg ut före och efter restaureringen.

Kyrkstugan före restaureringen. Foto: Marcus Bengtsson © Norrbottens museum
Kyrkstugan efter restaureringen. Foto: Marcus Bengtsson © Norrbottens museum

Vi har också haft en del projekt där härbren fått en ny undertimring. Just det här härbret saknade timmervarv på C-ramen (baksidan) och hade rötskadade bakre hörnstolpar. Efter restaureringen fick härbret två nya timmervarv, en mindre del av första timmervarvet på D-ramen (vänster sida i fotot) fick nytt friskt virke på grund av en gammal rötskada, en av hörnstolparna ersattes med en kopia som var likvärdig i utformning som originalet medan den andra kunde restaureras. På bilderna nedan kan du se hur byggnaden såg ut före, under och efter restaureringen.

Härbret före restaureringen. Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Hörnstolpen till vänster är restaurerad, den till höger är ny enligt gammal förlaga.
Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Härbrets hörnstolpar har på baksidan lyfts bort och byggnaden vilar på bärlinor.
Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Härbret efter restaureringen. Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Första timmervarvets rötskada på D-ramen har ersatts med nytt friskt virke.
Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum

Förutom timmerrestaureringar har vi också medverkat vi ett antal fasadmålningar. Då är det alltid målning med traditionella färgtyper som gäller.
Objektet här nedan är en äldre fastighet som på 1990-talet målades om med linoljefärg utblandad med alkydoljefärg. Färgen hade börjat bubbla och flagna, dels på grund av kombinationen linoljefärg/alkydfärg men också för att den målats för tjockt. Efter ommålning med linoljefärg fick fasaden en järnoxidgul kulör med vita snickerier.  

Här har målarna skrapat bort all löst sittande färg samt alla bubblor.  
Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum
Slutresultatet av tre strykningar med vit och järnoxidgul linoljefärg.
Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Ett annat projekt som vi medverkade i var ommålningen av Visitor Center i Gammelstad. En byggnad som är välkänd i området och som med sin centrala placering vid torget är en riktigt karaktärsbyggnad.
Fasaden hade under årens lopp målats med olika nyanser av grå och vit vilket vi såg när vi gjorde s.k. färgtrappor (där man skrapar fram underliggande kulörer). Det är ofta vanligt att en byggnad har målats med många olika färger och kulörer och det i sin tur skapar ofta en diskussion om vilka kulörkombinationer som bör gälla vid ommålning. Efter att vi utgått från färgtrapporna samt också äldre fotografier, målades fasaden med vit linoljefärg bruten mot gul, snickerierna blev vita och dörrar och fönsterbågar blev röda. Anledningen till det röda färgvalet var att byggnaden tidigare haft den kulören på fönsterbågarna samt att den också finns representerad på yttertaket.

Visitor Center före ommålning. Foto: Marcus Bengtsson © Norrbottens museum
Visitor Center efter ommålning. Foto: Adam Larsson Englund, www.vartlulea.se

Som du ser är det en hel del olika projekt som vi medverkat i. Om du har en byggnad som behöver restaureras, kika in på Länsstyrelsen i Norrbottens hemsida där du kan läsa mer om bidraget.

Vid tangentbordet
Erica Duvensjö
Byggnadsantikvarie Norrbottens museum

Skogsbruks- och flottningsmuseet i Storforsen

Som en fortsättning på blogginlägget den 3 juni 2022, där Nils Harnesk beskrev ett av Norrbottens största besöksmål – Storforsen, ska vi nu kika lite extra på några av byggnaderna som finns i skogsbruks- och flottningsmuseet som ligger på området. Men, innan vi gör det kommer först några sammanfattande rader om museiområdet för dig som ännu inte läst ovannämnda blogginlägg.

Norrbottens museum har tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och Älvsbyns kommun byggt upp området som idag visar kolmilor, kojor, stallar och andra byggnader från skogsbrukets- och flottningens historia.  
Skogsbruksmuseet som öppnade 1972 har under de senaste ca tjugo åren förvaltats av Älvsbyns kommun, medan Norrbottens museum ansvarat för Flottningsmuseet som öppnade 1992. Under 2021 frånsade sig kommunen ansvaret för området och vid den tidpunkten hade byggnaderna inte underhållits på många år. Som ett resultat av den bristande översynen måste tak måste bytas, byggnader höjas och timmerstockar lagas.
Norrbottens museum tog därför initiativet att upprätta en vård- och underhållsplan för museiområdets alla sjutton byggnader. Den är nu färdig och med den som grund kommer de första renoveringarna att påbörjas under 2023.
Det blir totalt tre byggnader som ingår i den första etappen. Två av dem har idag sticktak, men kommer efter renoveringen att få ett överliggande plåttak. Den tredje och största byggnaden i årets etapp – Daitakojan, kommer att ingå i Älvsby folkhögskolas kursverksamhet.

Karta över området.

Daitakojan

Byggnaden representerar boendestandarden under 1930-talet. Den har under årens lopp fått större fönster vilka egentligen är för stora för denna byggnadsform, samt ett skärmtak som inte heller är original.

Daitakojan som under 2023/2024 kommer att ingå i Norrbottens museums och Älvsby folkhögskolas kursverksamhet.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Taket är illa åtgånget med rötskador i både takkonstruktion och stomme. På grund av de omfattande skadorna blir denna byggnad objektet för kommande kursverksamhet i timring. Kursen kommer att går av stapeln under tre tillfällen utspridda från hösten 2023 till våren/sommaren 2024. Under det första tillfället ingår uppmärkning och nedtimring, under 2024 ligger fokus på timmerlagningar och uppsättning. För mer information, håll utkik på Älvsby folkhögskolas hemsida.

Interiör med bänkar och eldpall.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Lossejaurkojan

Byggnaden användes för kocklaget och har en interiör från omkring 1950. I byggnaden finns kök, manskapsrum, kockarum, skafferi och torkrum.

Lossejaurkojan.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum


Enligt äldre information är byggnaden sammansatt av två olika timringar för högre standard och regelverk. Detta syns inte minst på knutarna där den vänstra delen har laxknutar till skillnad från den högra knutens blandning av både laxknut och kapade knutskallar.

Interiör med bord, sittplatser och sängar.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum
Köket med arbetsbord och järnspis.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Tjirsakojan

Byggnaden är uppförd av Frans Hedman år 1919 i Tjirsamyran norr om Varjisträsk och flyttades tillsammans med Tjirsastallet till Storforsen.

Tjirsakojan.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Den verkar bestå av material från två olika timringar då den uppförts med både rundtimmer och blockat timmer.

Interiör med bord, sittplats, sängar och eldpall.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Tjirsastallet

Byggnaden flyttades till Storforsen tillsammans med Tjirsastugan.

Tjirsastallet.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum
Interiör med spiltor och tidstypiska föremål.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Jordkoja

Kojan är en timrad rekonstruktion med torvtak.

Jordkojan.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Flottarkoja

Byggnaden är ursprungligen en skogsarbetarkoja som troligtvis uppfördes vid första världskrigets slut.

Flottarkojan.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum
Interiör med vilplats och eldpall.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Flottningsmuseet

Flottningsmuseet är inrymt i den s.k. Munksundsbaracken. Här finns utställningar om flottning och vardagsbestyr, men också om kockans arbete.

Flottningsmuseet.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum
En skylt med info om vad en flottare kunde ha med sig.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum
Tvättrummet.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Lilla rastkojan

Rastkojan står på medar och är uppförd under 1960-talet.

Rastkojan på medar.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Stora rastkojan

Rastkojan, kombinerad med manskaps- och redskapsbod, användes under 1950-talets slut.

Stora rastkojan.
Fotograf: Erica Duvensjö. © Norrbottens museum

Dessa byggnader var bara ett axplock av de som finns på området – från jordkojor till rastkojor från 1950-talet. De är alla i mer eller mindre behov av åtgärder, men med hjälp av den vård- och underhållsplan som nu tagits fram kan området förvaltas på bästa sätt för framtida generationer. Och har du vägarna förbi Storforsen, ta gärna en promenad på området för att lära dig mer om skogsbrukets- och flottningens byggnadshistoria.

Vid tangentbordet
Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum