Sommaren 2025 fick arkeologerna Sebastian Lundkvist och Lars Backman glädjen att följa med Beatrice Norberg vid Luleå kommun, Kulturarv, skärgård och turism till Kluntarna för lite arkeologisk rådgivning.
Kluntarna är en ö i Luleå skärgård cirka 15 kilometer SÖ om Luleå stad. Tillgängligt via Luleå kommuns turbåtar är Kluntarna ett omtyckt utflyktsmål med härliga badplatser och fin natur som är skyddat Naturreservat och Natura 2000 område via Länsstyrelsen.

Efter en förfrågan från Beatrice om informationsutbyte kring lämningar i Luleå skärgård gjorde vi en gemensam exkursion till Kluntarna för att titta på några vanligt förekommande lämningar i skärgården.
Kluntarnas högsta punkt är 27 meter över havet vilket för en arkeolog betyder att tidigast möjliga nyttjande av platsen borde vara kring cirka 500 e.Kr. när Kluntarna och Kråkkär var två små öar långt ut från fastlandet. Landhöjningen gör att öarna reser sig ur vattnet och blir större. På 1600-talet utgörs Kluntarna av 3 mindre öar som ”växer” ihop och blir den ö vi känner till idag mot slutet av 1700-talet. Detta baserat på SGU strandförskjutningsmodell.
En karta jag stötte på under skrivandet går att se nedan. Den visar Kluntarna år 1691 som 5 små öar mest troligt tillsammans med Granskäret och Bastaskäret. Storbrändön liknar också en stor badring ute i skärgården vilket jag tyckte såg lite roligt ut.

Å23-1:3. Lantmäteristyrelsens arkiv.
Under själva besöket vandrade vi runt och tittade på de olika lämningarna som finns registrerade på ön. Lämningarna utgörs av Tomtningar, Labyrinter, Fiskelägen, Gistgårdsrösen, en Kompassros och ett Naturföremål med tradition eller namn. Majoriteten av lämningarna registrerades och fotograferades 1988.

Lämningarna är i sig väldigt spännande.
Labyrinter är lite av ett mysterium med många tolkningar och teorier. Några av dom går att läsa i detta blogginlägg: Labyrinter. Tomtningar är också lite kluriga med de flesta tomtningarna har ett samband med fiske och jakt ute i skärgården. Tomtningar har daterats till järnålder och medeltid. 2 fiskelägen utgör den äldre bebyggelsen på Kluntarna med sina många gistgårdsrösen vilket är rester efter en konstruktion för att hänga nät.
Förutom att hitta och visa de olika lämningarna för Beatrice så hade vi själv ett litet uppdrag att återfotografera de lämningar som fotograferades 1988. Bland dessa är den kända ”Kluntgubben” men också en tomtning som ligger bland labyrinterna i L1992:5464.





Under vårat besök registrerades också en ny lämning. På den NÖ delen av ön på dom sandiga åsarna hittade vi fler gistgårdsrösen som dokumenterades, registrerades i Fornsök. Så oupptäckta lämningar går fortfarande att hitta på den lilla ön.
På Kluntarna finns mycket att se och göra för den som är intresserad av sol och bad eller djur och natur. Detta var min första gång på Kluntarna och jag blev överraskad hur härlig ön var att besöka. Här finns 2 länkar som hjälper er planera erat besök på Kluntarna:
Luleå Skärgård
Kluntarna
Observera: Fornlämningar är skyddade enligt lag och får inte flyttas, skadas eller påverkas. Tänk på detta vid erat besök på platsen.
Vid tangentbordet:
Sebastian Lundkvist
Arkeolog