För många museimedarbetare landet över så är det mer regel än undantag att man någon gång har fått eller kommer att få vara med om att flytta hela eller delar av samlingarna. Bara under min snart 15 år på Norrbottens museum har jag varit med om tre eller fyra flyttar, det är lite svårt att hålla isär långdragna processer. En av de första arbetsuppgifterna jag fick göra på Norrbottens museum 2009-2010 var att förbereda den arkeologiska samlingen för att flyttas till nya lokaler.

Ändamålsenliga lokaler för museisamlingar är naturligtvis helt centrala och för Norrbottens museum har det skett en stegvis kvalitetshöjning vilket medfört återkommande flyttar. Ett av museets centrala uppdrag är att bevara samlingarna, vare sig det avser föremål, arkiv, bildarkiv eller bibliotek, för framtida generationer. Museerna brukar kallas för vårt kollektiva minne, själva ordet museum kommer från grekiskans mouseion, ett tempel tillägnat muserna, gudinnorna för konst, litteratur och vetenskap. Redan under antiken blev begreppet använt för platser för kunskap som Platons akademi, Aristoteles Lyceum eller Alexandrias mouseion som inkluderade det berömda biblioteket.

Det senaste året har museets personal arbetat med att tömma ett externt föremålsmagasin samt två skyddsrum som vi tilldelats som magasin i slutet av 00-talet, det var inte bra då men än sämre när Ryssland invaderade Ukraina och civilförsvaret åter fick en hög prioritering. Det är delar av de kulturhistoriska samlingarna, delar av museets bildarkiv samt de arkeologiska samlingarna som nu flyttats, däribland några av museets största föremål. Flytten har gått till ett nytt magasin med bättre standard samt till ett museets andra externa magasin. Processen har varit lång, krävt mycket planering, mycket tid har lagts på att packa ned och emballera föremål, förbereda de större föremålen för transport och så självklart transporterna i sig. Ett stort hyllsystem har monterats ned och flyttats, klimatskåp har flyttats och kopplats i, pallställ har beställts och monterats och så vidare och så vidare.

Mycket arbetstid har gått åt, en försvarlig mängd resurser för att kunna göra nödvändiga anpassningar i de nya lokalerna och utrusta dem med inventarier och transporttjänster har behövts anlitas. Men nu är vi alltså äntligen i mål med flytten. Åtminstone för denna gång. För så klart finns det fortfarande behov att uppfylla, alla magasin har exempelvis inte klimatkontroll eller tillräcklig temperaturkontroll, föremål mår bäst med ett stabilt klimat och temperatur, de ogillar stora växlingar.

Men även om det säkerligen kommer att bli fler flyttar i framtiden ska vi fira ett års intensivt arbete som förbättrat förutsättningarna för bevarandet av delar av norrbottningarnas kulturarv för framtida generationer.

Med det vill jag önska våra läsare god fortsättning och ett gott nytt år! Ses på det nya året!

Vid tangentbordet, Nils Harnesk.