Andra världskriget i norr på film

För att väcka intresse för historia är spelfilm mycket effektivt. Det enorma och mångåriga intresset för D-dagen i Normandie hänger intimt samman med filmer som ”Den längsta dagen” och ”Rädda menige Ryan”. I avvaktan på den första spelfilmen om Luleås tyska förrådsbas och de allierades baser i länet finns det dock redan ett antal spelfilmer med koppling till Norrbottens historia. Här följer en guide till dem.

För att få kunskap om allt det dramatiska men för många ännu rätt okända som hände i Norrbotten under andra världskriget är museer och böcker särskilt viktiga, men för att väcka intresse, särskilt bland ungdomar, är spelfilm nog det starkaste hjälpmedlet. En relativt ny och stor spelfilm som slutar i Boden är ”Den 12:e mannen” (2017). Det är en i stort sett sanningsenlig dramatisering av norske Jan Baalsruds två månader långa och extremt strapatsrika flykt till Norrbotten. Jan Baalsrud var den ende av en grupp från brittiska Special Operations Executive (SOE) som lyckades undkomma tyskarna, barfota och sårad.

NkifB1

I fjordarna kring Tromsö tvingades Jan Baalsrud flera gånger simma i mars 1943. Denna bild i området tog jag på en ovanligt vindstilla dag. FOTO: Lars Gyllenhaal.

Det sägs inte i filmen att det var just i Boden som Baalsrud lades in på sjukhus, men detta framgår av flera källor och särskilt i den nyss utgivna och ovanligt välillustrerade boken Ambulansflygaren (2020) av Cristina och Tore Öberg.

”Den 12:e mannen” är inte den första filmen om denna riktigt episka flykt, redan 1957 kom ”Nio liv” och den svartvita filmen står sig faktiskt riktigt bra än idag och man har behållning av att se den även om man redan sett ”Den 12:e mannen”. Bägge filmerna finns på DVD.

För övrigt har säkert mer än en läsare av denna blogg liksom undertecknad fått vård på samma sjukhus i Boden som Jan Baalsrud. Det hette Garnisonssjukhuset och vårdade under kriget faktiskt både norska, sovjetiska och tyska soldater liksom en amerikansk flygare. En del av sjukhuset finns kvar inom Norrbottens regemente, men används nu mest som stabsbyggnad.

NkifB2

Brittiska SOE, som Jan Baalsrud tillhörde, förde in vapen i Norge via bl a hemliga allierade baser i Norrbotten. Denna Sten-gun och Fairbairn-Sykes närstridskniv finns utställda på Helgeland Hjemmefrontmuseum. FOTO: Lars Gyllenhaal.

En till spelfilm med viss norrbottnisk koppling är ”Above Us the Waves” (1955), som finns på Youtube. Den handlar om en vågad miniubåtsattack mot det tyska slagskepp som en tid var världens största, och som tillbringade flera år i norska fjordar. Skeppet hette Tirpitz och hon var det viktigaste målet för de allierade spionerna och sabotörerna i norr och inte minst de som hade sina hemliga baser i Norr- och Västerbotten. Det finns faktiskt en till film om samma spännande miniubåtsoperation, men den är inte lika faktabaserad. Den filmen är dock lite modernare och även i färg, den heter ”Submarine X-1” (1968) och återfinns även den på Youtube.

NkifB3

Fram till dess att hon helt förstördes var det tyska slagskeppet Tirpitz, här som modell i Altafjorden, det stora målet för de allierade baserna i Norrbotten. FOTO: Lars Gyllenhaal.

De brittiska ”X-craft” miniubåtarna lyckades inte fullständigt oskadliggöra Tirpitz, det var istället Lancaster-bombflygplan från baser i Skottland som efter flera försök lyckades med det. Det enda av dessa flygplan som finns kvar idag (dock inte komplett) finns i Porjus i Jokkmokks kommun. Hon heter ”Easy Elsie” och ännu ifjol kunde man läsa hennes handmålade namn på vraket. Om det går att läsa i år får vi se, liksom om de brittiska försöken att föra henne till ett brittiskt museum kommer att lyckas.

Intresset för ”Easy Elsie” i Storbritannien får sin förklaring av en annan film, en av de allra mest klassiska brittiska krigsfilmerna, ”The Dam Busters” (1955). Filmen handlar inte om RAF-räden mot Tirpitz vid Tromsö, utan om en bland britter ännu mer känd operation mot tre tyska dammar. Men ”Easy Elsie” tillhör samma RAF-skvadron som filmens och dess enda Lancaster finns i Porjus. Dam Busters-skvadronen finns ännu kvar och lär nog aldrig läggas ner med tanke på det omåttligt stora intresset för förbandet, inte minst efter att det blev känt att klimax i den första Star Wars-filmen, räden mot dödsstjärnan, är en stor hyllning till ”The Dam Busters”, som delvis finns på Youtube. För övrigt har filmregissören Peter Jackson (”Sagan om Ringen” m fl) mer än en gång sagt att han vill göra en remake av ”The Dam Busters”.

NkifB4

I Porjus i Jokkmokks kommun ligger ännu många stora och små delar från ”Easy Elsie”, ett av de brittiska Lancaster-plan som angrep det tyska slagskeppet Tirpitz. Märkligt nog kan man ännu urskilja många bokstäver på planet. FOTO: Lars Gyllenhaal

I Finland har det som bekant gjorts en hel del filmer om andra världskriget men vad jag vet är den enda spelfilmen om Lapplandkriget, alltså det mellan tyska och finska styrkor hösten 1944, filmen som i Sverige blev ”Barnmorskan” (2015) och i engelsktalande länder ”Wildeye”. Det ur vår synvinkel mest speciella med filmen är att den utspelar sig i eller nära Tornedalen, ibland bara några hundra meter från Norrbotten, och är delvis inspelad nära Treriksröset. Detta märks verkligen, det är fina fjällandskap. En del actionscener är lyckade men grundstoryn har för lite med verkligheten att göra. Lapplandskriget väntar alltså ännu på ett mer faktabaserat manus.

NkifB5

Bara några hundra meter in på finska sidan av Tornedalen kan man än idag finna olika typer av ställningar skapade av soldater under Lapplandskriget mellan tyska och finska styrkor hösten 1944. FOTO: Lars Gyllenhaal.

Det två sidorna under Lapplandskriget, som mest utkämpades i Tornedalen, bestod av erfarna tyska veteraner mot den yngsta årskullen av Finlands soldater. Icke desto mindre lyckades de unga finska soldaterna förvånansvärt bra. Men till ett högt pris, inte bara i form av stupade pojkar. Många, många finska gårdar blev brända av retirerande tyska förband. En historiskt sett enorm flyktingström till Norrbotten blev det även, som främst Norr- och Västerbotten tog emot. Med andra ord finns det skäl inte bara i Finland att skapa en gedigen film om Lapplandskriget.

NkifB6

I Tornedalens museum i Torneå finns denna oanvända tyska ”Panzerfaust”, ett pansarskott som minner om Lapplandskriget. Finska soldater slog ut tyskt pansar med hjälp av dessa tyska vapen. FOTO: Lars Gyllenhaal.

Dansföreställningen ”Tyskmagasinen” (2016) om Luleås tyska förråd, blev liksom teaterpjäsen ”Wollweberligan” (2019), om Norrbottens första sabotörer, publikframgångar. Det borde därmed finnas ett intresse för nya gestaltningar, både i museivärlden och på film, av andra milstolpar som ”Kari” och de andra allierade spion- och sabotagebaserna i länet, liksom Lapplandskriget och dess stora konsekvenser även på svensk sida av gränsen.

Vid tangentbordet:
Lars Gyllenhaal

Läs mer
Tyskar och allierade i Sverige av Lars Gyllenhaal

Andra världskriget i Sverige av Lars Gyllenhaal

Uppdrag, samarbeten och engagemang

I detta blogginlägg har jag valt att göra en övergripande presentation av Norrbottens museums uppdrag, samarbeten och engagemang i länet och på nationell nivå. Själva ordet museum härstammar från ordet mouseion i antikens Grekland och det var en helgedom vigd åt muserna, vetenskapens- och konstens gudinnor.

Norrbottens museum är ett museum för alla och riktar sig med ett brett utbud till alla målgrupper. Till exempel utställningar, workshops, program, föreläsningar, pedagogisk verksamhet, tipsgranskningar, rådgivning, med mera. Det publika museet finns fysiskt i Hermelinsparken i Luleå. I stadsdelen Björkskatan finns arkiv, bibliotek, samlingar, kulturmiljö och registrering.

Invign arkeologiutst

Museets arkeologiutställning invigdes av regionrådet Linda Frohm (M) och Kent Andersson, avdelningschef för Samlingar och forskning vid Statens historiska museer. Foto: Catrine Backman.

Museet syns också i länets kommuner där vi samarbetar med lokala aktörer såsom hembygdsföreningar, skolor, folkhögskolor och Luleå tekniska universitet, studieförbund och event. På de årligt återkommande arkeologidagarna och kulturarvsdagarna genomför museet aktiviteter i olika kommuner i länet.

Det här var ett smakprov på var du hittar oss, och du som läser kulturmiljöbloggen vet så väl att vi finns på internet. Glädjande är att se att museet har fler och fler besök både på internet och fysiskt. Man hittar till oss!

På museets hemsida norrbottensmuseum.se finns, förutom kulturmiljöbloggen, länkar till fler digitala plattformar som du kan klicka dig vidare till – bland annat våra digitala utställningar och föremålsdatabasen Carlotta. På sociala medier finns vi på Facebook och Instagram. Gilla oss gärna på Facebook om du inte redan gjort det!

Vi har nyligen uppdaterat vår hemsida. Dels för att få den tillgänglighetsanpassad, men också för att det ska bli lättare att navigera på den. I skrivande stund saknar vi översättning, men det är på gång. Även en talfunktion ska kompletteras till sidan.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om kulturarv och kulturmiljöer, och myndigheten Kulturrådet förverkligar den nationella kulturpolitiken. Som länsmuseum har vi kontakt med bägge myndigheterna. Ibland direkt, men oftast genom olika samverkansorgan regionalt och nationellt.

Museilagen som trädde i kraft 1 augusti 2017 reglerar alla offentligstyrda museer i Sverige. I lagen fastställs att museerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

varga-foto-marie-lundgren

Under höstterminen 2019 turnerade Norrbottens museum tillsammans med Norrbottensmusiken i skolor i länet med musikföreställningen ”Varga – den vandrande järnsmältaren”. Foto: Marie Lundgren, Norrbottensmusiken.

Norrbottens museum arbetar också enligt Kulturmiljölagen. Områden som berörs här är inventering, granskning av allmänhetens tips om forn- och kulturlämningar och avverkningsanmälningar. Museet arbetar också tätt tillsammans med kommunerna i deras arbete med kulturarv och kulturmiljöer.

Regionalt beslutar Länsstyrelsen om, och ger tillstånd till, att förändra skyddade kulturmiljöer. De ger också bidrag att vårda dem. Museets avdelning för kulturmiljö har ett tätt samarbete med Länsstyrelsen.

Norrbottens museum har ett interregionalt samarbete med de andra norrlänen. Just nu pågår ett treårigt projekt som Kulturrådet beviljat medel till. Projektet handlar till stor del om erfarenhetsutbyte mellan museernas olika professioner – ”att inte uppfinna hjulet igen”.

På det nationella planet återfinns Norrbottens museum inom organisationen Sveriges museer, samt Sveriges största museum.

Sveriges museer är en museiorganisation där alla svenska museer är välkomna att ingå. Uppdraget är att tillvarata hela Museisveriges gemensamma intressen med drygt 27 miljoner besökare varje år. Norrbotten har en representant i styrelsen i Ulf Renlund, museichef på Försvarsmuseum i Boden.

Norrbottens museum återfinns också inom Sveriges största museum, ett relativt nystartat samarbetsorgan med Sveriges samtliga 24 länsmuseer som medlemmar. Tillsammans utgör länsmuseerna unika kulturarvsinstitutioner fördelade i hela landet med cirka 4 miljoner besökare per år.

Sveriges största museum

Sveriges största museums monter på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna. Foto: Catrine Backman.

Samarbetet i paraplyorganisationen har redan gett bra resultat. Jag ska ge två exempel. Samarbetsrådets styrelse uppvaktade Kulturdepartementet och Kulturminister Amanda Lind den 25 november 2019, och det gav ett snabbt positivt resultat. Kulturministern gav Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda de ekonomiska förutsättningarna för de regionala museerna, samt att analysera Länsmuseernas betydelse för kulturen och kulturarvsarbetet. Uppdraget ska redovisas till Kulturdepartementet senast 31 januari 2021.

Den 13 februari 2020 uppvaktade styrelsen Kulturutskottet med krav om ökade resurser till den regionala kultursamverkansmodellen, och också för att presentera förslaget att Länsmuseerna får i uppdrag att uppmärksamma Förintelsen istället för att skapa ett nytt statligt museum om Förintelsen. Utredningen ska vara klar nu i slutet av mars.

Slutligen vill jag också nämna att International Council of Museums (ICOM) har tagit fram en nutida definition av vad ett museum är, men den är ännu inte beslutad utan diskuteras fortfarande. Förslaget lyder:

En permanent institution utan vinstintresse som verkar i samhällets tjänst och för dess utveckling, som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella lämningar av människor och deras miljö i studie-, utbildnings- och rekreationssyfte.

Norrbottens museum vore ingenting utan de kunniga och specialiserade medarbetare som gör att vi dagligen utvecklas i mötet med er besökare och samarbetspartners. Norrbottens museum är ett Länsmuseum, det är invånarnas museum och det ska tydligt spegla länets kulturarv. Du är alltid välkomna att kontakta oss och besöka oss – fysiskt eller på webben.

Denna fredag, Margaretha Lind, chef Norrbottens museum