Vad gör vi byggnadsantikvarier på jobbet? Ett blogginlägg om antikvarisk medverkan

Vi byggnadsantikvarier på Norrbottens museum gör en hel del uppdrag. Vi inventerar, dokumenterar, ger rådgivningar och föreläsningar. En stor del av vår arbetstid under barmarkssäsongen utgörs emellertid av s.k. antikvarisk medverkan, uppdrag som är kopplade till Länsstyrelsens bidrag för vård eller restaurering av byggnader. När ägaren får beviljat bidrag för sin kyrkstuga, bagarstuga, loge etc. kräver Länsstyrelsen ofta att arbetet ska göras under överinseende av en antikvarie som är godkänd. Hen ska uppfylla Länsstyrelsens krav på rätt utbildning och kompetens, erfarenhet med ett flertal antikvariska uppdrag i ryggen samt lämplighet. Just dessa kvalifikationer är viktiga att ha då projekten många gånger gäller äldre byggnader där material och hantverksmetoder är viktiga att bevara. Antikvarien blir därmed Länsstyrelsens förlängda arm på plats i projektet och är därför med under hela processen. Vi dokumenterar, lämnar anvisningar till hantverkarna och sammanställer sedan allt i en slutrapport när projektet är färdigt.

Under årens lopp har det hunnit bli ganska många uppdrag. Vi har medverkat vid timmerbyten av skadade timmerstommar, uppmurning av skorstenar, utvändig fasadmålning av offentliga byggnader, byte av takmaterial etc. Här nedan kan du läsa mer om några av våra projekt.

Kyrkstugerestaureringar är ett av de vanligaste projekten vi deltar i. Här har den aktuella kyrkstugan fått bidrag för att avlägsna betongsockeln, ersätta plåten längst ner på fasaden mot trä, att med yxa ta bort ytliga rötskador i timmerstockarna samt få ett nytt brosteg i natursten. På bilderna ser du hur kyrkstugan såg ut före och efter restaureringen.

Kyrkstugan före restaureringen. Foto: Marcus Bengtsson © Norrbottens museum
Kyrkstugan efter restaureringen. Foto: Marcus Bengtsson © Norrbottens museum

Vi har också haft en del projekt där härbren fått en ny undertimring. Just det här härbret saknade timmervarv på C-ramen (baksidan) och hade rötskadade bakre hörnstolpar. Efter restaureringen fick härbret två nya timmervarv, en mindre del av första timmervarvet på D-ramen (vänster sida i fotot) fick nytt friskt virke på grund av en gammal rötskada, en av hörnstolparna ersattes med en kopia som var likvärdig i utformning som originalet medan den andra kunde restaureras. På bilderna nedan kan du se hur byggnaden såg ut före, under och efter restaureringen.

Härbret före restaureringen. Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Hörnstolpen till vänster är restaurerad, den till höger är ny enligt gammal förlaga.
Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Härbrets hörnstolpar har på baksidan lyfts bort och byggnaden vilar på bärlinor.
Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Härbret efter restaureringen. Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum
Första timmervarvets rötskada på D-ramen har ersatts med nytt friskt virke.
Foto: Erica Duvensjö © Norrbottens museum

Förutom timmerrestaureringar har vi också medverkat vi ett antal fasadmålningar. Då är det alltid målning med traditionella färgtyper som gäller.
Objektet här nedan är en äldre fastighet som på 1990-talet målades om med linoljefärg utblandad med alkydoljefärg. Färgen hade börjat bubbla och flagna, dels på grund av kombinationen linoljefärg/alkydfärg men också för att den målats för tjockt. Efter ommålning med linoljefärg fick fasaden en järnoxidgul kulör med vita snickerier.  

Här har målarna skrapat bort all löst sittande färg samt alla bubblor.  
Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum
Slutresultatet av tre strykningar med vit och järnoxidgul linoljefärg.
Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Ett annat projekt som vi medverkade i var ommålningen av Visitor Center i Gammelstad. En byggnad som är välkänd i området och som med sin centrala placering vid torget är en riktigt karaktärsbyggnad.
Fasaden hade under årens lopp målats med olika nyanser av grå och vit vilket vi såg när vi gjorde s.k. färgtrappor (där man skrapar fram underliggande kulörer). Det är ofta vanligt att en byggnad har målats med många olika färger och kulörer och det i sin tur skapar ofta en diskussion om vilka kulörkombinationer som bör gälla vid ommålning. Efter att vi utgått från färgtrapporna samt också äldre fotografier, målades fasaden med vit linoljefärg bruten mot gul, snickerierna blev vita och dörrar och fönsterbågar blev röda. Anledningen till det röda färgvalet var att byggnaden tidigare haft den kulören på fönsterbågarna samt att den också finns representerad på yttertaket.

Visitor Center före ommålning. Foto: Marcus Bengtsson © Norrbottens museum
Visitor Center efter ommålning. Foto: Adam Larsson Englund, www.vartlulea.se

Som du ser är det en hel del olika projekt som vi medverkat i. Om du har en byggnad som behöver restaureras, kika in på Länsstyrelsen i Norrbottens hemsida där du kan läsa mer om bidraget.

Vid tangentbordet
Erica Duvensjö
Byggnadsantikvarie Norrbottens museum

Med kameran i hand under 66 år – fotografen Bert Persson

En central del av Norrbottens museums uppdrag är insamling. Ofta handlar det om att vi får erbjudande om gåvor eller donationer. Men museet bedriver också aktiv insamling, det innebär att vi söker och letar föremål, arkivalier och fotografier som kan komplettera vår existerande samling. Veckans inlägg handlar om förvärvet av delar av fotografen Bert Perssons bildsamling och den digitalisering som Norrbottens museum nu genomför av den.

Det kan även ske genom dokumentationsprojekt, som till exempel de dokumentationer vi genomfört under många år av samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna, dokumentation av några av Sveriges äldsta graffitimålningar eller samarbete med skolor inom projektet Byakistan. Det senare ett sätt involvera barn och unga i kulturarv och samla in nytt material om deras syn på samtiden och vad de vill bevara för framtiden. Denna del av insamlingen kallar vi för samtidsdokumentation.

En annan del av museets insamling sker via vår kulturmiljöverksamhet, arkeologerna och byggnadsantikvarierna. Som med sina forskningsprojekt och uppdragsverksamhet ständigt tillför ny kunskap om länets förhistoria och kulturarv och förmerar samlingarna med föremål, arkivalier och fotografier. Norrbottens museum har även stående fyndfördelning för arkeologiskt material som framkommer i Norrbotten vilket innebär att vi tar emot och bevarar det materialet i våra föremålsmagasin om inte något annat museum i länet önskar ta emot det.

Den tredje delen är rena förvärv vilket detta inlägg handlar om. Ett förvärv är när Norrbottens museum köper in ett material, samling eller enskilda föremål till museets samlingar. Det är ovanligt men förekommer och tillämpas i de fall då en gåva eller donation inte är möjligt och det budgetmässigt är realistiskt att köpa in föremålet/samlingen/materialet ifråga. Den bedömningen görs från fall till fall. Det kan också avse förvärv från yrkesverksamma konstnärer, fotografer eller andra professionella kulturarbetare.

Ett sådant förvärv Norrbottens museum gjorde under 2022 var delar av fotografen Bert Perssons bildsamling som idag ägs av Bert Perssons hustru och döttrar. Samlingen är ett unikt tidsdokument från en hans verksamhet som journalist och fotograf i norra Sverige, från Sundsvall och norrut, under 66 år. Samlingen innehåller omkring 1 miljon bilder och Norrbottens museum har förvärvat omkring 5000 negativ som speglar bredden av Bert Perssons verksamhet, allt från skildringarna han gjorde av det samiska samhället, föreningsliv, försvarsmakten, samhälle och näringsliv och hans verksamhet på Nordkalotten.

Fotografierna kommer att digitiseras i samarbete med det sociala företaget Bevara Digitalt under 2023 och våren 2024. I dagsläget har redan drygt 1100 bilder digitiserats och kommer att publiceras via Norrbottens museums samlingsdatabas Carlotta.

Bert Persson medverkade i bildtidningen Se, Expressen och i en rad andra tidningar med sina bilder och hans bilder kom att sätta bilden av norra Sverige för många. Bert Persson bodde i Luleå och avled i sitt hem på Malmudden 2017.

Här nedan följer ett urval av de digitiserade fotografierna från Bert Perssons bildsamling:

Cyklisten Gustaf Håkansson, kallad Stålfarfar, vid tävlan i Sverigeloppet år 1965. Sverigeloppet gick mellan Haparanda och Ystad. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Pajala marknad i juli 1976, från ett reportage i Hänt i Veckan. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Luleå basket i 1979 års tappning, baskettraditionen i Luleå är långvarig. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Biografen Röda kvarn i Övertorneå, uppförd 1914 av överblivet material från järnvägsbygget och järnvägsstationen. På bio går filmen “Helvetescommandos” vilket visar att fotot är taget 1967. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Dans i Kukkola i juli 1965. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Tullen vid Haparanda-Torneå under sommaren 1972. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.