Nordarkeologi del 1 – Stenartefakter

I mitten av oktober 2018 påbörjade jag arbetet med att packa upp och katalogisera det så kallade Nordarkeologimaterialet. Detta stora material är ett resultat av de återkommande inventeringar som utfördes mellan 1969 och 1983. Inom Nordarkeologi utfördes olika inventeringsprojekt och ena fick namnet Arvidsjaurinventeringen och den andra Storavaninventeringen.

Enbart vid Arvidsjaurinventeringen är det uppskattat att mellan 7000-8000 fynd tillvaratogs, och då har de inte räknat med den stora mängd avslag som de även har tillvaratagit. Det material jag fick börja med att katalogisera var just stenartefakter – inklusive avslag. Och vi kan konstatera att det rör sig om en otroligt stor mängd avslag som tillvaratogs under deras besök på lokalerna.

Nordarkeologimaterialet har efter varje års inventering registrerats av Herbert Wigenstam, som var platsledare för inventeringarna. Herbert Wigenstam återbesökte tillsammans med sitt sällskap många av lokalerna de tidigare hittat fynd vid i flera år beroende på vattennivån – för att se om fler fornlämningar eller fynd hade framkommit. Och det gjorde det. I Herberts registrering finns det ett flertal tilläggsrapporter till lokalerna när fler fynd har påträffats. En del lokaler kunde de återbesöka så mycket som fem år i rad.

Spets från NA lokal 54 från Nordarkeologis samling. Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 1996:2:5-8.

En rolig del av den dokumentation som finns över Nordarkeologi är de teckningar som Sixten Wigenstam har utfört över de fynd som påträffades vid Nordarkeologis undersökningar i Skellefteområdet. Sixten har även tecknat av fynd från undersökningar som Norrbottens museum utfört i Kyrkbyn vid Öjeby och Hietaniemi. Denna del av den dokumentation som utfördes är i sig en ovärderlig skatt och informationskälla över materialet. Sixten har bland annat tecknat av stenartefakter som de samlade in under deras inventeringar, så som spetsar och skrapor. Dessa har han tecknat av från olika vinklar och det är minst sagt ett imponerande arbete. På flera av teckningarna står det även vad det är för typ av föremål samt vilket material det är tillverkat i. I vissa fall står det även vem som har påträffat föremålet.

Spjutspets av kvartsit från NA lokal 55A som Sixten Wigenstam så vackert och utförligt har tecknat av från Nordarkeologi.

Det inventerade materialet har hanterats och packats om i flera omgångar och i vissa fall då även fått nya bedömningar långt senare. Det kan exempelvis vara ett avslag som är registrerat som kvartsit i Herberts registreringar som senare har fått bedömningen kvarts, detta har då stått skrivet på påsen som fyndet legat i. Detta har inneburit att det material jag har packat upp inte alltid har stämt överens med det som finns i registreringen sedan tidigare. Här har vi fått utföra en del detektivarbete för att försöka följa de steg som materialet har tagit genom åren och för att få materialet att stämma någorlunda med den ursprungliga registreringen… Det har inte alltid gått och ibland har det upplevts som att förvirringen är total. Men det är en del av det roliga med att få arbeta med ett sådant här material och det är inte ofta man får möjligheten att göra det.

Fynden har även sorterats upp i efterhand efter det material de består av, alltså har sten, järn, keramik och ben placerats var för sig. Materialet har under en längre tid därefter legat nedpackat i banankartonger. Jag började som sagt med att packa upp och katalogisera stenartefakterna

Vad rör det sig då om för föremål?
Majoriteten av föremålen består av så kallade avslag (restavfall som skapas vid föremålstillverkning), skrapor och spetsar och ämnen av diverse slag. Dessa föremål kan vara tillverkade i olika bergarter och mineraler som exempelvis ljus kvartsit, grå kvartsit, kvarts i olika färgskiftningar och flinta, för att nämna några.

Pilspetsar från Nordarkeologis samling. Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 1996:315:29-30.

Vid skrivandets stund har ett antal av 16 091 föremål registrerats in i databasen. Totalt har 1498 påsar packats upp, en påse har innehållit allt ifrån en skrapa till över 800 avslag. Jag har bland annat registrerat vid vilken NA lokal föremålet hittades, socken, plats, RAÄ-nummer, det har fått ett eget inventarienummer, vilket år föremålet tillvaratogs, vad föremålet är, vad det består av för material, det har vägts och mätts och föremålet har beskrivits.

Än så länge finns det 14 457 avslag, 631 skrapor och skrapämnen och 79 spetsar i olika format registrerade. Detta är bara ett par av exempel av vad som gömmer sig bland stenartefakterna.

Skrapor av kvartsit från NA lokal 40 avtecknade i olika vinklar av Sixten Wigenstam.

Jag kommer att fortsätta katalogisera resten av stenartefakterna efter fältsäsongen för att därefter ta mig an de övriga materialen, alltså järn-, keramik- och benmaterialen och resultaten kommer att redovisas här efter hand så håll utkik efter kommande blogginlägg om Nordarkeologimaterialet!

Vid tangentbordet:
Emma Boman
Arkeolog

För mer spännande läsning om Nordarkeologi läs även tidigare publicerade inlägg:

Nordarkeologi

Nordarkeologi återbesöks

Källor och litteraturtips:

Christiansson, H. 1980. Det arkeologiska forskningsläget i området mellan Piteälvens och Vindelälvens älvdalar. Fornvännen 75. Stockholm

Christiansson, H & Wigenstam, H. 1980. Nordarkeologiprojektets Arvidsjaurinventering. (The Nordarkeologi research project Arvidsjaur survey). Fornvännen 75. Stockholm

Aktuellt på Norrbottens museum

Nu är sportlovsveckan här med solsken, blå himmel, hög luft och minusgrader. Allt precis som det ska vara för en lyckad ledig vecka för skolbarnen. På museet pågår massor med aktiviteter både utom- och inomhus för barn hela sportlovsveckan. På Björkskatan föreläste Karin Tjernström, arkivarie i onsdagskväll om Kvinnorna på fröken Frimans tid och den 22 februari var det vernissage på museet på utställningen Verksamhet – Temporära tillägg och tillfälliga hantverk. Det är en konstnärlig dokumentation av Kiruna stadshus Igloo. På museet pågår också utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten till och med 9 juni. Privatpersoner liksom grupper är välkomna att boka en visning alternativt att ni bara tittar på den själva. Än är vi bara lite drygt två månader in i 2019, men verksamheten pågår för fullt och besökarna strömmar till både fysiskt och på nätet.

Norrbottens museum blev nominerat till Årets museum 2019 av allmänheten. Det är vi väldigt stola över! Inför urvalet fick vi frågor från juryn om museets verksamhet och att 2018 var ett fullmatat år med en rejäl ökning av besökare blev vi tydligt varse om. Antalet fysiska besök och möten med museet var 2018 73 636 personer, en ökning med cirka 11 000 personer jämfört med 2017. 2016 hade Norrbottens museum drygt 40 000 besökare.

Utöver de fysiska besöken tillkommer de virtuella på Facebook, hemsidan och Kulturmiljöbloggen. Där ser vi också en stadig ökning, inte minst på alla läsare av Kulturmiljöbloggen. Det är verkligen glädjande att se att så många fler får tar del av museets utbud.

Trots detta kom vi inte med bland de tre museer som gått vidare till utnämningen Årets museum 2019. Det är istället Härjedalens Fjällmuseum i Funäsdalen, Kvinnohistoriskt museum i Umeå och Skissernas museum i Lund som gått vidare och kan vinna utmärkelsen. Sveriges Museer och Svenska ICOM (International Council of Museums) står bakom det prestigefyllda priset som delas ut i samband med museernas vårmöte i Östersund i april.

På museet är vi igång med bygget av tre nya egenproducerade utställningar och de kommer att lanseras under året. Den utställning som ligger närmast är ett samarbete med Norrbottens Hemslöjdsförbund där vi kommer att visa en stor hemslöjdsdonation. Den lanseringen sker den 22 maj. På Arkeologidagen den 25 augusti kommer vi att släppa Årsboken, som kommer att vara fullmatad av artiklar om arkeologi. Under hösten lanseras också en arkeologisk utställning på Norrbottens museum, baserad på artiklarna från Årsboken. Nytt är också att vi kommer att ha klimatanpassade montrar som gör att vi kan visa känsligare föremål. Samma dag kommer dessutom ett försök med järnframställning att ske i Vivungi. Jannica Grimbe, antikvarie berättade om det i sin blogg den 8 februari i år. Slutligen så lanseras andra delen av basutställningen Under samma himmel i december. Den första delen var Födelse och denna utställning heter Mark och riktar sig till barn 6-10 år.

Hela 2019 är utnämnt till kulturarvsår i region Norrbotten. Visst har du sett att det finns en kulturarvskalender? Där kan man läsa om evenemang som sker i länet och den fylls på kontinuerligt. http://norrbottensmuseum.se/kulturarv2019.aspx

I måndags var jag i Bryssel och hade ett möte med Mikael Jansson, Managing Director och Julia Hanson, Adviser in European Affairs på North Swedens regionkontor. Så här beskriver de själva sitt uppdrag. North Sweden European Office är Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU. Målet med verksamheten är att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentlig verksamhet att agera framgångsrikt på EU-arenan. 

Bilg Mag blogg

Mikael Jansson, länsmuseichef Margaretha Lindh och Julia Hanson i Bryssel.

Jag fick möjlighet att berätta hur vi jobbar på Norrbottens museum externt och hur vi har organiserat oss internt och vi samtalade en hel del om Norrbottens kulturarv, vad vi gör under kulturarvsåret, vad begreppet kulturturism kan innebära för oss och om den kommande långtidsbudget som EU kommer att lägga fram. EU jobbar också för en integrerad politik för hela Arktis-området och Norrbotten hör dit.

När jag började jobba här i Norrbotten hade jag först svårt att förstå att jag jobbar i Arktis, men ju mer jag tränger in i begreppet och frågorna, ser jag att det är mycket som förenar länderna här uppe i norr. I januari skickade jag in en ansökan till Nordplus tillsammans med Färöarna, Island och Norge där vi vill vi samarbeta omkring den digitala utmaningen, lära av varandra och utbyta erfarenheter.

North Sweden ingår i många olika nätverk och arbetsgrupper, och att de vet mer om Norrbottens museum och vår verksamhet gör att de i sin tur kan berätta och sprida information om det arbete vi gör i de möten och sammanhang de befinner sig i.

I december 2018 fick museet ett 3- årigt Interregprojekt beviljat, ett samarbete med Finland. Projektets agronym VEKU VAKU står för Vesivoiman kulttuuriperintö Vattenkraftens kulturarv och handlar i korthet om att på olika sätt synliggöra kulturarvet runt Ule- och Lule älvdal. De kommuner som ligger utmed älvdalarna kommer också att ingå i projektsamarbetet. Just nu slipas det på samarbetsavtalet, men när det är klart så går projektet igång. Det är norra Österbottens förbund som är huvudprojektägare och för Region Norrbottens del är det Marcus Bengtsson, antikvarie på Norrbottens museum som är projektansvarig.

Jag har här valt att beskriva några händelser, projekt, möten och samarbeten för att ge en bild av vad som pågår på Norrbottens museum. MEN Norrbottens museum vore ingenting utan den kunniga och specialiserade personalstyrkan som gör att vi dagligen utvecklas i mötet med er besökare och samarbetspartners. Norrbottens museum är ett länsmuseum, det är invånarnas museum och det ska tydligt spegla länets kulturarv.

7 mars 2019
Margaretha Lindh
Länsmuseichef