Andra chansen i Kiruna 2008 – Norrbottens museum var på plats

Nu är det Mellodags i Norrbotten igen! Den 15 februari går årets upplaga av Melodifestivalens deltävling tre av stapeln i Luleå. Det är inte första gången en deltävling anordnas i Norrbotten. År 2008 var Kiruna värd för evenemanget och Norrbottens museum var där för att dokumentera händelsen för framtiden. I detta blogginlägg kommer vi att vandra längst minnets stig tillbaka till år 2008 och när Mellon kom till Kiruna.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Kiruna i Mello-grönt! Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Mello – en av våra nya högtider?
Melodifestivalen, som anordnas av Sveriges Television, är ett av Sveriges mest sedda program. Sedan 1958 har Sveriges bidrag till Eurovision Song Contest valts ut genom en nationell final.

Sedan 2002 har Melodifestivalens deltävlingar genomförts på olika orter runt om i landet. Första gången norrbottningarna fick möjlighet att beskåda en av Melodifestivalens deltävlingar live var 2003, även den gången i Luleå. 2008 var det alltså Kirunas tur, och det året gav Nordiska museet länsmuseerna i respektive ”Mellostad” i uppdrag att dokumentera evenemangen som ett led i projektet ”Nya folkliga högtider”. Förändringarna i samhället går snabbt och vi anpassar oss till de nya förutsättningarna, vilket är intressant att dokumentera för förståelsen av den tid vi lever i.

I projektet undersöktes nya traditioners framväxt i Sverige. Kalle Anka på julafton, Vasaloppet, Nobelfesten och Melodifestivalen är TV-högtider som håller på att bli en del av vår nutidshistoria. Framväxten av ritualer kring dessa program undersöktes inom projektet. Alla dessa program har en stor tittarskara och intresset från publiken fortsätter år efter år, vilket tyder på att dessa ritualer har en social funktion och skapar en känsla av gemenskap.

Melodifestivalen kallas ibland hela Sveriges folkfest. Här är interaktionen mellan publik och media särskilt tydlig. Festivalen har drag av karneval och innehåller skämtsamma anspelningar på aktuella teman som nationell identitet och kön. Hur används programmen i kommunikationen mellan människor? Vilka attityder och livsstilar förmedlas genom festivalen? Framgångssagan från vanlig människa till idol ger möjlighet till identifikation. Det är inte en slump att prinsesskronan i regnbågens alla färger har blivit en symbol för hela festivalen. Utan tvekan har många av de populäraste melodierna blivit en del av den svenska musiktraditionen i både vardag och fest. ”Musiken går hem ute i stugorna”, som det brukar heta i kvällspressen.

Bakom kulisserna
Norrbottens museum skickade etnolog Eva Gradin och fotograf Daryoush Tahmasebi till Kiruna för att dokumentera Andra chansen. De hade fullständiga rättigheter att delta i alla delar under de fyra dagar som Andra chansen fanns i Kiruna. Det var hektiska dagar. Daryoush besökte och dokumenterade Kirunabor som såg festivalprogrammet på TV i hemmet. Det var emellanåt snärjigt värre att hinna besöka familjerna i deras hem under timmarna som direktsändningen pågick. Många vändor genom Kiruna blev det. Under tiden försökte Eva vara överallt där det hände något.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Ackrediteringsbricka. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Tills sin hjälp att bevaka allt som pågick hade museet också gymnasieelever från Hjalmar Lundbomsskolan. Eleverna dokumenterade olika aspekter av festivalarrangemanget och det som hände i Kiruna under evenemanget.

Bland annat undersöktes om och hur restaurang-, affärs och nattlivet förändrades under Melodifestivalen. Hur menyer, priser, öppettider och aktiviteter påverkades. De tittade även på scenutrustning, logistik och säkerhet kring evenemanget. Jämförelser och deltagandeobservationer gjordes kring exempelvis genrepet och direktsändningen. Artisternas kläder, make up och styling undersöktes – skulle Kiruna på något sätt inspirera artisternas framtoning och stil? Eleverna undersökte även hur tidningarna skrev om evenemanget, och även hur Kirunaborna upplevde det hela och deras tankar kring evenemanget och huruvida det lämnade avtryck på omgivningen.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Scenen tar form. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Matförsäljning. Suovas från Arjeplog. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Under sitt arbete fick eleverna komma in bakom kulisserna under evenemanget, och skrev om sina upplevelser.

”När man har tillträde till allt kan många få uppfattningen att man samtidigt får göra vad man vill, men detta stämmer inte på långa vägar. Det vanligaste exemplet är att många tror att de kan passa på att fråga artisterna om deras autografer när de väl är bakom kulisserna och kan kika in i deras loger. Detta får man naturligtvis inte göra. Man ska uppföra sig diskret, inte vara snäsig, och lyhörd. Allt för att gynna artisterna, som lätt kan bli störda under deras uppladdning och under tiden de gör sig i ordning för deras nummer. Backstage kan uttryckas som artisternas hem och ska behandlas med största försiktighet”

Eleverna fick också för museets räkning köpa och samla in minnessaker kopplade till melodifestivalsarrangemanget som sedan hamnade i museets samlingar. De fick också motivera vilka föremål de samlat in och hur de tänkt:

”Vi valde dessa saker eftersom de gick att köpa på platsen. Blinkgrejerna var självklara eftersom de alltid syns i publiken under direktsändningarna. Trots att ljudet inte var högt i byggnaden valde vi att köpa öronproppar, det finns folk som är känsliga. Ringen med kedja var den snyggaste souveniren, något som vi ångrar att vi inte inhandlade till oss själva. Geléringen var den konstigaste saken vi hittade, vi funderade och förstod inte riktigt vad den hade för funktion och koppling till melodifestivalen. Pinnen var den fulaste av alla souvenirer vi köpte, men den hade ett klart budskap med sin form och färg. Nyckelbandet var mest diskret som melodifestivalsskyltning, en klassiker. Tröjan är ännu en fin klassiker, vi kände oss tvungna att inhandla den. Vi valde en damtröja eftersom vi själva är utav det könet”.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Souvenirer som eleverna köpte in. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Många delaktiga i att skapa och forma melodifestivalen
– Journalisterna har en inbyggd roll i skapandet av evenemanget, menar Eva Gradin, men även publiken är medskapande. Inte bara i den TV-sända tävlingen, utan också under de två genrep, då publiken agerade precis som om det var på riktigt. Skillnaden är bara att omröstningsresultaten var fejkade. Inför den ”riktiga” sändningen måste publiken vara på plats en timme i förväg för uppvärmning. Babsan och festivalorkestern såg till att publiken hade kommit igång ordentligt och att stämningen var på topp innan programmet gick ut i våra TV-apparater.

– På plats ser man så mycket som inte sänds i TV, inte minst journalisterna roll i det hela, att bara fokusera på tävlingen och artisterna och fånga varje uns av konflikt, berättar Eva Gradin som hade väntat sig att någon från pressen skulle skriva om den speciella miljön där evenemanget genomfördes: En hangar med flygplan och annan häftig rekvisita, men inte ett ord om detta!

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Flyghangaren byggdes om till arena för Melodifestivalen. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Sponsorerna syntes på olika sätt i Kiruna. Två bensinstationer körde roterande discokulor och musik vid tankställena. Skivproducenten Bert Karlsson och ett bilföretag hade bjudit in artister och publik till isbanekörning. Men där blev det inget drag för det var bara Nordman och Carola som ställde upp och Kirunaborna lyste med sin frånvaro.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Bensinmack mellopyntad med discokula. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Artister och medverkande i arrangemanget fick uppleva Kiruna på olika sätt, bland annat åka hundspann, ovan nämnda iskörning och artister och press fick också lokala produkter, bland annat en väska innehållande kulspetspenna, ölflaskeöppnare, handgjord chokladpralin, renchips, och en röd liten plastkåsa med nyckelring, samt broschyrer och informationsmaterial. Samtliga produkter kom från lokala företag, föreningar och organisationer och var märkta med dessas logotyper och namn. Väskan med innehåll samlade Norrbottens museum in, och föremålen finns idag bevarade i museets samlingar.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Hundspannsparkering. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Hundspann. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Kirunaborna deltog aktivt
Jämförbart med andra orter fick Kiruna stort utrymme i TV-programmet i form av vackra Kirunavyer som visades mellan artistinslagen. På plats bjöd Kiruna kommun artisterna på välkomstmiddag och jojk av artisten Sofia Jannok i stadshuset, samt besök på ishotellet i Jukkasjärvi.

Lokala föreningar och företag var engagerade på olika sätt i evenemanget och autografjägarna stod som spön i backen vid entréerna och i P4-montern där radiokändisarna Carolina Norén och Annika Jankell skrev autografer för glatta livet. Det märktes att Melodifestivalen var i stan på ett helt annat sätt än när Luleå hade evenemanget för några är sedan menar Eva Gradin.

Det material som samlades in under dokumentationen berättar om Andra chansen i Kiruna år 2008 – om ett evenemang i Sverige, en folkfest, ett musikevenemang, om kändisarna som var där, och om Kirunaborna som också var det. Om händelser under festivalen, både bakom och framför kulisserna, och om Kiruna som det var just då. Det finns sparat i museets samlingar för framtiden. Ett stycke Norrbottnisk historia.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Konfetti som regnade vid Olas repetition av låten Love in stereo. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Renchips som delades ut till artisterna. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Anledningen till dokumentationen var att fånga framväxande nya traditioner. Hur tänker du? Vilka nya traditioner skapas idag?

Ett som är säkert är i alla fall att Melodifestivalen väcker stort intresse och fångar en stor publik. För många är det en högtidsstund. På 60 år har Melodifestivalen gått från stråkar och strama kostymer till en färgstark folkfest – och en kulturinstitution. Vare år bänkar sig fyrtio procent av Sveriges befolkning framför finalen. Publiksiffrorna, TV, radio, play och live sammanräknat, brukar ligga på mellan 3-4 miljoner personer. Deltävlingarna brukar ha något lägre siffror. Drygt 3 miljoner såg eller lyssnade på Andra chansen i Kiruna, de flesta hemma i TV-soffan.

Melodifestivalen, Andra chansen i kiruna

Mellomys. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Dokumentationen med fotografier, insamlade föremål och gymnasieelevernas uppsatser finns sparade i Norrbottens museum samlingar och arkiv.

Källor:

  • Dokumentation, etnolog Eva Gradin, fotograf Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum, 2008.
  • Artikel skriven av Barbro Alatalo (redaktör, NLL) på Norrbottens läns landstings webbplats, 2008.
  • Radiointervju med Eva Gradin och Daryoush Tahmasebi, mars 2008, reporter är Maritha Mossberg, Sveriges Radio, P4 Norrbotten.
  • Skriftliga arbeten/dokumentationer av elever på Hjalmar Lundbohmskolan, Miljö- och samhällsplaneringsprogrammet åk 3 och Samhällsvetenskapliga programmet åk 3.
  • Melodifestivalen: från frack till folkfest, Hanna Fahl, 2018.

Vi som har sammanställt/skrivit det här inlägget är:
Daryoush Tahmasebi, Anna Lundgren och Anja Wrede

 

2019 års tipsgranskning

Som vi tidigare har berättat här på Kulturmiljöbloggen får Norrbottens museum årligen in tips om fornlämningar och kulturhistoriska lämningar runt om i Norrbotten. De senaste åren har vi arbetat systematiskt med tipsgranskningen, där planen är att alla tips som inkommer under ett år ska granskas året därpå. Målet var därför att i år granska de tips som kom in under 2018 och även under början av 2019. Vi har dessutom en hel del äldre tips, som av olika anledningar inte har blivit granskade genom åren. Min gissning är att de här gamla tipsen har blivit liggande på grund av personalbrist. Både de äldre tipsen och de nya tipsen finns digitaliserade i vårt karthanteringssystem, vilket gör att vi lättare kan planera tipsgranskningen och granska tips som ligger i närheten av varandra (relativt i närheten, med tanke på att Norrbotten är ett stort län).

När jag i våras planerade årets tipsgranskningsturné runt om i länet så utgick jag ifrån de nyinkomna tipsen och fyllde på med de gamla tipsen, för att vi skulle kunna få ut hela fältveckor med tipsgranskning. Vi har dessutom haft, och har, extra anställda arkeologer i år, vilket gör att vi har kunnat granska tips på flera platser runt om i Norrbotten samtidigt. Inte illa!

Vi brukar årligen få in omkring 10-20 tips. Då kan ett tips bestå av allt från 1-50 lämningar, beroende på hur aktiv tipsare det rör sig om! Vi har en del återkommande tipsare, som ofta är ute i skog och mark och letar reda på ej kända lämningar. Tipsen förbereds för granskning under vinterhalvåret, då vi tyvärr sällan har tid att kolla upp tipsen direkt vi får in dem. I regel kommer ju tipsen in till oss under barmarksperioden (och då är vi själva ute i skogen på annat håll), för det är oftast då folk är ute i skogarna och hittar eventuella forn- och kulturlämningar, vilket är fantastiskt! Vi arkeologer på Norrbottens museum har tyvärr inte möjlighet att leta fornlämningar runt om hela Norrbotten, så allmänhetens bidrag ger värdefull kunskap om vår gemensamma förhistoria och historia i vårt län!

I alla fall så förbereds tipsgranskningen under vintern, då det krävs en del efterforskningar innan vi åker ut i fält för att granska den eventuella lämningen på plats. Dels börjar vi med att ta reda på om tipset redan finns registrerat någonstans genom att titta i Kulturmiljöregistret och bland våra egna kartor och arkiv. Om det visar sig röra sig om en okänd lämning så kommer denna att granskas i fält. När vi genomför själva tipsgranskningen så brukar ungefär hälften av tipsen vara antingen en fornlämning eller kulturlämning, medan resterande del av tipsen brukar utgöras av olika naturliga formationer.

I år har vi granskat tips kring Storön, Sangis, Säivisnäs, Tansjärv, Miekojärvi, Lilla Edet, Lansjärv, Floxen, Älvsbyn, Masugnsbyn, Vettasjärvi, Anttis, Juhonpieti, Kilkok, Murjek, Vajkijaur, Allavaara, Siekavaara, Gällivare, Poitajavaara, Muonionalusta, Karesuando, Mauno, Idivuoma och Saivomuotka. Än en gång kan vi konstatera att vi får resa en hel del runt om i länet under varje fältsäsong! Nu har vi arkeologer återigen kommit in på kontoret. Nu är det full fart med avrapportering av årets fältarbeten, vilket för min del kommer pågå in i januari. Därefter kommer jag att ta hand om efterarbetet när det gäller tipsgranskningen. Alla nypåträffade lämningar ska registreras in i Kulturmiljöregistret, alla tipsare ska kontaktas och informera som hur tipsgranskningen har gått och slutligen så hamnar ärendet i Norrbottens museums arkiv. Tack till er alla som bidrar till att vi får en utökad bild av Norrbottens förhistoria!

Nedan följer en bildkavalkad på några av de lämningar som vi har registrerat under årets tipsgranskning:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gränsmärke i form av ett femstenarör på Pestberget i Älvsbyn. Arkeologerna Ida Lundberg, Daniel Eriksson och Hanna Larsson i bakgrunden. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hägnad/stensträng i Storön utanför Kalix. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

Härd

Härd registrerad kring Glommersträsk. Sonden står vi den bortre kortsidan. Foto: Hanna Larsson © Norrbottens museum.

Tjärdal

Tjärdal registrerad kring Glommersträsk. Foto: Hanna Larsson © Norrbottens museum.

Rävtana

Rävtana, registrerad i Västerbotten strax intill länsgränsen i närheten av Glommersträsk. Foto: Daniel Eriksson © Norrbottens museum.

Gruvhål, Masugnsbyn

Gruvhål registrerad i närheten av Masugnsbyn. Arkeolog Daniel Eriksson i bild. Foto: Ida Lundberg © Norrbottens museum.

Kolbotten

Arkeolog Ida Lundberg sitter ovanpå en kolbotten i trakterna kring Masugnsbyn. Foto: Daniel Eriksson © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Stenugn (s.k. ryssugn) inom ett område med skogsbrukslämningar i närheten av Murjek. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Barktäkt vid Allavaara NV om Gällivare. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kolbotten vid Siekavaara, SÖ om Nattavaara by. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Husgrund vid Romsijärvi, Gällivare. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Rökkåta vid Poitajavaara N om Anttis. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Arkeolog Hanna Larsson i fångstgrop i närheten av Mauno. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Boplats på mindre strand vid sjön Övre Lansjärv. Foto: Mica Vesterlund © Norrbottens museum.

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo
Arkeolog