1964 fick affärsmannen Anders Wärnegård ett statligt lokaliseringsstöd för att bilda ett eget företag i Norrbotten. Han arbetade sedan tidigare inom textilbranschen, och valde att fortsätta på det spåret. Följande år kunde Wärnegård köpa en 2647 kvm stor tomt i Gammelstad för 10588 kr. Det var en stor investering, även om siffran idag verkar mycket obetydlig, särskilt i förhållande till den stora ytan. Samtidigt innebar köpet flera utvecklingsmöjligheter. För Anders Wärnegård själv, för Norrbottens ekonomiska tillväxt men också åt länets arbetskraft – nämligen de väverskor som snart blev anställda i företaget.

Luleå 500 år. Design Kjell Öström, vävning Linnéa Isaksson. Vykort i Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676

Gammelstads Handväveris verksamhet, som startade 1966, ägnade sig från början mest åt tillverkning av mattor i klassiska vävtekniken ”rölakan”. Redan efter ett par år andra produkter i väveriets katalog, då också bildvävnader samt väggtextil producerades. Dessutom blev samverkan mellan företaget, väverskorna och lokala samt internationella konstnärer en viktig styrka inom väveriet. Om man bläddrar bland fotografier förvarade i Norrbottens Föreningsarkiv ser man att väveriet verkligen var en kreativ plats där det både skapades inredningsföremål och riktiga konsthantverk. Konstnärerna skissade (ibland valde de färgerna också) motiv, och väverskorna – från och med 1981 vägledda av produktionsledaren Linnea Isaksson – genomförde textilierna. Hela processen ledde till färdiga produkter som kunde representera Norrbotten och dess identitet ur flera aspekter.

Gammelstads Handväveris broschyr. Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

En grogrund för kreativitet i länet
Under tiden blev bolaget som en grund för kreativitet i länet. Där skapades fragment av konst- och konsthantverks lokala historia, som idag förvaras i arkiv och dokument som ett materiellt och kollektivt minne. Många konstnärer bidrog till Gammelstads Handväveris verksamhet, från den mångkunniga Ingemar Callenberg (1926-1973) till den politiskt engagerade Björn Blomberg (1925-2003). Genom att använda blandade stilar och nästan oändliga färgkombinationer antyder deras sammansättningar mycket mer än ”bara” konst. Mattorna som producerades berättar, på något sätt, någonting om natur och turism, samhälle, religion och ekonomiskt läge som Norrbotten upplevde då.

I uppsatsen Gammelstads Handväveri ab – ett försök att skapa regional tradition spårar författaren Annalisa Persson flera motiv som återkom i textila bilder. De övergår, bland annat, från kompositioner betitlade med topografiska namn till bilder som lyfter sociala frågor. Ishockeyspelare och dryckesbröderna, renar och löv, helgon, norrsken och bär. Allt och alla ingick i väveriets textilier.

Ingemar Callenbergs väggtextil. Foton förvaras i Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676

Björn Blomberg, Ishockeyspelare. Fotot försvaras hos Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

Björn Blomberg, Norrsken. Fotot försvaras hos Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

Genom åren minskade företaget både till yta och produktion. 1979 övertogs Gammelstads Handväveri av Norrbottens Hemslöjdsförening, då väveriet också flyttade till Slöjdhuset i Luleå (se även https://kulturmiljonorrbotten.com/2019/08/02/11731/ På 1990-talet minskade bolaget ytterligare genom en flyttning till några lokaler på Storgatan i Luleå.

Trots minskningen i produktion och lokaler kunde företaget ändå behålla en hög kvalitetsnivå hela vägen tills när verksamhet upphörde i början av 2000-talet.  Framför allt lyckades Gammelstads Hanväveri med att föra sin verksamhet samt Norrbottens historia och identitet utanför dess gränser. Det skedde inte bara genom försäljning av textilierna utan också med några arrangemang som tog med sig norrbottniskt hantverk i hela världen.

När tradition blir modernitet
Med andra ord är Gammelstads Handväveri ett viktigt kapitel av den norrbottniska konsthantverks- och näringslivshistorien. Fastän bolaget sålde produkter som kunde spegla traditionen var det också en modern förebild av entreprenörskap. Väveriets varumärkesbild, till exempel, närvarade överallt som ett identifierbart kännetecken av dess marknadsföringsstrategi. Loggan symboliserade då väveriets rötter, dess lokala produktionsprocesser men också textiliernas äkthet. Dessutom presenterades verk i en praktisk, färgillustrerad katalog där köparen kunde välja en av varianterna eller beställa en specialtillverkad matta.

Gammelstads Handväveris logga. Bild försvaras på Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

Gammelstads Handväveris katalog. Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

Mattan Gammelstad i Gammelstads Handväveris katalog. Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

Strategi-succén är vidare bevisad av olika andra faktorer. Redan 1967 visades utställningen ”Norrbottensmattan” på Norrbottens museum. I utställningen visades rölakansmattor vävda av Gammelstads Handväveri. Därefter fanns möjlighet att beundra väveriets textilier i samband med andra utställningar. Norrbottens museum organiserade flera samlade samt egna utställningar (av, bl.a., Stig Winnerskog och Gösta Hedström). Under 1970- och 1980-talet ställdes Gammelstads mattor ut både i andra delar av Sverige och resten av världen. Mattorna visades både i Gävle och Göteborg men även i Nordkap och i Japan.

Gammelstads Handväveris utställning i Nordkap. Fotograf okänd. Bild ur Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

Gammelstads Handväveris utställning i Japan. Fotograf okänd. Bilder ur Norrbottens Föreningsarkiv, ark. nr. 2676.

Gammelstads Handväveris textilprodukter köptes av både privata människor och offentliga institutioner, som exempelvis försäkringsbolag och kommuner, som fortfarande förvarar och visar dem i sina lokaler. Idag, fastän företaget inte längre finns, dyker några av Gammelstads Handväveris textilprodukter upp i auktioner, där de är uppskattade objekt. Det betyder att de fortfarande känns som aktuella och, igen, moderna genom att återspegla samhällets estetiska tycke.

Silvia Colombo, Norrbottens museums bibliotekarie

Källor
Annalisa Persson, Gammelstads Handväveri ab – ett försök att skapa regional tradition. C1 uppsats, Institution för konstvetenskap, Umeå Universitet, Höstterminen 1988. Uppsatsen förvaras i Gammelstads handväveris arkiv (ark. nr. 2819) – Norrbottens Föreningsarkiv.

Arkivmaterial rörande Gammelstads Handväveri i Norrbottens Föreningsarkiv, Hemslöjdsföreningens arkiv (ark.nr. 2676) samt Gammelstads Handväveris företagsarkiv (ark. Nr. 2819)

Arkivmaterial rörande utställningen ”Norrbottensmattan” på Norrbottens museum. Se Norrbottens museums arkiv, F10 – Handlingar om utställningar och programverksamhet, vol. 49, vol. 56, vol. 90, vol. 106 och vol. 136a.

Gammelstads köpekontrakt som dateras 18 juni 1965 och köpebrev, 28 september 1965. Norrbottens Föreningsarkiv, Hemslöjdsförenings arkiv (ark. nr. 2676), vol. 22.

Gammelstads Handväveris första ansökan registrerades redan den 15 november 1966. Se brev till Kungl. Patent- och Registreringsverket.