Kulturarvspodden 5: Birkarlarna

Avsnitt nummer 5 av Kulturarvspodden handlar om birkarlarna. Birkarlarna är kanske en av de mest mytomspunna grupperna i norra Sveriges historia. Tack vare forskning vid Silvermuseet kan vi slutligen stänga dörren till många av den äldre historieskrivningens antaganden om birkarlarna.

Första omnämnandet av birkarlar återfinns i en källa från 1328 där kung Magnus Eriksson erkänner birkarlarnas rätt till handel med samerna. Trettio år senare bekräftar hans son, Erik Magnusson, deras handelsprivilegium och hänvisar till en uppgörelse som slutits ännu längre tillbaka i tiden, av hans farfar. Genom skriftliga källor går det alltså att belägga birkarlaväsendet tillbaka till åtminstone 1200-talet och det arkeologiska materialet indikerar en ännu högre ålder, sannolikt vikingatid.

Birkarlarnas handelsområde omfattade Torne, Lule och Pite lappmarker liksom stora områden i nuvarande Nordnorge längs Ishavs- och Atlantkusten samt delar av norra Finland. De samiska områdena söder om Pite lappmark, det vill säga Ume och Ångermanna lappmarker låg däremot direkt under svenska kronan.

Som nämnts tidigare så kom birkarlarnas handelsprivilegium att kringrännas med början under 1500-talet då Gustav Vasa började integrera det som idag är Norrbottens och Västerbottens län i den svenska statsbildningen. När de omnämns för sista gången vid 1600-talets början hade en uråldrig handelsorganisation fallit samman och den nordliga handeln låg helt i händerna på den svenska kronan.

Avsnittet baserar sig på den vetenskapliga artikeln Birkarlar and Sámi – inter-cultural contacts beyond state control: reconsidering the standing of external tradesmen (birkarlar) in medieval Sámi societies av Ingela Bergman (Silvermuseet) och Lars-Erik Edlund (Umeå universitet).

En svensk version av artikeln finns i Norrbottens museums årsbok 2018-2019 som har temat arkeologi. Den finns att köpa i Norrbottens museums butik eller för utlån på bibliotek.

Ha en fin lyssning, Nils Harnesk.

Lyssna på avsnittet här, på iTunes eller andra platser där poddar finns.
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s