Kulturarvspodden 5: Birkarlarna

Avsnitt nummer 5 av Kulturarvspodden handlar om birkarlarna. Birkarlarna är kanske en av de mest mytomspunna grupperna i norra Sveriges historia. Tack vare forskning vid Silvermuseet kan vi slutligen stänga dörren till många av den äldre historieskrivningens antaganden om birkarlarna.

Första omnämnandet av birkarlar återfinns i en källa från 1328 där kung Magnus Eriksson erkänner birkarlarnas rätt till handel med samerna. Trettio år senare bekräftar hans son, Erik Magnusson, deras handelsprivilegium och hänvisar till en uppgörelse som slutits ännu längre tillbaka i tiden, av hans farfar. Genom skriftliga källor går det alltså att belägga birkarlaväsendet tillbaka till åtminstone 1200-talet och det arkeologiska materialet indikerar en ännu högre ålder, sannolikt vikingatid.

Birkarlarnas handelsområde omfattade Torne, Lule och Pite lappmarker liksom stora områden i nuvarande Nordnorge längs Ishavs- och Atlantkusten samt delar av norra Finland. De samiska områdena söder om Pite lappmark, det vill säga Ume och Ångermanna lappmarker låg däremot direkt under svenska kronan.

Som nämnts tidigare så kom birkarlarnas handelsprivilegium att kringrännas med början under 1500-talet då Gustav Vasa började integrera det som idag är Norrbottens och Västerbottens län i den svenska statsbildningen. När de omnämns för sista gången vid 1600-talets början hade en uråldrig handelsorganisation fallit samman och den nordliga handeln låg helt i händerna på den svenska kronan.

Avsnittet baserar sig på den vetenskapliga artikeln Birkarlar and Sámi – inter-cultural contacts beyond state control: reconsidering the standing of external tradesmen (birkarlar) in medieval Sámi societies av Ingela Bergman (Silvermuseet) och Lars-Erik Edlund (Umeå universitet).

En svensk version av artikeln finns i Norrbottens museums årsbok 2018-2019 som har temat arkeologi. Den finns att köpa i Norrbottens museums butik eller för utlån på bibliotek.

Lyssna på avsnittet här, på iTunes eller andra platser där poddar finns.

Kulturarvspodden 4: Förspilld kvinnokraft

Detta bildspel kräver JavaScript.

I det fjärde avsnittet av Kulturarvspodden får vi veta allt om upphovet till hemslöjdsrörelsen, hur hemslöjd kom att bli en stridsfråga i kvinnorättsrörelsen och om synen på manlig och kvinnlig slöjd.

Hör etnologen Linnea Persson berätta om allt detta och om vad hemslöjd egentligen är.

Den 22 maj klockan 16:00 öppnar portarna för utställningen Hallå Hemslöjd! Den kommer att visa en mängd föremål ur Norrbottens läns hemslöjdsförenings samling, donerad till Norrbottens museum.

Du kan lyssna på poddavsnittet via detta inlägg men vi finns även på iTunes, gå gärna in och prenumerera på vår podd, då får du automatiskt en påminnelse när nya avsnitt kommer ut.

Ha en fin lyssning om hemslöjdsrörelsen!

Vid mikrofon och tangentbord, Linnea Persson.

Källor:
Osvalds Erik, Sekelskifte, Lund, Historiska Media, 1998.
Hirdman Yvonne & Molin Karl, Modell Sverige, Nordiska museet, 1985.
Norman Hans, Den utsatta familjen; Liv, arbete och samlevnad i olika nordiska miljöer under de senaste tvåhundra åren, Stockholm, LTs förlag, 1983.
Lundahl Gunilla, Den vackra nyttan; Om hemslöjd i Sverige, Södertälje, Gidlunds förlag, 1999.
Knutsson Johan, I >>Hemtrefnadens<< tid; Allmoge, nationalromantik och konstnärligt nyskapande i arkitektur, möbler och inredningar 1890-1930, Stockholm, Nordiska museets förlag, 2010.
Waldén Louise & Svensson Birgitta, Den feminina textilen; makt och mönster, Stockholm, Nordiska museets förlag, 2005.
Blehr Barbro, Kritisk Etnologi, Stockholm, Bokförlaget Prisma, 2001.
Fatburen 1984
Norrbotten 1919; Några hembygdsminnen 1919, Norrbottens Museiförening.
Boken om Sveriges historia, Bokförlaget Forum, 1999.
Artiklar och arkivmaterial om Anna Gustafson och hemslöjden i Norrbotten finns på Arkivcentrum.