De flesta människor brukar tycka att arkeologi är spännande och intressant. Det handlar både om den färdiga kunskap som presenteras utan även om vägen till kunskapen. Man kan förknippa den praktiska arkeologin med detektivarbete. En arkeolog upptäcker nya fornlämningar och undersöker (gräver ut) och dokumenterar fornlämningar. Vid en undersökning samlar arkeologerna ihop fynd och prover och dokumenterar fornlämningen i beskrivande text, foton och ritningar. På så vis tar man tillvara på den information man kan få från lämningen trots att den grävs bort. När utgrävningen är klar i fält påbörjar det stora pusselbyggandet. Prover ska analyseras och dateras, fynd ska gås igenom och fornlämningen ska sättas in i ett större sammanhang. All information samlas ihop som pusselbitar och läggs samman för att få en tydligare bild av vår förhistoria.

Topografiskt arkiv
Ett arbete med att sammanställa Norrbottens museums samtliga arkeologiska utredningar, inventeringar och undersökningar i ett digitalt register pågår för närvarande. En rapport skrivs för varje utfört arkeologiskt arbete som utförs vid museet. För att lättare få en överblick digitaliseras nu de utförda jobben genom att få en prick i en digital karta där den arkeologiska insatsen har ägt rum. I registret förs även in uppgifter om vilket år arbetet är utfört, Norrbottens museums diarienummer, vad för sorts undersökning, typ av fornlämning, om fynd påträffats och om det finns dateringar av fornlämningen.

För att få ett så komplett register som möjligt gås Norrbottens socknar igenom i Norrbottens museums topografiska arkiv. Det topografiska arkivet innehåller arkeologiska handlingar, byggnadsinventeringar, etnologiska undersökningar och material om kulturhistoria i allmänhet och är bara ett av många arkiv som finns vid Norrbottens minne, som är Norrbottens museums arkivcentrum. Här kan du läsa mer om Norrbottens minne: http://www.nll.se/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-minne/

Många frågetecken
I samband med genomgången av de arkeologiska handlingarna i topografiska arkivet uppstår lätt en del frågetecken. Det finns tex rapporter om arkeologiska besiktningar (utförda tipsgranskningar) utan noteringar om lämningarna har registrerats i fornminnesregistret (FMIS) eller ej. Då gäller det att se i FMIS om lämningarna finns eller om det finns några noteringar på museets ekonomiska kartor. Efter en del pusslande så har det hittills visat sig att de flesta fornlämningar har blivit inlagda i FMIS, och därmed kan handlingarna i arkivet kompletteras med information om lämningens fornlämningsnummer. På så vis sker ett riktigt detektivarbete med pusselbitar från kartor, rapporter, fornminnesregistret och andra handlingar.

Hittills har följande socknar gåtts igenom: Arjeplog, Arvidsjaur, Edefors, Gällivare, Hietaniemi, Hortlax, Jokkmokk, Jukkasjärvi, Junosuando, Karesuando, Karl Gustav, Korpilombolo, Nederkalix, Nederluleå, Nedertorneå och Norrfjärden. För närvarande ser spridningen av Norrbottens museums arkeologiska arbeten ut så här:

Utförda arkeologiska jobb i Norrbotten © Norrbottens museum

Bilden kommer att kompletteras med de arbeten som utförts i Pajala, Piteå, Tärendö, Töre, Älvsby, Överkalix, Överluleå samt Övertorneå socknar och därmed kommer länet att täckas med än fler punkter. Redan nu är det dock väldigt uppenbart att Norrbottens museum är och har varit verksam i stora delar av vårt län. Det handlar om undersökningar från 1926 och framåt och som hittills uppgår till 190 separata ärenden!

Avslutar med ett litet exempel på vad man kan hitta i topografiska arkivet, om än något censurerat.

Exempel på handling i topografiska arkivet © Norrbottens museum

Vid tangentbordet denna fredageftermiddag:
Frida Palmbo