Karlsviks gamla skola

"SKOLHUS" skylten som vittnar om byggnadens forna användning. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

”SKOLHUS” skylten som vittnar om byggnadens forna användning. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Nu i dagarna börjar arbetet med att måla om Karlsviks gamla skola, en byggnad som ligger i Luleå kommun. Bostadsrättsföreningen som förvaltar byggnaden har ansökt om och blivit beviljade kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen för att måla om byggnaden. Karlsviksskolan är inget byggnadsminne, men är skyddat i detaljplan med ett q som säger att ”byggnaden får inte rivas och dess utseende och karaktär får inte förvanskas”. För att bli tilldelad kulturmiljöbidrag så ska alltså byggnaden anses ha ett sådant högt kulturhistoriskt värde att den antingen är t.ex. byggnadsminne eller, som i det här fallet,  skyddad i detaljplan, men även ha förvaltare som verkligen är intresserad av att sköta om sin byggnad på ett kulturhistoriskt ”riktigt” vis. I det här fallet innebär det att byggnaden kommer att målas om med linoljefärg. För att bostadsrättsföreningen ska få ut sina bidragspengar krävs det även att de anlitar en Antikvarisk sakkunnig/antikvarisk medverkande som är med hela vägen och ser till att villkoren i länsstyrelsens beslut följs, samt dokumenterar arbetet – och det är här jag kommer in i bilden som bebyggelseantikvarie.

Byggnadens södra fasad, baksidan på gamla Karlsviksskolan. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Byggnadens södra fasad, baksidan på gamla Karlsviksskolan. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Byggnadens norra fasad och framsida. Notera variationen i de många fönstren. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Byggnadens norra fasad och framsida. Notera variationen i de många fönstren. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Västfasad på gamla Karlsviks skolan - mot museijärnvägen. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Västfasad på gamla Karlsviks skolan – mot museijärnvägen. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Byggnadens östra fasad - ut mot Karlsviksvägen. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Byggnadens östra fasad – ut mot Karlsviksvägen. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Det är verkligen en helt makalöst häftig byggnad med otroligt många fönster. Byggnaden uppfördes som skola 1914 i ett då blomstrande samhälle vars befolkning växte snabbt. Karlsvik har en spännande historia och är ett samhälle som framförallt byggdes upp kring industrier – järnverk och sågverk. Eftersom detta är tiden innan automatiseringen, så krävdes det många människor för att få dessa industrier att fungera. Så det är kanske inte så konstigt att skolbyggnaden är så stor som den är?! I Karlsvik bodde många familjer och därmed också många barn. Skolan inrymde förutom lärosalar och lärarbostäder, även gymnastiksal, matsal och bibliotek. 1990-91 byggdes skolan om till bostäder.

Det största trapphuset i skolan. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Interiör, det största trapphuset i skolan med originaltrappan kvar. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Enligt boende i byggnaden så är det närmare 4 meter i tak i vissa av lägenheter, vilket en kan ana när man ser de stora fönstren i fasaden. Även invändigt finns mycket bevarat från skoltiden. T.ex. är trapporna original och medvetet lämnade med nertrampade trappsteg som en påminnelse om alla de barn som sprungit upp och ner för dessa trappor.

Fönstren ovanför ingången till stora trapphuset som är originalfönster. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Fönstren ovanför ingången till stora trapphuset som är originalfönster. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Ovanför en av ingångarna till byggnaden finns även originalfönster kvar. Övriga fönster är utbytta, men anpassade till byggnaden på ett sätt som gör att det känns som om de alltid suttit där. Och tydligen ska de gamla fönstren finnas kvar på vinden, vilket är helt rätt tänkt.

Del av fasad med "bubblig" färg. Orsaken till varför byggnaden ska målas om.  Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Del av fasad med ”bubblig” färg. Orsaken till varför byggnaden ska målas om. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

På senare tid så är det dock något som inte stämt med färgen på husets fasad. Det är endast drygt 15 år sedan byggnaden senast målades om, men det som nu hänt är att färgen börjat ”bubbla” på fasaden.

Närbild på fasad med "bubblig" färg. Orsaken till varför byggnaden ska ommålas.  Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Närbild på fasad med ”bubblig” färg. Orsaken till varför byggnaden ska ommålas. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Detta brukar vara ett tecken på att färgen är för tät och inte låter virket andas som det ska. Läcker det in vatten då, så har det ingen chans att torka upp och det är då virket rötskadas. I de gamla handlingarna står det dock att fasaden senast målades med linoljefärg, men både jag och målerientreprenören vet att en ren linoljefärg inte beter sig på det här viset. Enligt målerientreprenörens tolkning är troligtvis felet att linoljefärgen blandats ut med alkydfärg, samt att den målats på alldeles för tjockt. För är det ett fel som många målare gör som inte är vana att måla med linoljefärg, så är det måla alldeles för tjockt. Denna gång var det dock inte enbart detta som var boven.

Det som nu kommer hända är att byggnaden tvättas och skrapas på löst sittande färg. Sedan kommer byggnadens fasader att slipas släta innan den oljas, grundmålas och färdigstryks med linoljefärg. Målerientreprenören påpekar att just slipning är något som det slarvas rejält med när det målas om nu för tiden. Framförallt när det handlar om hyvlade brädor på en byggnad, som det ju faktiskt var på bostadhus förr i tiden. Ohyvlade brädor – som det är väldigt vanligt att det används idag på ytterfasader – återfann man generellt bara på uthus. Genom att slipa fasaden, så kommer inte skavanker och ojämnheter att synas genom den nya färgen.

Kulörprover för linoljefärger - bladet för järnoxidgult. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Kulörprover för linoljefärger – bladet för järnoxidgult. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Kulören då? Nej, den kommer inte att ändras, utan återmålas precis lika, bara med bättre färg.

Vid pennan idag: bebyggelseantikvarie Jennie Björklund, som i morgon går på en mycket välbehövlig semester efter ett jobbintensivt år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s