Ett oönskat ljus i mörkret

Stadshotellet i Luleå 1959

Stadshotellet i Luleå efter branden 1959. Acc nr: K 159:4 [1]. Ur © Norrbottens museums bildarkiv.

När mörkret sänker sig och julen närmar sig så brukar också varningarna om att vara uppmärksam på den ökade risken för bränder dyka upp. Jag har alltid varit riktigt rädd för elden och haft stor respekt för att den kan starta vart som helst. Kanske fick jag med mig det redan när mamma och pappa väntade mig. Då bodde de i ett hyreshus som eldhärjades på grund av att någon inte släckt en cigarettfimp ordentligt. Enligt en artikel i Svenska byggnadsvårdsföreningens tidning Byggnadskultur så är två av de största orsakerna till bränder idag påslagna spisplattor och att elda i eldstäder. Men jag har ju även läst om tragiska bränder där datorer och mobiler som legat i sängen/under soffan gjort att det tagit eld. Historiskt sätt var att elda för att få värme och laga mat över öppen eld den största brandorsaken.

Stadshotellet i Luleå

Hur stadshotellet såg ut innan branden, årtal okänt. Ta gärna en promenad förbi och rikta blicken mot taket idag. Hur tycker ni att det ser ut? Acc nr: 1979:73:5. Ur © Norrbottens museums arkiv

Brandförloppen är snabbare och häftigare idag än förr. Detta beror framförallt på att så mycket av vår lösa inredning nu för tiden innehåller plastmaterial. Ur den vinkeln är det ingen skillnad ur brandsäkerhetssynpunkt på att bo i ett sten- eller trähus. Skulle dock branden få fäste i konstruktionen så är risken för spridning större om det är ett trähus, samt att branden är mer svårsläkt. Ett levande ljus som faller ner i en stoppad fåtölj kan leda till att ett helt rum är övertänt på mindre än 5 minuter och börjar det brinna i en torr gran, så kan samma sak ta 20 sekunder.

Tyvärr händer det ibland att vi vaknar upp till nyheten om att historiska (kulturhistoriskt värdefulla) byggnader brinner. Orsakerna är olika. I värsta fall är det någon som tänt på för att avsiktligt skada, men det kan också vara vårdslöshet som är orsaken, eller rena olyckor.

Jokkmokks gamla kyrka

Jokkmokks gamla kyrka efter branden som förstörde kyrkan1972, Foto: Kjell Lundholm, Acc nr: 1972:241:1-12 ur © Norrbottens museums bildarkiv

Jokkmokks gamla kyrka

Jokkmokks gamla kyrka efter återuppbyggnaden, 2003, Foto: Karin Larsarp, ur © Norrbottens museums bildarkiv.

Jag minns när jag tittade nyheterna på nätet för ett par år sedan och fick se att en kyrka brann någonstans i Sverige och att man skyndade för att rädda inventarierna. När kyrkor brinner blir jag livrädd på en gång med tanke på den skatt som oftast finns i dessa byggnader. Instinktivt läste jag artikeln och insåg till min fasa att det var en av ”mina” kyrkor – en kyrka som jag som byggnadsantikvarie var inblandad i en renovering i. Renoveringen var exteriöra åtgärder, men denna branden hade startat på insidan. Ganska snart fastslogs att denna brand var anlagd, någon som gått in och tänt på en hög med barnböcker vid benen till orgelläktaren. Det var bara en ren tur att organisten kom dit bara några minuter senare och möttes av en rökfylld kyrka. Elden hann släckas innan för stora materiella skador åstadkoms på kyrkan (ja, förvisso hade elden tagit sig i trossbotten och de fick lov att byta ut hela golvet), men allt var rökskadat. Jag minns fortfarande hur jag fick komma in i kyrkan, hur allting stank, hur väggarna var gråa, hur platsen såg ut där elden startat. Riktigt riktigt otäckt, och en stor fråga varför någon känner sig manad att göra sådant.

Folkets hus i brand

Bilder från när byggnadsminnet Folkets hus i Luleå brann i april 2003. Foto: Britta Wännsström, © Länsstyrelsen i Norrbottens län

Luleå folkets hus brinner

Bilder från när byggnadsminnet Folkets hus i Luleå brann i april 2003. Foto: Britta Wännsström, © Länsstyrelsen i Norrbottens län

Byggnaden som blev Folkets hus i Luleå

Folkets hus byggnaden före branden, som uppfördes som officersmäss i Piteå, flyttades först till Notviken 1882 och sedan in till Luleå stad 1914. Foto: Tord Lundborg, ur © Norrbottens museums bildarkiv.

Bränder har genom historien varit det största hotet mot våra trästäder. Många av de riktlinjer och regler som sattes upp tillkom inte för att släcka bränder, utan istället för att förebygga dem. Många stadsplaner är idag utformade med breda (brand-)gator och det finns också flera exempel på där brandsäkerheten kommit att karaktärisera en stad. T.ex. Umeå som kallas Björkarnas stad, björkarna som planterades efter den stora stadsbranden 1888 för att försöka förhindra samma spridning om olyckan skulle vara framme igen. I Sundsvall – som brann samma dag som Umeå (25 juni 1888)– valde man istället att bygga den ”nya” staden i sten.

Luleå 1887

Luleå efter stadsbranden 1887, Acc nr: 1976:19:17, Ur © Norrbottens museums bildarkiv.

Brandskyddets utformning grundläggs i Plan och bygglagen – PBL.

I övrigt ligger ansvaret hos de verksamma i byggnaden – ansvaret är delat mellan ägare och nyttjanderättsinnehavaren och bestämmelserna är reglerade i Lagen om skydd mot olyckor – LSO.

Ett gammalt hus som inte har förändrats mycket genom ombyggnader har samma krav på brandskydd som det hade när det byggdes, men kommunen kan med hjälp av LSO ”förelägga ägarna” att vidta åtgärder om skyddet är för dåligt.  Detta behöver dock inte betyda att värdefulla miljöer måste förvanskas , utan det finns kreativa lösningar att finna för hur både brandsäkerhet och kulturvärden kan tillgodoses i en kulturhistoriskt värdefull miljö. För byggnadsminnesskyddade byggnader krävs dock tillstånd från länsstyrelsen för att få göra ingrepp.

 

På kulturmiljöavdelningen på Norrbottens museum avslutas nu det sista inför jul- och nyårsledigheter. Några tar julledigt redan från i eftermiddag, medan jag och ett par till jobbar några dagar nästa vecka också innan kosan styr söderut.

Eftersom det är mitt sista blogginlägg detta år vill jag passa på att önska er alla en God Jul och ett Gott nytt år (och en påminnelse om att blåsa ut ljusen, stänga av spisen, samt se till att ni har brandvarnare som fungerar och gärna en brandsläckare).

/Jennie Björklund, bebyggelseantikvarie

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s