Tänkte att det kunde vara dags med en liten uppdatering om vad som händer med dokumentationen av Kiruna Stadshus som vi startade för ganska precis ett år sedan nu.

De flesta vet nog i dagsläget att Kiruna stadshus hör till en av de byggnader som kommer rivas i samband med att markdeformationer till följd av gruvbrytningen i Kiruna tvingar stadens centrum till en omlokalisering. Kiruna stadshus var tidigare Byggnadsminne och detta har gjort att länsstyrelsen i Norrbottens län satt höga krav på att byggnaden ska dokumenteras väl innan den rivs.

Där förra året (2015) gick åt till att samla in material, det vill säga för min del att inventera alla rum i stadshuset våningsplan för våningsplan, så handlar det nu om att få ihop all information till en rapport. Vi i arbetsgruppen har beslutat att dela upp rapporten i två delar. Dels en berättande del – en antologi – där mycket av historiken och tolkningen av byggnaden, dess funktion och användning kommer att återberättas. Sedan en matrisdel där rumsinventeringen och beskrivningen av byggnaden interiört och exteriört idag kommer finnas.

Under våren nu arbetar vi framförallt med matrisdelen – eftersom den kräver mest monotont arbete och vi vet från tidigare erfarenhet att det kan ta riktigt lång tid. Det vi dock har ändrat från tidigare dokumentationsmatriser är just utformningen av den – hur den ser ut renskriven. Den mall vi använder oss av nu är så mycket roligare att skriva i och otroligt mycket mer lätthanterlig. Plus att vi tycker den är snyggare och mer lättläst.

Så hur går jag till väga då?

Inventeringsblanketternas olika mappar. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

Inventeringsblankett. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

Så här ser inventeringsblanketten ut som jag använt. Denna rör ett sammanträdesrum på Undre Bottenvåningen/suterrängplanet. Det grönmarkerade är utrymmet jag inventerat. Planritningen är originalritningen från tidigt 1960-tal, så rumsindelningen idag är på flera platser väldigt omgjord. För att rita in de ändringarna så har jag använt mig av en större ritning där jag också kunnat markera – kryssa av de rum som jag inventerat klart. För som ni ser kan vissa våningsplan ha väldigt många rum.

Planritning för undre bottenvåningen. På detta våningsplan är det drygt 100 rum. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

Så här såg ritningen ut för Undre bottenvåningen. Utrymmet som är sammanträdesrummet är inringat och bestod tidigare av 3 rum som nu slagits ihop till ett stort rum.

Från handlingarna som rör inredningen av Kiruna Stadshus (varför bilden blev upp och ner vet jag inte). Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

För att kunna se vad rummen var tänkta att användas för när de byggdes så har vi fått tag på handlingar som rör inredningen av rummen vid uppförandet. Vi kan inte vara säkra på att det som står där faktiskt blev av, men vi får ändå ta del av vad det planerades för. Just de rum som blev det här sammanträdesrummet finns dock inte med i dessa handlingar, men vi vet att i denna del av byggnaden så fanns vaktmästarbostaden och utifrån originalritningarna kan vi tolka oss till att rummen som slagits ihop från början var ett kök, ett vardagsrum och kanske ett sovrum.

Nu renskriver vi inte alla rum, stadshuset har lite drygt 330 rum och många rum ser precis likadana ut och används till samma eller liknande saker. Istället gör vi ett urval av olika rumstyper och olika funktioner för att skapa en representativ bild av stadshuset. Däremot kommer alla inventeringsblanketter att sparas i Norrbottens museums arkiv för framtiden.

Rumsförteckning med rosa markeringar som visar vilka rum som är renskrivna och fotograferade. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

Så här ser en sida ur rumsförteckningen ut – rummens nummer och funktion idag..

Vi har satt en deadline för matrisdelen av rapporten i maj, sedan ska hela dokumentationen vara klar sent i höst/tidig vinter. I dagsläget är det verkligen bara Kiruna stadshus dokumentationen som gäller för mina arbetsuppgifter på museet, så mycket arbete är det. Men vi har tänkt att det ska bli bra också.

Vid bloggen idag bebyggelseantikvarie Jennie Björklund.