Norrbotten värt en resa!

Såhär i semestertider vill jag tipsa om några fantastiska utflyktsmål som finns här i Norrbotten. Jag har kikat i Norrbotten värt en resa och plockat ut några platser. Norrbotten : värt en resa är Norrbottens museums årsbok från 1994 och en av de årsböcker som snabbt blev slutsålda. 2008 kom en reviderad utgåva

Altappen

I Luleå skärgård ligger Altappen, där ett av Norrbottens största sågverkssamhällen låg 1871-1908. Här finns lämningar efter sågverk, ångmaskin, gjuteri och arbetarbostäder. När verksamheten startade bestod Altappen av flera små holmar. Idag är det en stor ö, som delvis består av barlast från fartygen och spillvirke från sågen. Spink- och splitvedskajerna bjuder fortfarande på fina hamnplatser för besökarna.

Svartvitt foto med fem hus, samt timmer i vatten
Arbetarbostäder på Altappen år 1904. Bostäderna var numrerade och från vänster syns 2:an, 3:an, 4:an, affären och längst till höger 5:an. I vattnet i förgrunden ligger timmer magasinerat till sågen. © Norrbottens museum, 1976:24:3

Omkring 500 personer bodde på ön och här fanns skola och affär, samt en herrgård med en vacker park. Nästan alla byggnader ödelades vid en stor brand 1908, vilket blev slutet för verksamheten.

Arbetarbostädernas skorstenar efter branden 1908. © Norrbottens museum, 1983:451

Jävre

Alla som någon gång kört på E4:an och passerat länsgränsen mellan Västerbotten och Norrbotten har även passerat Jävre. Ofta är det nog just det man gör – passerar; för att det är så nära hemifrån om man är på väg bort och nära hem om man varit borta (beroende på var man bor och var man varit, förstås). Det finns dock flera anledningar till att stanna till i Jävre: den malplacerade fyren, den fantastiska turiststationen, Jävregården och såklart arkeologistigen.

Fyren med den märkliga placeringen heter Skags fyr och står inte på sin ursprungliga plats. Den är flyttad från Örnsköldsviks skärgård, där var den i drift mellan år 1871-1957. Den placerades i Jävre som ett monument över fyrbyggnadstiden vid Sandholmen. Där byggdes kassunfyrar (en annan typ än Skags fyr) år 1957-1987.

Småbåtshamn med fyr. en lyftkran står vid fyren
Skags fyr byggs upp i Jävre. Foto: © Norrbottens museum, Kjell Lundholm, 1970

Även turiststationen blev plötsligt felplacerad ett år efter invigningen. Porten till Norrbotten hamnade på fel sida om vägen när vi la om till högertrafik 1967. Nu är det inte längre ett problem att svänga vänster, då det finns en planskild korsning. Läs gärna Erica Duvensjös inlägg om turiststationen.

Likaså Jävregården är flyttad till sin nuvarande plats. Den byggdes ursprungligen 1802 i Öjebyn.  Den timrade byggnaden flyttades till Jävre 1972 och då byggdes även de små campingstugorna. Tillsammans fungerade de som semester- och rekreationsanläggning för Vattenfalls anställda.

Svartvitt foto med hus med vita knutar
Bagarstugan tillhörande Vattenfalls fritidsanläggning i Jävre. © Norrbottens museum, Margaretha Nabrink 1973

De arkeologiska lämningarna är de som är mest markfasta, även om den liggande hönan sannolikt flyttats och lagt på plats på sina tre ”ägg” av inlandsisen. Stigen går genom ett område med ett 20-tal fornlämningar i form av gravrösen, stensättningar och boplatslämningar. Här finns informationsskyltar och rastplatser med fantastisk utsikt över havet.

Utsikten från ett röse vid arkeologistigen i Jävre. Foto: Norrbottens museum, Frida Palmbo

Lappstaden, Arvidsjaur

I norra Arvidsjaur ligger Sveriges bäst bevarade samiska kyrkstad. Här finns timrade kåtor och härbren, vissa med anor från 1600-tal. Lappstaden, eller kyrkstaden, byggdes dock på 1820-talet, i samband med att den nya kyrkan uppfördes.

Vid hembygdsgården (gamla prästgården) finns resterna efter den första kyrkan och den första kyrkstaden. Det finns en stig med information om de olika objekten inom fornlämningsområdet. Gå gärna in på hembygdsmuseet och kika på alla fina gamla föremål de har.

Lappstaden med sina timrade kåtor och härbren 1931. Foto: H. Groth

Rackträsk-Dellaure

Strax väster om Arjeplog ligger ett område med böljande sandåsar mellan sjöarna Rackträsk och Dellaure. I området finns bland annat härdar, kokgropar och fångstgropar. Från väg 95, som går tvärs genom området, kan man se en av fångstgroparna alldeles intill vägen. Fångstgroparna är daterade till omkring 1200 f. Kr. medan de flesta härdar och kokgropar härrör från 400 – 1200 e. Kr.

Vasikkavuoma

Väster om Pajala finns norra Europas största slåttermyr, Vasikkavuoma. Genom myren rinner bäcken Vasikkajoki, som har dämts under våren för att vattna och göda myren. Fram till 1950-talet nyttjades myren för slåtter – det var ett sätt att säkra vinterfodret till kreaturen. Som mest ska det ha funnits omkring 300 lador här. År 1995 påbörjades restaurering av lador och myren började slås igen, för att återskapa miljön. Idag finns här ett 80-tal lador, ett fågeltorn, vindskydd och eldningsplats. På myrkanten står även en så kallad krypkoja. Takhöjden är så låg att den som skulle övernatta fick krypa in.

Karta över Vasikkavuoma med alla lador (de små grå prickarna). Nere i vänstra hörnet är några tjärdalar (röda prickar). Lantmäteriets topografiska webkarta, CC BY
En gammal timrad liten koja
Den så kallade krypkojan som användes för övernattning under slåtterarbetet. Foto: Norrbottens museum, Åsa Lindgren

Jokkfall

Jockfall ligger vid Kalixälven, några mil norr om Överkalix och är ett vattenfall som är cirka 10 meter högt. Förutom den vackra miljön och det fantastiska fisket finns även många forn- och kulturlämningar i området. Bland annat finns ett område med skogsarbetarkojor som flyttats hit från Överkalixområdet.

Här finns även flera fornlämningar i form av kokgropar, boplatsgropar och härdar. Läget vid den forsen har lockat fiskare sedan lång tid tillbaka. En av kokgroparna är daterad till sen vikingatid-tidig medeltid (980-1200 e. Kr.). Sannolikt finns här betydligt äldre lämningar. För omkring 6000 år sedan steg området ur havet och Kalixälvens dalgång var därefter länge en smal havsvik som under lång tid bjudit på goda livsbetingelser.

Karta över området kring Jockfall, med kända forn- och kulturlämningar markerade. Lantmäteriets topografiska webkarta, CC BY

Nu är det hög tid att leta rätt på ett exemplar av Norrbotten värt en resa och börja planera – för Norrbotten ÄR värt en resa!

Vid tangentbordet denna gång
/Åsa Lindgren, arkeolog

Lämna ett svar