Under 2019 och 2020 har avdelningen för Kulturmiljö på Norrbottens museum drivit ett pilotprojekt inom 3D-teknik. Syftet har varit att utvärdera 3D-tekniken inom vårt dagliga arbete. Kan man ersätta traditionell dokumentation av exempelvis en arkeologisk undersökning med 3D-modeller? Eller ska man enbart se modellerna som ett komplement till vår vanliga dokumentation i form av beskrivningar, fotografier, ritningar och inmätningar? På vilket sätt skulle 3D-modeller kunna användas inom museets publika verksamhet? Detta är frågor vi ställt oss inom projektet. Projektet drivs av undertecknad och bebyggelseantikvarie Marcus Bengtsson.
För min del tog allt sin början under våren 2018 när museets fotograf Daryoush Tahmasebi och jag fick möjligheten att åka ner till en workshop om fotogrammetri och 3D-modellering på Glimmingehus i Skåne. Riksantikvarieämbetet höll i workshopen och under två dagar blev vi undervisade i hur man gjorde 3D-modeller av föremål, interiörer och exteriörer. Vi fick fotografera föremål och interiörer av de vackra rummen i Glimmingehus samt provflyga med drönare på borggården. Vi fick också en introduktion till olika 3D-program.
Utrustning
Väl tillbaka till Luleå började vi titta på vad som krävdes för att skapa modeller. Det var nu vi skulle omsätta allt vi lärt oss nere i Skåne i praktiken. Vi behövde kameror som kunde ställas in utifrån bländarvärde och exponeringsvärde. Kameror som dessutom kunde kopplas upp mot wifi och styras via appar på plattor eller telefoner.
Vi behövde fotostänger med lång räckvidd.
Vi behövde avancerade datorer, s.k. teknikerdatorer med grafikkort som påminde om speldatorers grafikkort för att kunna använda oss av marknadens 3D-program. Dessutom behövdes tid och tålamod då 3D-programmet vi valde att använda inte hade några manualer utan endast körde undervisning via YouTube-kanaler. En bonus för vårt 3D-arbete är också att vi haft möjligheten att få köpa in och använda en drönare. På så sätt kommer landskapsmodeller bli enklare att konstruera eftersom man kan komma mycket högre upp än med fotostänger.
Tillvägagångssätt
Själva fotograferingen av undersökningsytan/föremålet är egentligen en kreativ fotografs mardröm. Man måste ha ett långt skärpedjup (liten bländare/högt f-tal) så att så mycket som möjligt i bilden är skarpt. Man måste fotografera en serie med bilder som har 50-60 % överlappning, det vill säga man måste jobba metodiskt och systematiskt….en viktig egenskap för en arkeolog men ack så tråkigt för den kreative. Som tröst för den kreativa fotografen kan man försöka tänka på helheten. Även om det blir enformig, detaljfokuserad fotografering för stunden så kommer modellen blir bra om man tar många, överlappande och skarpa bilder.
Efter att fotograferingen är klar ska bilderna sorteras och redigeras i Photoshop. Oskarpa bilder och dubbletter sorteras bort medan återstående bilder finjusteras avseende bland annat vitbalans, ljusstyrka, skärpa och kontrast. Bilderna laddas sedan upp i ett 3D-program.
3D-program
Vi har valt att arbeta i ett program som heter Reality Capture. 3D-programmen kräver i regel datorer med stor kapacitet (stort minne och avancerat grafikkort likt speldatorers). När bilderna laddats upp i 3D-programmet letar programmet efter lika pixlar mellan de olika bilderna. På så sätt sorterar programmet in bilderna på rätt plats i modellen. Därför är det viktigt att bilderna har 50-60 % överlappning.
Sketchfab.com
är en plattform för 3D-modeller där man kan publicera, dela, ladda ner och köpa 3D-modeller online. Norrbottens museum har publicerat både arkeologiska undersökningsytor, föremål och lämningar på sketchfab.com. I ett blogginlägg från juni 2019 skrev jag om användningen av 3D-tekniken inom kulturmiljövården generellt. Detta blogginlägget kan du läsa här: https://kulturmiljonorrbotten.com/?s=3d&submit=S%C3%B6k
Resultat
I ovan nämnda blogginlägg skrev jag att vi skulle publicera modeller på sketchfab.com. Nu har vi hunnit med att publicera modeller av såväl en arkeologisk undersökningsyta (av begravningsplats L1991:490 i Silbojokk),
arkeologiska föremål som en oval spännbuckla i förgylld brons från Korsträsk i Arjeplogs kommun,
ett mer än 2000 år gammalt tuggummi från Kalix kommun,
smidesslagg från Sangis ,Kalix kommun
och järnframställningsugnen från det arkeologiska försöket i Vivungi (Kiruna kommun)
samt arkeologiska fornlämningar som stensättningar från Ligga; L1994:1195 ,Jokkmokks kommun
och från Jävre; L1994:5245 ,Piteå kommun
samt en härd vid Björkliden; L1993:6459 ,Piteå kommun.
För att se modellerna kan du klicka här: https://sketchfab.com/Norrbottensmuseum
Vad sker framöver?
Under pilotprojektet har vi använt 3D-tekniken som ett komplement till traditionella dokumentationstekniker inom våra uppdrag. I en skadedokumentation av graven i Ligga gjordes en 3D-modell av graven varvid referenspunkter utspridda över gravens yta mättes in för att modellen skulle kunna georefereras. En modell av stensättningen och dess omgivning är också användbar vid planering av eventuellt erosionsskydd, se blogginlägg: https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/08/28/rodockragravar-i-norrbotten/
Vår förhoppning med pilotprojektet är att kunna integrera 3D-tekniken mer i vårt dagliga arbete samt använda den publikt. Först måste vi utvärdera vad tekniken ger oss i förhållande till nedlagd arbetstid och inköpt utrustning. I nuläget finns inga krav från vare sig länsstyrelsen i Norrbotten eller RAÄ om dokumentation av förundersökningar/undersökningar eller föremål påträffade i samband med undersökningar i 3D-teknik. Om tekniken inte rent ekonomiskt kan försvaras inom uppdragsarkeologin kommer den i alla fall vara en tillgång inför föreläsningar/föredrag och inom utställningar där såväl digitala som fysiska modeller kan skapas och användas inom förmedlingen.
Alla våra erfarenheter med arbetet med 3D-tekniken kommer Marcus och jag att samla i en rapport som ska färdigställas under våren 2021. I denna kommer vi också att utvärdera 3D-programen vi jobbat i, användbarheten av tekniken och inom vilka områden vi kan komma att implementera tekniken på museet framöver. Framöver kommer min kollega Marcus Bengtsson berätta mer om sitt arbete inom pilotprojektet
Följ oss på sketchfab.com/Norrbottensmuseum
Vid tangentbordet denna fredag… Jannica Grimbe, arkeolog