Energieffektivisering och förbättrat inomhusklimat i 1970-talets kulturmiljöer

Vilka kulturvärden finns i bebyggelsemiljöer från 1970-talet? Och hur påverkas dessa kulturvärden av olika förändringar? Till exempel av förändringar som syftar till energieffektivisering och förbättrat inomhusklimat?

En stor del av Sveriges bostadsbestånd byggdes under efterkrigstiden, inte minst som en del av det så kallade miljonprogrammet, där en miljon bostäder skulle byggas 1965-1974 för att komma tillrätta med den rådande bostadsbristen. Ca ⅔ av bostäderna utgörs av flerbostadshus. Det finns idag ett stort renoveringsbehov och samtidigt en stor energibesparingspotential i detta bostadsbestånd. Det är därför angeläget att undersöka hur detta kan ske, utan att bebyggelsen förvanskas och de värden och kvaliteter som finns i byggnadsbeståndet går förlorade.

Miljonprogrammets betydelse som kulturmiljö är emellertid inte självklar. Bebyggelsen är “halvgammal” och betraktas inte alltid som bevarandevärd, så som äldre bebyggelse ofta görs idag. Däremot uppskattas den ofta av de boende, och pekas ibland ut av myndigheterna som kulturhistoriskt värdefull i olika sammanhang.

Det behövs därför mer kunskap om den här typen av kulturmiljöer –  dels om hur den värderas av olika aktörer, dels om relevanta förhållningssätt vid val av åtgärder, material och metoder vid renoveringar.

Detta är fokus för projektet ”Värdering av åtgärder för energieffektivisering och förbättrat inomhusklimat i 1970-talets kulturmiljöer” som Luleå tekniska universitet kommer att genomföra perioden 2021-2023. Projektet syftar till att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, energieffektivisering och förbättring av inomhusklimat kan göras i detta byggnadsbestånd med varsamhet sett till bebyggelsens kulturhistoriska och arkitektoniska värden, utifrån såväl professionella bedömningar som de boendes perspektiv.

Projektet finanserias av Energimyndigheten och är en del av forskningsprogrammet Spara och bevara (http://www.sparaochbevara.se/). Det genomförs av en tvärvetenskaplig projektgrupp vid Luleå tekniska universitet, med deltagare från forskningsgrupperna Energiteknik, Byggproduktion och teknik, samt Arkitektur. Projektet genomförs tillsammans med det kommunala bostadsbolaget PiteBo i Piteå kommun.

Zonområdet i centrala Piteå har valts som fallstudie. Det utgörs av ca 500 hyreslägenheter i 3- och 5/6-våningshus, och förvaltas av PiteåBo. Zonområdet byggdes under början av 1970-talet, där så kallad zonexpropriering tillämpades för att möjliggöra storskalig nybyggnation i den gamla stadsplanen. Byggnaderna präglas av modernismens stilideal, med fasader av tegel och Plannjaplåt och med tidstypisk färgsättning. Zonområdet är utpekat i Piteå kommuns kulturmiljöprogram (https://webgis.it.pitea.se/website/husera/). Där framhålls bland annat att det är viktigt att byggnaderna underhålls på ett sådant sätt att dess kulturhistoriska och arkitektoniska värden inte går förlorade.

Projektet genomförs i fyra delar:

1. Inomhusklimatet och energianvändningen i ett trevåningshus och ett femvåningshus kommer att mätas, beräknas, och modelleras. Detta görs med hjälp av dynamiska byggnadsenergiberäkningar för båda byggnaderna, samt genom en detaljerad strömningsmodellering (CFD) av en enskild lägenhet i ett av husen. Dessa modeller kommer sedan att användas för att undersöka hur olika åtgärder påverkar energianvändningen och inomhusklimatet.

2. Vilka installations- och byggnadstekniska åtgärder som kan förbättra inomhusklimatet, minska energianvändningen, och samtidigt vara ekonomiskt försvarbara undersöks. Detta sker genom litteraturstudier, inventering av byggnadernas utformning och egenskaper, och genom dialoger mellan forskare och fastighetsägaren och andra sakkunniga. För att jämföra och prioritera mellan olika åtgärder utförs simuleringar av energianvändning och inomhusklimat samt livscykelkostnadsberäkningar. Resultaten används sedan för att undersöka hur åtgärderna bedöms påverka bebyggelsens kulturhistoriska och arkitektoniska värden.

3. Hur olika aktörer och intressenter värderar 1970-talets kulturmiljöer generellt, och bedömer att Zonområdets kulturhistoriska och arkitektoniska värden påverkas specifikt av olika åtgärder undersöks. Detta sker genom intervjuer av aktörer som professionellt arbetar med planering och förvaltning av kulturmiljöer, såsom arkitekter och antikvarier. För att undersöka de boendes syn på sin boendemiljö och eventuella förändringar av den, bjuds boende i Zonområdet in till en fokusgrupp, vilken kompletteras med en enkätundersökning.

4. Slutligen modelleras olika scenarier, som bygger på identifierade åtgärder och tolkningar av hur de påverkar kulturvärdena, samt vilka resultat dessa får för energianvändningen och inomhusklimatet.

Projektet har påbörjats genom mätningar i de två valda byggnaderna. Besök på plats, liksom kontakter med de boende har – som så mycket annat under Corona-pandemin – fått senareläggas. Vi håller tummarna för att detta kan påbörjas under hösten 2021.

Vid tangentbordet:
Jennie Sjöholm, filosofie doktor i arkitektur och bebyggelseantikvarie, Luleå tekniska universitet 

Kommentera