I veckans blogginlägg beger vi oss till Hedenäset i Övertorneå kommun och till en välbevarad Tornedalsgård vid namn Juvagården. Under 2024 likväl som nu under 2025 restaureras några av byggnaderna på gården med hjälp av bidrag från Länsstyrelsen i Norrbotten. Juvagården är privatägd och dess ägare är måna om att gården med dess många byggnader och karaktär bevaras till framtiden.
Juvagården
Juvagården ligger i Torne älvdal i ett område som präglas av öppna, hävdade odlingsmarker med långa historiska anor, samt karaktäriseras av flertalet välbevarade byggnader, gårdsmiljöer och byastrukturer. Torne älvdal utgör riksintresse för kulturmiljövården och finns med i Norrbottens kulturmiljöprogram för Övertorneå kommun (Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020, Övertorneå kommun).

Juvagårdens nuvarande mangårdsbyggnad. Vy från byavägen i norr, år 1958. Fotograf Olov Isaksson. Norrbottens museum, CC BY-NC. Accnr. S 8:32.

Juvagården har – i likhet med vad som är vanligt för Tornedalsgårdar – en kringbyggd gårdsformation med byggnader placerade på samtliga sidor av en gårdsplan. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes år 1878 och är placerad i riktning mot byavägen och mot älven, men med framsidan vänd mot gårdstunet. Arkitektoniskt representerar den väl den typ av mangårdsbyggnader som är karaktäristiska för Tornedalsgårdar och som stilmässigt har influerats av en finsk-rysk herrgårds- och trästadsarkitektur. Juvagårdens mangårdsbyggnad har liggande panel, klassicerande fönsteromfattningar, inbyggda takfotslister och en ljus färgsättning i form av vitmålad panel och snickeridetaljer i grå kulör.
På östra sidan om gårdstunet står en äldre mangårdsbyggnad med okänt byggår. Byggnaden har synlig timmerstomme som har rödmålats med slamfärg. Kraftiga timmerstockar har nyttjats vid timringen av byggnaden och en snabb mätning av en stock visade en tjocklek på cirka 40 cm x 18 cm. Det rör sig med andra ord inte om några klena stockar.

På resterande två sidor om gårdsplanen står i väst en stor magasinsbyggnad kombinerad med vedbod, samt i syd en ladugård och ett litet avträde. Magasinsbyggnaden uppfördes troligtvis under 1870- eller 1880-talet efter att ett ägarbyte hade ägt rum och den nye ägaren startade handelsverksamhet på gården. Samma ägare lät bygga den nya mangårdsbyggnaden och anlade affärslokal i norra delen av nämnda byggnad. Affären fick en egen ingång och var således separerad från den del av byggnaden som utgjorde bostad.

Till Juvagården hör idag totalt 13 byggnader och utöver de som redan har nämnts ingår andra typer av ekonomibyggnader, till exempel en sommarladugård, bodar och en bastu.


Genomförda och pågående restaureringar på Juvagården
Under år 2024 genomfördes åtgärder för att bevara sommarladugården och magasinsbyggnaden. Under 2025 har arbetet med att restaurera gårdens byggnader fortsatt och de två byggnader som nu står i fokus är avträdet och den äldre mangårdsbyggnaden.
Magasinsbyggnaden
Innan förra årets restaurering hade magasinsbyggnaden rötskador på en syllstock (stocken längst ner på en vägg) och några stockar hade börjat ”kalva”, det vill säga luta eller bukta utåt från väggen. Enstaka stenar i grundsättningen hade rubbats och höll på att rasa.
Rötskadorna på syllstocken åtgärdades genom att stocken skarvades med friskt virke. Sammanfogning skedde med en så kallad blixtskarv, en stabil och stark typ av skarv där stockändarna monteras fasthakade till varandra.

För att stabiliserade väggen och förhindra stockar från att fortsätta kalva monterades också en vertikal följare som hjälper till att klämma ihop och riktar upp väggen.

Byggnadens lutande grundstenar justerades till sin rätta position med hjälp av en hjullastare.

Sommarladugården
Sommarladugårdar som byggnadstyp är idag rätt så ovanlig och många har antingen förfallit, rivits eller flyttats. Denna typ av byggnader har nyttjats sommartid då korna var ute på bete, ofta på skogsbete, och låg vanligtvis placerade vid gränsen mellan inägorna och utmarkerna.
Juvagårdens sommarladugård ligger cirka 200 meter från gårdstunet och är lokaliserat i närheten av ett skogsbryn. Ovanför byggnadens ingång finns ett inristat årtal, 1811, som troligtvis anger dess byggår.
Innan restaureringen hade sommarladugården stora skador på taket. Takåsarna hade gått av och eternittaket rasat in i byggnaden.

Nya åsar tillverkades och tidigare fel i konstruktionen rättades till. Utöver detta ersattes även takskivorna av eternit mot ny taktäckning av pannplåt.

Förutom skador på taket hade byggnaden också några rötskador som åtgärdades med olika typer av timmerlagningar. På en av gavelväggarna hade stockar börjat kalva och för att stabilisera stommen tillverkades därför följare av två äldre timmerstockar som fanns bevarade på gården och som kunde återbrukas för detta ändamål.

Avträdet
Dass, avträde eller hemlighus – kärt barn har många namn. Länge har dassen varit självklara inslag i olika gårdsmiljöer. Juvagårdens avträde är av hög ålder och ovanför ingången finns en inristning med årtalet 1831. Inne i byggnaden finns tre dasshål och på väggarna syns många inskriptioner från tidigare nyttjare och besökare som lämnat sin autograf på avträdets väggar.
Innan årets restaurering påbörjades var byggnaden nedsjunken i marken och lutade. Flera stockar var svårt rötskadade och i behov av åtgärder.

Överljuset – det lilla fönstret ovanför dörren – var trasigt och ägarna har därför låtit tillverka en ny båge med samma utformning som dess förlaga. I den nya bågen har de äldre glasen placerats. Överljuset kommer återmonteras på byggnaden när arbetet är färdigt.

Arbetet med att restaurera avträdet pågår just nu för fullt. De stockar som är mest rötskadade ersätts av nya stockar med samma dimensioner, ytbearbetning och form som de tidigare. Byggnaden rätas upp genom att lyftas och placeras på justerade grundstenar.

Den äldre mangårdsbyggnaden
Nu under 2025 pågår även arbete på Juvagårdens äldre mangårdsbyggnad. Denna är i behov av timmerlagningar vid byggnadens huvudingång där några stockar är rötskadade och delvis saknas. På byggnadens ena gavelfasad har även stenar i grundsättningen rört på sig och rasat intill en öppning i grunden. Utanpå öppningen har vid ett tidigare skede en eternitskiva placerats.

Grundstenarna har nu blivit tillrättalagda med hjullastare och en trälucka kommer tillverkas som ersättning till eternitskivan.


Bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Länsstyrelsen i Norrbotten beviljar årligen bidrag för bevarandeåtgärder på byggnader och konstruktioner som bedöms som kulturhistoriskt värdefulla i länet. För att få bidrag behöver åtgärderna som regel ske på ett byggnadsvårdsmässigt sätt och ta hänsyn till byggnadstradition och traditionella material och metoder.
Bidraget beviljas årsvis, vilket innebär att det planerade arbetet behöver utföras och bidraget rekvireras inom ramarna för ett bidragsår. Sista ansökningsdatum är i mitten på januari. I första hand prioriteras skyddade byggnader och miljöer, exempelvis byggnadsminnen och riksintressen för kulturmiljövården, men andra byggnader och kulturmiljöer kan också tilldelas bidrag om länsstyrelsen bedömer att det är motiverat. I bedömningen sammanvägs ett flertal olika aspekter, exempelvis objektets kulturhistoriska värde, hur tillgänglig/exponerad kulturmiljön är för allmänheten och åtgärdens angelägenhet ur kulturhistorisk synpunkt.
Om du är intresserad av att söka bidrag för en byggnad eller kulturmiljö i din ägo hittar du mer information på Länsstyrelsens hemsida. Där kan du läsa om bidraget, ansökningsprocessen och vilken typ av åtgärder som kan beviljas medel.
Bidrag till kulturhistoriska miljöer | Länsstyrelsen Norrbotten
Vid skrivbordet denna vecka
Kristin Lång, byggnadsantikvarie på Norrbottens museum


