3D-teknik inom kulturmiljövården

3D-tekniken har länge använts inom spelindustrin. På senare år har man också insett fördelar med tekniken inom andra områden, till exempel inom mäklarbranschen där man kan skapa virtuella visningar på nätet, eller inom läkarvetenskapen där man kan höja precisionen vid operationen med hjälp av 3D-teknik. Inom museivärlden kan 3D-tekniken användas inom flera områden. Här ska vi titta närmre på några av dessa.

Användningsområden
Inom kulturmiljövården kan vi använda 3D-tekniken för att skapa modeller av utgrävningsytor, lämningar ovan mark och föremål. Byggnadsantikvarier kan vara intresserade av att få veta vilket hustakens skick är i. Det är då på många sätt säkrare och smidigare att fotografera svåråtkomliga exteriörer med t ex drönare än att klättra upp på hustaken, i synnerhet om man inte känner sig säker på takens hållbarhet.

Arkeologi
Fornlämningar ovan mark

DSC_0340_red_Arkeologstigen_Jävre

Figur 1. Gravröse vid Arkeologstigen, Jävre, Norrbottens län. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Att skapa en 3D-modell av ett fornminne ovan mark är ett bra sätt att dokumentera fornminnets storlek, tillstånd och omgivande vegetation. Detta är ett bra komplement till beskrivningar i skrift, tvådimensionella bilder och inmätningar med gps. Speciellt användbar är tekniken för fornlämningar som ligger utsatta i terrängen; såsom välbesökta sevärdheter eller fornlämningar i naturområden där maskiner och fordon används ofta och intensivt.

Utgrävningsytor
Det blir mer och mer vanligt att dokumentera utgrävningsytor med hjälp av 3D-teknik. Framför allt är detta en fördel vid stenåldersgrävningar när man gräver sig nedåt lager för lager. En modell över en utgrävd yta ger fördelen att man efteråt, vid datorn, kan skala av lager för lager och i vissa fall omvärdera tidigare tolkningar. Också vid anläggningsgrävningar av konstruktioner, som till exempel järnframställningsugnar, är metoden användbar ur forskningssynpunkt men också förmedlingssynpunkt då man exakt kan återge hur lämningen sett ut från olika vinklar in situ.

Silbojokk_Sketchfab

Figur 2. Lodfoto av en utgrävningsyta i Silbojokk, Arjeplogs kommun. En 3D-modell av samma utgrävningsyta finns att se på https://sketchfab.com/Norrbottensmuseum

Byggnadsantikvariskt arbete
Interiörer
Interiörer är svåra att förmedla på ett tillfredsställande sätt tvådimensionellt. Det går i och för sig att använda sig av objektiv med liten brännvidd, så kallade vidvinkelobjektiv, men ofta blir bilder tagna med sådana objektiv förvrängda och måste behandlas i ett bildbehandlingsprogram för att de ska se verklighetstrogna ut. En 3D-modell av en interiör är ett bra alternativ till en tvådimensionell bild. Betraktaren kan då vid datorn ”vända sig om” och se hela interiören och få den tredimensionella känslan som man aldrig får när man tittar på vanliga bilder. Tekniken kan användas för digitala utställningar på museers hemsidor och kan på så sätt nå ut till fler människor och kanske också väcka intresse för att besöka museet i fråga, fysiskt.

Exteriörer
För byggnadsantikvaren är det en stor fördel att kunna använda sig av drönare i jobbet för att kunna dokumentera och värdera detaljer på byggnader som kan vara svåråtkomliga. Är byggnaden av sämre skick kan det också vara en säkerhetsrisk att ta sig upp på exempelvis tak. Då är drönare och exteriörfotografering ett ovärderligt hjälpmedel.

B+157_Fiskebod_ Laxholmen

Figur 3. Fiskebodar på Laxholmen, Bodens kommun. Foto: Gustaf Holmström © Norrbottens museum.

Fotografering av föremål
En del föremål i museernas samlingar är ömtåliga och måste hanteras varsamt. Det kan därför vara en stor fördel att fotografera av sådana och använda 3D-modellen vid förmedling istället för det aktuella föremålet. En sådan modell är dessutom lätt att dela med sig digitalt så att man i vissa fall inte behöver sända föremålen mellan museer för utställningsverksamhet eller institutioner för forskning.

2001_297_Nyckel_rostig_kompr

Figur 4. Ömtåliga föremål kan förmedlas genom 3D-teknik. Här visas en nyckel som påträffades vid grävningar vid Gammelstads kyrka 1969-70. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Publikt arbete
Att förmedla historia och kunskap med VR (Virtual reality) är en förmedlingsform som blir allt mer populär på museer. Denna innebär att man förser besökare med headsets med hörlurar och bildskärmar och på så sätt försöker levandegöra miljöer med film, ljud och bild i 3D-format.
3D-tekniken är också användbar för att skapa modeller för besökare med nedsatt syn. Här kan fysiska föremål och modeller vara ett bra komplement till audiell information som förmedling.
Flera museer har idag digitala utställningar på sina hemsidor. Detta kan röra sig om 3D-modeller av interiörer från museets lokaler eller modeller av enskilda föremål. Längst ned i detta blogginlägg finns några länkar till hemsidor som är värda att besöka.

Fotogrammetri – hur gör man?
För att skapa en 3D-modell genom fotogrammetri behöver man en bra kamera med stort antal megapixlar och vid exteriörfotografering/landskapsfotografering – en drönare. En serie med bilder tas på önskad yta/interiör/exteriör/föremål, behandlas i bildredigeringsprogram och laddas därefter upp i ett 3D-program. För att installera ett 3D-program på datorn måste denna har hög kapacitet och stort minne. För att skapa en modell jobbar sedan programmet med att känna igen gemensamma utsnitt på bilderna. Därför måste bilderna i bildserien överlappa varandra, helst med 50 % eller mer. Att ta fotogrammetriserier är tidskrävande men ju mer noggrann man är desto bättre blir slutresultatet, det vill säga 3D-modellen.

sketchfab.com
sketchfab.com är en plattform för 3D-modeller där man kan publicera, dela, ladda ner och köpa 3D-modeller online. Norrbottens museum har ett konto som man kan följa. Här kommer vi att ladda ner 3D-modeller från utredningar och utgrävningar samt föremål från museets samlingar.

Följ oss på sketchfab.com/Norrbottensmuseum

Nedan kan du se hur en tand ser ut i en 3D-modell. För att förstora och förminska tanden skrollar man med muspekaren. För att vända på tanden trycker man ned vänsterdelen av muspekaren. För att flytta tanden sidledes håller man vänster- och högerdelen på muspekaren intryckta samtidigt. För att se tanden i 3D klickar du på länken nedan så kommer ett pdf-dokument att öppnas. Välj att lite på dokumentet samt klicka på det lilla röda frågetecknet längst upp i vänstra hörnet.

Tand i 3D

Tand till blogg

Tand som kan ses i 3D genom att klicka på länken Tand i 3D ovan.

För den intresserade kan följande länkar ge inspiration till hur 3D-tekniken används idag inom museivärlden:

Fotogrammetri för Nybörjare
Gustav Vasas hjälm
Tavelgalleriet i Hallwylska museet
Iconem

Vid tangentbordet:
Jannica Grimbe

Lite om marinarkeologi och det blöta kulturarvet

Jens Lindström heter jag och jag arbetar som intendent/marinarkeolog på Sjöhistoriska museet i Stockholm och jag har blivit inbjuden att vara gästbloggare här på Norrbottens museums Kulturmiljöblogg denna vecka. Kul och tack för förtroendet!

Under de senaste tio åren så har vi på Sjöhistoriska varit uppe i Luleå vid flera tillfällen och då främst i kulturmiljövårdens tjänst. Kulturmiljövård UNDER vattnet det vill säga. Det finns ju en hel del vatten i Luleå. Både hav, sjö och älv. På samma sätt som man gör arkeologiska undersökningar på land inför till exempel ett vägbygge så behöver man ibland göra arkeologiska utredningar under vattnet där det finns en risk att fornlämningar kan komma att förstöras. Vi på Sjöhistoriska museet är ett rikstäckande museum och för oss marinarkeologer innebär det att vi jobbar över hela landet, men merparten av jobben gör vi i mälardalsregionen.

Vad finns det då för lämningar under vattnet i Luleå kanske du frågar dig? Ja som överallt annars i vårt avlånga land skulle jag vilja säga. Fartygsvrak kanske är det första man tänker på men det finns även andra typer av lämningar som klassas som fornlämningar under vattnet. Det kan vara gamla hamn- och bryggkonstruktioner, kulturlager, industrilämningar, fasta fiskeanläggningar etc.

Stora delar av havet och våra sjöar och vattendrag är vita fläckar på den arkeologiska kartan och detta på grund av att det aldrig genomförts några systematiska inventeringar av sjö- och havsbottnar. Den vanligaste typen av undersökningar som vi gör är därför utredningar där vi inte har en aning om vad som finns på botten. Då brukar vi först använda oss av ett geofysiskt instrument som heter side scan sonar vilket kan beskrivas som ett sidotittande ekolod som kan upptäcka uppstickande föremål på botten. Efter en så kallad sonarkartering granskar vi sonarfilerna noggrant och väljer ut ”objekt” som ser ut att kunna vara av arkeologiskt intresse varefter vi ger oss ut i fält och dykbesiktar dessa. Det är alltid spännande att dyka ner i djupet utan att ha en aning om vad man kommer att träffa på. Särskilt när det är mörkt och dålig sikt i vattnet, vilket det ofta är. Ganska ofta så påträffar vi moderna och medvetet sänkta fritidsbåtar och allt möjligt skrot som man slängt i vattnet men ibland så hittar vi faktiskt riktigt spännande saker.

Det är just arkeologiska utredningar som har fört oss upp till Luleå. Den senaste utredningen gjorde vi utanför Karlshäll i Notviken väster om Luleå och här hittade vi lämningar från sågverksepoken vid Karlsvik från slutet av 1800-talet och från trämassefabriken utanför Karlshäll som var i drift fram till 1960-talet. Runt om i landet, framförallt i storstadsområden, lägger man ned mycket pengar och resurser på att snygga till gamla industriområden och göra om dessa till attraktiva bostadsområden, gärna med havsutsikt. Praktexempel på detta är Hammarby sjöstad i Stockholm och Eriksbergs varvsområde i Göteborg. Bottnarna utanför dessa industriområden är däremot oftast helt oretuscherade och här ligger allsköns skrot och bråte från industriverksamheten kvar på botten och är det enda som påminner om den tidigare verksamheten. Precis så är fallet på botten utanför Karlshäll och Karlsvik där det i stort sett bara är massamagasinen, eller de så kallade ”Tyskmagasinen” som vittnar om den tidigare industriverksamheten. Vill du läsa mer om våra undersökningar i Luleå så finns rapporterna att ladda ner här:

Utredning i Karlshäll
http://www.sjohistoriska.se/Documents/Marinarkeologi/2016_4.pdf

Luleå farled
http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/9271

Vraket i Norra hamn
http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/7543

1. Bildkollage från utredningen utanför Karlshäll

Bildkollage från utredningen utanför Karlshäll

2. Den lilla lotsbåten Jumbo hittade vi när vi gjorde utredningen för Luleå farled. Inte så gammal..

Den lilla lotsbåten Jumbo hittade vi när vi gjorde utredningen för Luleå farled. Inte så gammal.

3. Betydligt äldre var denna lilla klinkbyggda träbåt från tidigt 1800-tal.

Betydligt äldre var denna lilla klinkbyggda träbåt från tidigt 1800-tal.

Resande Mannen
Ibland får vi tillfälle att göra andra undersökningar än utredningar. Östersjön är ett fantastiskt hav för bevarande av gamla trävrak och nu i veckan har vi tillsammans med Sjöpolisen i Stockholm genomfört en besiktning av ett fantastiskt vrak i Stockholms södra skärgård. Vraket har identifierats som Resande Mannen som förliste i en storm den 27 november 1660. Vraket som hittades för ett par år sedan vilar på 15 meters djup och är på många sätt ett fantastiskt vrak. Ända sedan 1950-talet har vraket efter Resande Mannen stått högt upp på varje vrakletares önskelista och många har letat efter det utan framgång. Bland annat Anders Franzén som återupptäckte Vasa i Stockholms ström.

4. Genomgång med polisens dykare på Norrskär inför dykningarna på Resande Mannen.

Genomgång med polisens dykare på Norrskär inför dykningarna på Resande Mannen.

Fartyget var på väg till Polen med greve von Slippenbach som efter Karl den X:s död hade fått förtroende att förhandla om fred på kung Karl XI:s förmyndarregerings uppdrag. Det sägs att när Resande Mannen hade kolliderat med en klippa och börjat sjunka, räddade man greven och skepparens älskarinna i en mindre båt men den kapsejsade och alla drunknade utom greven som lyckades ta sig tillbaka till vraket och klättra upp i stormasten. När skepparen såg sin älskarinna drunkna ska han ha dragit hatten över huvudet och kastat sig i vågorna. Under århundradens lopp har det bildats många myter kring vraket, framförallt på grund av att fartyget sägs varit lastat med dyrbara gåvor till den polska kungen. Vill du läsa mer om Resande Mannen så finns det en arkeologisk rapport här: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:618884/FULLTEXT01.pdf

5. Vi möttes av en fantastiskt sikt på vraket. Säkert 15 meter!

Vi möttes av en fantastiskt sikt på vraket. Säkert 15 meter!

6. Det som sticker upp mest på vraket är spanten och stävarna. Polisens dykare hälpte oss med att mäta in fynd på vraket.

Det som sticker upp mest på vraket är spanten och stävarna. Polisens dykare hjälpte oss med att mäta in fynd på vraket.

Ja det var lite kort om vårt arbete med det blöta kulturarvet. Tycker du att det verkar spännande och vill veta mera så är du välkommen att besöka vår egen blogg som finns på: http://www.sjohistoriska.se/marinarkeobloggen

..och vem vet.. snart kanske vi dyker upp i Luleå igen! 🙂

/ Jens Lindström
Intendent Sjöhistoriska museet