Den traditionella tolkningen av uppkomsten av en bofast jordbruksbebyggelse i Norrbotten har genomgående kopplats till en kolonisation initierad av svenska kronan, enskilda stormän och kyrkan under 1300-tal. Denna tolkning och det omtalade kolonisationsprojektets betydelse har dock tonats ned kraftigt av senare tids forskning, jordbruk är påvisat senast under vikingatid i Tornedalen och för Luledalen 1000-1200-tal. Att Norrbotten skulle ha varit ”jungfrueligt” land och öde som man menat kunde inte ha varit mer felaktigt.

Med det sagt så betyder inte detta att det inte skett någon invandring, eller ”kolonisation”,  alls, det betyder däremot att skalan av den måste nedtonas, att den skett under en längre tid samt att den härrört från olika områden. Precis som under tidigare perioder.

Exemplet 1400-tal

Nederluleå kyrka är den största medeltida kyrkobyggnaden norr om Uppsala. Dess uppförande har ofta sammankopplats med Jakob Ulvsson, ärkebiskop mellan 1469-1515. Ulvsson var bland annat en stark kraft för bildandet av Uppsala universitet och en verkar generellt ha varit en handlingskraftig person och hade också en stark position i riksrådet.

Ulvssons kopplingar till Norrbotten har att göra med att han år 1482 tilldelades den kungliga räntan från socknarna i Västerbotten (nuvarande Västerbottens och Norrbottens landskap), från Umeå i söder till Särkilax (i närheten av nuvarande Övertorneå) i norr. I praktiken var detta en förläning av området som gav honom stora inkomster men samtidigt bör ha gett honom intresse och ansvar för områdets utveckling.

Ulvssons koppling till det faktiska kyrkobygget är belagt i att dennes vapen finns målat i koret. De kalkmålningar som dekorerar koret i kyrkan är för övrigt de nordligaste målningar som är tillskrivna Albertus Pictor. Pictor var i övrigt främst verksam i Mälardalen och har målat en mängd kyrkor i Uppsala stift, däribland Bälinge kyrka.

Koret i Nederluleå kyrka med dess målningar av Albertus Pictor. Till vänster om fönstret bakom altarskåpet, strax under valvbågen, ses Jakob Ulvssons vapensköld. © Norrbottens museum Foto: Daryoush Tahmasebi

Det finns alltså en stark koppling mellan Norrbotten, i synnerhet kyrkbobygget, och Uppland och Uppsala stift, personifierat av Jakob Ulvsson, under 1400-tal. Att Ulvsson månat om (eller månat om sina ekonomiska intressen) Norrbotten kan observeras av att han i september 1496 skriver till Sten Sture den äldre att han själv låtit sända 40 man till Norra och Östra Bottens försvar och rådde enträget riksföreståndaren, att:

”sende j Östrabotnen nagot folk, swa at the liggie ther j winter, ther the Rydzer vende igen at brenna, oc thet the hade ther en lithen sledeborg med nagra byssor.”

Det Ulvsson syftar på är de omfattande härjningar och plundringståg som ryssarna säsongsvis bedrev in i Öster- och Västerbotten under Sten Sture den äldres ryska krig.

Finns det några fler uppländska kopplingar?

Det gör det faktiskt. Det finns ett antal bynamn härrörande från medeltid som inte tillhör inhemskt ortnamnsskick. Namnet Bälinge är t.ex. en främmande fågel bland Norrbottens bebyggelsenamn. Det måste ha lånats från annat håll. Dessa s k –inge-namn har enligt allmän uppfattning upphört att bildas under folkvandringstiden dvs. i stort sett före år 600, alltså många hundra år innan den fasta bebyggelsen i Norrbotten etablerades. Namnen hör hemma i en helt annan trakt av vårt land, närmast till hands Mälardalen.  Ett troligt ursprungsområde skulle vara det uppländska Bälinge, en socken strax norr om Uppsala (där Pictor målade kyrkorummet).

Ett annat bynamn i Luledalen, Buddbyn i Bodens kommun, har som enda parallell namnet Buddby i norra Uppland, där man också finner andra bynamn på Budd-. Eftersom personnamnet Budde inte finns belagt i Norrbotten förefaller det sannolikt att namnet medförts av personer inflyttade till området. Det bör nämnas att det finns andra likartade namn i norra Uppland såsom Buddbo i Vattholma och Östervåla, Buddboda i Frötuna och Buddbol i Häverö.

Det finns alltså indicier på att bosättare har använt namn från sin hembygd på sina nybyggen här i Norrbotten. Bälinge är vid 1543 års skattläggning en av de minsta medeltida bebyggelserna och omfattar endast 4 hemman vilket gör det sannolikt att den uppstått under 1400-tal.

Brobyar?

Det finns ytterligare ett exempel som indikerar kopplingar till Uppland och det är den medeltida bebyggelsen Brobyn. I en artikel i Fornvännen beskriver och diskuterar Michael Schneider ortnamnsbildning vid kommunikativa knutpunkter i järnålderns Uppland. I artikeln argumenterar Schneider för att Broby-namnen inte bara signifierat rena brolägen utan att namnet även avsett angöringsplatser för fartyg. Han för ett övertygande resonemang och utgår bl.a. från landskapsstudier och kan påvisa att Brobyarna utgjort skärningspunkter mellan landburna och vattenburna kommunikationer.

Generellt återfinns Brobyarna i Uppland innerst inne i vikingatida havsvikar där vikarna övergick i mindre vattendrag samt anslöt till för landburen kommunikation väl anpassade moränryggar. Brobyarna låg vid vattenvägskäl och var en koppling mellan hav och land.

Enligt min mening kan man karakterisera dessa Brobyar som en form av portages. Portages avser en punkt i terrängen där resande var tvungna att byta färdmedel, oftast från båt till båt mellan olika vattensystem. Vid portages tillkom ofta stigar eller vägar som kan dateras arkeologiskt. Vid sådana brännpunkter i ett kommunikationsnät kan det ha uppkommit bosättning eller i vart fall platser för vila eller möten mellan olika grupper.

Den enda Broby som finns i Norrbotten ligger även den lokaliserad enligt samma premisser som fastställs i Schneiders artikel. Längst in i vad som under vikingatid var en långsmal havsvik, vid denna punkt övergår viken till ett mindre vattendrag som löper till en större sjö längre inåt land där en av fjärdsystemets största byar återfinns. Vid denna punkt löper också en av de viktigaste förbindelselederna över land till de nordliga delarna av det medeltida Norrbotten.

Vad betyder detta?

Det verkar onekligen som att det funnits en invandring från Uppland, åtminstone under medeltid, troligen 1400-tal, som åtminstone i begränsad omfattning avsatt spår i det lokala namnskicket.

Hur Broby-bebyggelsen ska tolkas är desto klurigare. Är det en tidig handelsplats/mötesplats mellan uppländska handelsmän och den lokala befolkningen? Eller är det en invandrad grupp som tagit med sig sitt namnskick och i likhet med Bälinge gett bebyggelsen namn efter ett äldre namnskick härrörande från Uppland?

Allt detta är under utredning i det forskningsprojekt som undertecknad driver för Norrbottens museums räkning, det är spännande och stimulerande att forska i Norrbottens brokiga och komplexa förhistoria och tidiga historia!

//Nils Harnesk