En fornlämning är inte alltid vad man tror att den är

När en fornlämning hittas i samband med en arkeologisk inventering eller utredning så registrerar arkeologen lämningen i Fornminnesregistret (FMIS) enligt vissa principer. Lämningen beskrivs utifrån vad man ser och hur den ser ut. Om fornlämningen senare blir aktuell för en arkeologisk undersökning, det vill säga en utgrävning, så kan det visa sig att det här en helt annan typ av fornlämning än vad man har trott från början. Fornlämningen kan även se ut på ett helt annat sätt än vad man såg vid tillfället då fornlämningen hittades.

Nästräsket
1982 undersökte Norrbottens museum fornlämning 7i i Råneå socken, ett område som då tolkades vara en ”lappkyrkogård” vid Nästräskets södra del. Nästräsket ligger närmare 1,5 mil väster om Niemisel och omkring8 kmsydväst om Sörbyn. Undersökningen gjordes under ledning av Thomas Wallerström.

Vy över undersökningslokalen vid Nästräsket. Stakkäpparna till vänster i bild bakom träden markerar röset som undersöktes © Norrbottens museum


”Lappkyrkogården”
Den så kallade Lappkyrkogården bestod av 5 mer eller mindre diffusa rösen, omkring1 mhöga och 3-4 mi diameter. Den arkeologiska undersökningen gjordes för att ta reda på vad det egentligen var för typ av fornlämning samt försöka datera rösena. Det fanns även planer på att skylta upp området för allmänheten.

Röset innan undersökning © Norrbottens museum

Undersökningen av en av ”lappgravarna”
Det var en av de mest tydliga rösena som kom att undersökas. Vid själva undersökningen konstaterades att röset hade tydliga likheter med kända gravkonstruktioner, men ingen nedgrävning för en kropp kunde ses. Dessutom så var marken under röset täckt av jordfasta stenar som utgjort själva grunden för röset och det bör ha varit mycket svårt att göra en nedgrävning av kroppsstorlek där. Istället konstaterades att området med rösen helt enkelt var flera odlingsrösen i ett gammalt svedjeland i gammal barrskog. Kolprover från röset har daterats till 1600-talets mitt.

Stenpackningen i röset är framrensat © Norrbottens museum


Svedjeland
Utifrån dateringen har Wallerström knutit området till den savolaxiska expanson som skedde i Tornedalen under 1500-1600-talet. Det var vanligt att savolaxarna valde liknande skog som kring Nästräsket till svedjeland. Det kan ha varit det 25-åriga kriget mot ryssarna 1570-1595 som gjorde att savolaxarna flyttade främst till Tornedalen. Enligt uppgifter ska savolaxarna ha slagit sig ned i områden mellan älvdalarna som då inte nyttjades av andra människor i någon högre grad. Savolaxarna brukade dessutom kombinera odlingen med fiske, vilket bör ha kunnat ske i Nästräsket.

Ny kunskap
Arkeologiska undersökningar kan bidra med ny kunskap om den lämningstyp som undersöks och som gör att fornlämningen ibland får klassas om till en annan typ av fornlämning. I Norrbotten, som är ett så stort län, är det väldigt mycket som är outforskat. Drygt 2/3 av länets yta har inte fornminnesinventerats alls. Vi arkeologer här på Norrbottens museum brukar säga att varje nytt spadtag vi gör här i Norrbotten ger oss ny kunskap om vår förhistoria!

 

Vid tangentbordet denna fredag:
Frida Palmbo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s