Korridor i Kiruna stadshus. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Korridor i Kiruna stadshus. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Jag går omkring i korridorerna i Kiruna stadshus och öppnar dörr efter dörr i tur och ordning för att kika in en kort stund, skriva ner svar på en blankett, ta en bild om det behövs för att kunna förklara något, så låser jag och går vidare. Jag inventerar. Jag har ingen aning om jag gör detta på bästa sätt, eller om det ens är rätt sätt, eller om det ens finns ett rätt sätt, men det känns som att det blir bra. För i vilket fall får jag en otrolig bild av hur stadshuset ser ut, hur det är planerat, vad som skiljer mellan olika delar och kontor. Jag lär känna detta stadshus bättre än många som jobbar där.

Planlösning över våning 2 trappor – den översta våningen i stadshuset. De gula kryssen markerar de rum som är inventerade. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Del av plan över bottenvåningen där planlösningen förändrats utifrån originalritningarna. Ändringarna är inte exakt inmätta, utan uppskattade. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Igensatt dörr på bottenvåningen. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

I vissa rum är det tydligt vilken funktion de tidigare haft. En toalett som numera är förråd/arkiv. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Jag har originalplanlösningarna från 1963 med mig. Jag utgår från dessa och ritar om där det krävs, där rummen förändrats, där väggar flyttats, tagits bort, eller lagts till. Det är så många rum, det blir så många papper – men konstigt nog så tycker jag att det är kul. För jag känner ju det, att jag lär mig och jag får en förståelse för det här bygget som jag inte hade fått om jag inte hade börjat i denna ände.

En vanlig storlek på tjänstemannakontor i stadshuset. Oftast har rummen en arbetsplats, men i detta fall två. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Ett hörnkontor / chefsrum. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Vissa rum har helt fantastiska utsikter. Detta är också ett hörnkontor/chefsrum. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Apropå fantastiska utsikter så är detta kommunchefens utsikt en vacker sommardag. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Inventeringen sker i ett ganska tyst stadshus, det är semestertider och endast ett fåtal tappra själar arbetar, men tystnaden gör också att alla ensamma ljud fördubblas i styrka. Ett par klackande skor ekar igenom hela huset, musiken från ett annat kontor flyter genom korridorerna. Dörrar som smäller, enstaka låga samtal och så jag som smyger fram genom rummen. Det är roligt att få möta och träffa dem som jobbar, höra rykten och berättelser och tankar som de har kring hur huset har använts genom åren. ”Du skulle behöva prata med den och den”, ”i det rummet står det ett riktigt gammalt skrivbord” och ”här var det övernattningslägenheter tidigare/här hade de datakurser när datorerna dök upp på 80-talet” osv.

Korridor med många olika dörrtyper, samtidigt så sparsamt möblerat att det nästan känns som att kliva tillbaka 40 år i tiden. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

En typ av fönster/glasvägg som återkommer många gånger. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Dörrtypen som enhetligt används ut mot stora hallen. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum.

Andra skrattar nog lite när jag berättar vad jag gör, undrar vad det ska vara bra för – och ja, det kan även jag fundera över ibland när jag skriver samma sak på den ena efter den andra blanketten. Men det handlar ju också om att hitta mönster, att upptäcka de där sakerna som du kanske inte hade tänkt på om du bara sett det i ett rum. Det handlar också om att sätta hela stadshuset i ett sammanhang, och inte bara lyfta fram de ”värdefulla” och tidigare byggnadsminnesskyddade rummen.

Ett av de fåtal kontor med originalmöbler kvar. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Ett av de stora kontoren där också delar av originalmöbleringen finns kvar. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Och i receptionen finns detta teknikskåp kvar, som blivit räddat under många renoveringar. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Förutom inventeringen så är min uppgift också att titta på just förändringarna som skett i stadshuset. T.ex. hur lång tid det tog från färdigställandet 1963 till dess att man började bygga om (13 år vad det verkar) och vad förändringarna berodde på. Jag kommer att läsa in mig på kommunsammanslagningarna under 1970-talet, försöka se om det går att ta reda på kommunens olika förvaltningar genom åren och hur detta har förändrats. Vad var det som skedde i samhället i stort och Kiruna i synnerhet som gjorde att stadshuset utvecklades som det gjorde? Samt säkerligen en hel massa saker jag i dagsläget inte har en aning om, vilket är lite av tjusningen. Jag har hittills spenderat 3 veckor i Kiruna stadshus och avklarat 3 våningsplan. Jag har planerat att åka upp 3 veckor till för detta ändamål och sedan får vi se vilka övriga insatser som kommer behövas. Rapporterna ska vara helt färdiga hösten 2016, men allt fältarbete är planerat att utföras nu under sommaren/hösten/vintern 2015. Det kan låta som vi har mycket tid på oss, men det är också otroligt mycket material som ska sammanställas. Plus att det även är en etnolog, en arkitekt och två fotografer inblandade i dokumentationen. Men nog ska vi bli klara i tid, och samtidigt hinna njuta av att få röra oss i denna häftiga byggnad och miljö.

Det tidigare byggnadsminnet Kiruna stadshus som nu dokumenteras inför kommande rivning. Foto: Jennie Björklund © Norrbottens museum

Skrivet av Jennie Björklund, bebyggelseantikvarie (och för dagen födelsedagsbarn)