Det här inlägget kommer att handla om ett besöksmål, så jag hoppas att det blir en fin sensommar/höst, som kan inbjuda till utflykter i skog och mark! Platsen jag ska berätta om är en liten doldis bland de Norrbottniska bruken, nämligen Kalix kopparbuk och de tillhörande gruvorna på Bruksberget och Pahtavaara. Här bedrevs verksamhet under perioder från mitten av 1600-talet till en bit in på 1900-talet.

Här ligger Kalix kopparbruk

Kalix kopparbruk ligger vid Moån, cirka två mil norr om Kalix, mellan Lappträsk och Korpikå (se karta). För att komma dit åker man via Bodträsk by och strax söder om sjön Bodträsket. Det kan vara lite knepigt att hitta rätt skogsbilväg, men väl framme vid den lilla parkeringen är stigen markerad och skyltad. Till hyttlämningarna är det ca 2 km att gå och på vägen passerar man flera kolbottnar, Bruksberget med sina gruvhål och skrotsenshögar, samt bebyggelselämningar. Stigen är lättgången, då den är spångad över fuktigare partier och över myrarna har nya kavelbroar anlagts.

Lämningarna efter hyttan, invid Moån.
Foto: Sten Wikström, © Norrbottens museum

Informationen om Kalix kopparbruk är något sporadisk i de historiska källorna. Det är bland annat osäkert när de första fynden av koppar gjordes och av vem. Omkring 1660 verkar dock verksamheten komma i gång med en huggsexa, då olika intressen strider om rättigheterna till fyndigheterna. Det är två borgare från Torneå, handlaren Arendt Grape och bröderna Momma å ena sidan och Torneå stad med borgmästaren i spetsen å andra sidan. Detta kan tyckas märkligt då de senare på grund av okunskap och brist på kapital misslyckats i sina försök att driva Junosuando gruvor (nuvarande Masugnsbyn) ett par årtionden tidigare. Den som då tog över den verksamheten var just Arendt Grape som tillsammans med bröderna Momma kom att bli framgångsrik inom Tornedalens bruksrörelse. Grape arrenderade Torneå och Kemi lappmarker, och tog in skatter in natura från detta område. Bröderna Momma hade i sin tur arrende på kronoinkomsterna för Över- och Nedertorneå socknar, samt att de vid sina bruk (bland annat Kengis) hade bodar där handel bedrevs dels med brukarbetarna, men även med områdets bönder och samer. Detta hade naturligtvis sina effekter på handeln i Torneå, vilket kan förklara stadens intressen i Kalix kopparbruk.

Skrotstenshögar nedanför Bruksbergets gruvor.
Foto: Åsa Lindgren, privat

Efter ett antal turer och skrivelser mellan de inblandade och bergskollegiet löstes tvisten genom att de stridande parterna tillsammans bildade ett bolag som drev verksamheten. Satsningen tog ordentlig fart direkt och en karta från 1661 visar att det på platsen byggts upp flera arbetarbostäder, stall, rosthus, smedja och naturligtvis damm och smälthytta. Här fanns också kålgårdar (odlingsytor) och en kvarn. För transporterna mellan gruvorna och hyttan anlades kärrvägar, med kavelbroar över myrarna. Därefter har verksamheten vid Kalix kopparbruk bedrivits periodvis ända fram till början av 1900-talet.

Ett av gruvhålen på Bruksberget.
Foto: Jennie Sjöholm, privat

De senaste insatserna vid Kalix kopparbruk har varit av kulturhistorisk karaktär. 1986 utfördes arkeologiska undersökningar på platsen av Institutet för lappmarksforskning. Därefter har området tillgängliggjorts inom ramen för Länsstyrelsens fornvårdsprogram, nu senast 2005 med nya skyltar och informationstexter.

En kavelbro och informationsskylt.
Foto: Åsa Lindgren, privat

Nu ska jag inte uppehålla dig längre – det är dags att packa för en liten utflykt i Kalixtrakten!

/ Åsa Lindgren
Arkeolog