Bergströmska gården i Luleå

Sedan en månad tillbaka är jag tillbaka från föräldraledigheten. Ett av mina projekt blev att skriva skylttexter till byggnadsminnet Bergströmska gården i Luleå på uppdrag av Galären.

BERGSTRÖMSKA GÅRDEN

Bergströmska gården

Bergströmska gården är en av få byggnader som finns kvar från tiden före stadsbranden 1887.

Handelsgård från 1800-talet

1990-291 Handlanden K Bergström f 1785 d 1843 porträtt

Christoper Bergström f. 1785

2002. 3 Magdalena Wennman f 1786 d 1866, gift med köpmannen och gårdsägaren Christoffer Bergström. Mor till köpmannen Nils Erik Bergström

Magdalena Wennman f. 1786

Bergströmska gården är en av få byggnader som finns kvar från tiden före stadsbranden 1887. I branden förstördes kyrkan och 18 stadskvarter med 75 gårdar. Denna gård uppfördes 1826 av Christopher Bergström, men flygeln är troligtvis äldre.

Christopher Bergström (f.1785) var bondson från Råneå och arbetade för Nils Wennman som var handlare i Luleå. Han gifte sig med dennes dotter Magdalena Wennman (f.1786). Bergström övertog rörelsen 1824, fick borgerskap och blev egen handelsman i Luleå. Hans första stora satsning var att bygga denna ståndsmässiga affärsfastighet. Den stora gården stod i tvär kontrast till omgivningens rödmålade eller grånade timmerbyggnader. Bergström var vid sin död 1843 stadens 3:e förmögnaste man.

Finsk-rysk empirestil

Det fanns tidigare en stor trädgård med kryddträdgård på innergården.

Norrbottens panelarkitektur hämtade länge inspiration från Finland och Ryssland. Byggnaden är ett av landets bästa exempel på den finsk-ryska panelarkitektur. Panelen är rikt utformad med tak- och gavellister, rusticerade hörnpilastrar, tandfris över frontespisen och meanderfris. Den tunga, gulmålade träpanelen ska efterlikna sandsten.

I flygelbyggnaden till höger fanns en portgång där häst och vagn kunde köra in.

Den delvis kringbyggda gården vittnar om ett ålderdomligt tornedalskt och nordsvenskt bebyggelsemönster. Gården omfattar huvudbyggnad, flygelbyggnad, f.d. bagarstuga, härbre och lusthus. I flygelbyggnaden fanns en portgång där häst och vagn kunde köra in.  De stora skyltfönstren och butiksentrén kom till under 1930-talet. De andra byggnaderna har också förändrats en del under åren.

BORGARGÅRD I LULEÅ STAD

Affärsverksamheten bedrevs på nedervåningen och övervåningen fungerade som bostad. Övervåningen var pampig och påkostad med högt i tak, generösa rum placerade i fil och en stor salong. I jämförelse med hur gemene man bodde på 1800-talet i Luleå var Bergströmska gården ett praktverk och likaså ett skrytbygge för sin tid.

Christopher Bergström hade ett stort hushåll med många pigor och drängar och ett stort jordinnehav och jordbruk i självförsörjningssyfte. I trädgården fanns en kryddgård.

Från rikt handelshus till konkursens brant

Christopher Bergström bedrev en omfattande lappmarkshandel med tjära, salt, spannmål, smör, renskinn, strömming och lappskor. Sonen Nils Erik Bergström (f. 1825) tog över verksamheten 1847 och utvidgade rörelsen till ett av de största handelshusen i Luleå under mitten av 1800-talet. Men villkoren för handeln förändrades och liberaliserades, handeln på landsbygden gick tillbaka. Satsningarna på rederi och skeppshandeln fungerade inte. Industrialiseringen kombinerat med lågkonjunktur och knappa tider urholkade under de sista två decennierna handelshuset.

Butik med parismode

Handeln förändrades och industrialiseringen tog fart, det som återstod för många handelshus var detaljhandel och så kallad kortvaruhandel

2014_43 Fröken Clara Bergström. Dotter till köpmannen Nils Erik Bergström

Clara Bergström f. 1863

Efter konkursen 1882 övertog tre av Nils-Eriks döttrar gården. Maria (f. 1863) och Clara (f. 1865) drev N-E. Bergströms Manufaktur- och Kortvaruhandel fram till ca 1930-talet. Här såldes hattar, tyger, knappar samt ”parisertidningar” med Parisinspirerat mode. Stadens fina damer var de främsta kunderna. Deras syster Anna-Margareta (f. 1851) var hushållerska på gården och några rum bredvid butiken fungerade som bostad medan övervåningen var uthyrd. Handelshusets storstilade era var ett minne blott. (Men det var ändå storstilat för de som bodde där)

Betty och Albin Sundqvist och deras barn Heikki och Kerstin bodde i Bergströmska gården under större delen av 1900-talet. (Läs mer om de i kommande blogginlägg).

Byggnadsminne

1992 byggnadsminnesförklarades gården av Länsstyrelsen i Norrbotten. Det är det högsta skyddet en byggnad kan ha och syftet är att säkerställa att den finns kvar för kommande generationer. Byggnaden restaurerades 2015 av Galären i Luleå AB med bidrag från Länsstyrelsen i Norrbotten.

/Jenny Dahlén Vestlund, byggnadsantikvarie

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Övervåningen under renovering, rummen ligger i fil.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Salen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gamla målningar på timmerväggarna kom fram under renoveringen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Trappen upp till övervåningen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gamla tapeter och stänkmålningar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Taket i salen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Salongen, den öppna spisen med turkos/rosa kakel byggdes på 1940-talet av Albin Sundqvist, han plockade ned en äldre kakelugn från en byggnad som skulle rivas och lät mura upp denna ståtliga pjäs. Tidigare fanns en mindre kakelugn i detta rum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Bottenvåningens butiksdel.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

De gamla timmerväggarna hade nog mycket att berätta om de kunde tala.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den gamla handelsbodens entré är igensatt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Under 1800-talet var timmerväggarna målade med blå och gröna kulörer.

2 thoughts on “Bergströmska gården i Luleå

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s