Bergströmska gården i Luleå

Sedan en månad tillbaka är jag tillbaka från föräldraledigheten. Ett av mina projekt blev att skriva skylttexter till byggnadsminnet Bergströmska gården i Luleå på uppdrag av Galären.

BERGSTRÖMSKA GÅRDEN

Bergströmska gården

Bergströmska gården är en av få byggnader som finns kvar från tiden före stadsbranden 1887.

Handelsgård från 1800-talet

1990-291 Handlanden K Bergström f 1785 d 1843 porträtt

Christoper Bergström f. 1785

2002. 3 Magdalena Wennman f 1786 d 1866, gift med köpmannen och gårdsägaren Christoffer Bergström. Mor till köpmannen Nils Erik Bergström

Magdalena Wennman f. 1786

Bergströmska gården är en av få byggnader som finns kvar från tiden före stadsbranden 1887. I branden förstördes kyrkan och 18 stadskvarter med 75 gårdar. Denna gård uppfördes 1826 av Christopher Bergström, men flygeln är troligtvis äldre.

Christopher Bergström (f.1785) var bondson från Råneå och arbetade för Nils Wennman som var handlare i Luleå. Han gifte sig med dennes dotter Magdalena Wennman (f.1786). Bergström övertog rörelsen 1824, fick borgerskap och blev egen handelsman i Luleå. Hans första stora satsning var att bygga denna ståndsmässiga affärsfastighet. Den stora gården stod i tvär kontrast till omgivningens rödmålade eller grånade timmerbyggnader. Bergström var vid sin död 1843 stadens 3:e förmögnaste man.

Finsk-rysk empirestil

Det fanns tidigare en stor trädgård med kryddträdgård på innergården.

Norrbottens panelarkitektur hämtade länge inspiration från Finland och Ryssland. Byggnaden är ett av landets bästa exempel på den finsk-ryska panelarkitektur. Panelen är rikt utformad med tak- och gavellister, rusticerade hörnpilastrar, tandfris över frontespisen och meanderfris. Den tunga, gulmålade träpanelen ska efterlikna sandsten.

I flygelbyggnaden till höger fanns en portgång där häst och vagn kunde köra in.

Den delvis kringbyggda gården vittnar om ett ålderdomligt tornedalskt och nordsvenskt bebyggelsemönster. Gården omfattar huvudbyggnad, flygelbyggnad, f.d. bagarstuga, härbre och lusthus. I flygelbyggnaden fanns en portgång där häst och vagn kunde köra in.  De stora skyltfönstren och butiksentrén kom till under 1930-talet. De andra byggnaderna har också förändrats en del under åren.

BORGARGÅRD I LULEÅ STAD

Affärsverksamheten bedrevs på nedervåningen och övervåningen fungerade som bostad. Övervåningen var pampig och påkostad med högt i tak, generösa rum placerade i fil och en stor salong. I jämförelse med hur gemene man bodde på 1800-talet i Luleå var Bergströmska gården ett praktverk och likaså ett skrytbygge för sin tid.

Christopher Bergström hade ett stort hushåll med många pigor och drängar och ett stort jordinnehav och jordbruk i självförsörjningssyfte. I trädgården fanns en kryddgård.

Från rikt handelshus till konkursens brant

Christopher Bergström bedrev en omfattande lappmarkshandel med tjära, salt, spannmål, smör, renskinn, strömming och lappskor. Sonen Nils Erik Bergström (f. 1825) tog över verksamheten 1847 och utvidgade rörelsen till ett av de största handelshusen i Luleå under mitten av 1800-talet. Men villkoren för handeln förändrades och liberaliserades, handeln på landsbygden gick tillbaka. Satsningarna på rederi och skeppshandeln fungerade inte. Industrialiseringen kombinerat med lågkonjunktur och knappa tider urholkade under de sista två decennierna handelshuset.

Butik med parismode

Handeln förändrades och industrialiseringen tog fart, det som återstod för många handelshus var detaljhandel och så kallad kortvaruhandel

2014_43 Fröken Clara Bergström. Dotter till köpmannen Nils Erik Bergström

Clara Bergström f. 1863

Efter konkursen 1882 övertog tre av Nils-Eriks döttrar gården. Maria (f. 1863) och Clara (f. 1865) drev N-E. Bergströms Manufaktur- och Kortvaruhandel fram till ca 1930-talet. Här såldes hattar, tyger, knappar samt ”parisertidningar” med Parisinspirerat mode. Stadens fina damer var de främsta kunderna. Deras syster Anna-Margareta (f. 1851) var hushållerska på gården och några rum bredvid butiken fungerade som bostad medan övervåningen var uthyrd. Handelshusets storstilade era var ett minne blott. (Men det var ändå storstilat för de som bodde där)

Betty och Albin Sundqvist och deras barn Heikki och Kerstin bodde i Bergströmska gården under större delen av 1900-talet. (Läs mer om de i kommande blogginlägg).

Byggnadsminne

1992 byggnadsminnesförklarades gården av Länsstyrelsen i Norrbotten. Det är det högsta skyddet en byggnad kan ha och syftet är att säkerställa att den finns kvar för kommande generationer. Byggnaden restaurerades 2015 av Galären i Luleå AB med bidrag från Länsstyrelsen i Norrbotten.

/Jenny Dahlén Vestlund, byggnadsantikvarie

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Övervåningen under renovering, rummen ligger i fil.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Salen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gamla målningar på timmerväggarna kom fram under renoveringen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Trappen upp till övervåningen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gamla tapeter och stänkmålningar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Taket i salen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Salongen, den öppna spisen med turkos/rosa kakel byggdes på 1940-talet av Albin Sundqvist, han plockade ned en äldre kakelugn från en byggnad som skulle rivas och lät mura upp denna ståtliga pjäs. Tidigare fanns en mindre kakelugn i detta rum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Bottenvåningens butiksdel.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

De gamla timmerväggarna hade nog mycket att berätta om de kunde tala.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den gamla handelsbodens entré är igensatt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Under 1800-talet var timmerväggarna målade med blå och gröna kulörer.

Staden i närbild

 

Ett tydligt vårtecken när solen börjar värma är att man helst vill vara utomhus. Och en skön dag i slutet av mars fick jag och min byggnadsantikvarie-kollega Jenny Vestlund ett sådant tillfälle när det var premiär för årets första stadsvandring i Luleå.

Att stadsvandra är ett utmärkt sätt att lära känna sin stad och dess skiftande miljöer. Vår inriktar sig åt barn, och denna gång var det 20 glada barn från en lågstadieklass. En nyhet är att vi innan vandringen ger ut bilder på detaljer som vi fotograferat från byggnader vi kommer att passera och berätta om. Bilderna får de sedan försöka hitta igen under vandringen. Lite som att barnen blir husdetektiver!

Testa själva!

Vad vaktar dessa lejon?

Vad vaktar dessa lejon?

Vem är denna man, och var finns han?

Vem är denna man, och var finns han?

Något som påverkat hur Luleå ser ut idag är den sista stora stadsbranden. Den 11 juni 1887 brann på bara 5-6 timmar kyrkan och 75 av stadens drygt 150 gårdar ner… Detta är en av anledningarna till att det inte finns alltför många äldre byggnader kvar idag i Luleå, eftersom den i det närmaste totala ödeläggelse av de centrala delarna gjorde att en ny stadskärna måste planeras och byggas upp. Stadsplanen som arbetades fram för Luleå innehöll breda esplanader och raka linjer, allt för att katastrofen som branden orsakat inte skulle upprepas. Storgatan blev stadens nav. Under 1890-talet kom byggruschen så igång ordentligt och arkitekter och byggmästare rekryterades från andra delar av landet för att bygga upp staden. Flertalet byggnader i Luleå uppfördes vid denna tid, och det är i denna historia som stadsvandringen kan sägas ta sin avstamp.

Just konstraster tycker jag är spännande, mellan gammalt & nytt, olika material, stort & litet. Ett tydligt sådant exempel hittar vi vid första stoppet, på Köpmannagatan.

Gammalt & nytt, litet & stort. Bostadshus med uppåt 200 års skillnad

Gammalt & nytt, litet & stort. Bostadshus med uppåt 200 års skillnad

Den s.k Rödlundska gården tillhör en av de allra äldsta byggnaderna i staden, kan vara uppförd så tidigt år 1716. Den klarade sig från branden och har sett staden förändras. Granne åt ena hållet ligger numera en av stadens nyaste byggnader. Ett bostadshus uppfört i tegel, alldeles nybyggt och klart 2013. Här samspråkar alltså ett av stadens äldsta hus, med ett av de nyaste! De bildar en pedagogisk och slående kontrast till hur man bodde förr, storleken på byggnaderna, material mm.

Bergströmska gården i Luleå

Bergströmska gården i Luleå med sin rika panelarkitektur

Granne åt andra hållet ligger Bergströmska gården, ett pampigt handelshus från 1826 som är ett av stadens byggnadsminnen. Med en jämförelse med Rödlundska gården, som i det närmaste ser lite malplacerad ut och nästan gömmer sig, pockar denna på uppmärksamhet, i en vilja att maninfestera rikedom och makt. Hur ser man detta? Särskilt spännande är här byggnadsdetaljerna och materialen. Vi har för barnen berättat hur materialen kan luras och låtsats vara något det inte är, för att byggnaderna ska framstå som finare och dyrare. Hörnkedjorna ser ut att vara av sten, men är av trä. Barnen tyckte det var bäst att gå fram och känna, så man är riktigt säker!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kyrkan hette först Oscar Fredriks kyrka, uppkallad efter den dåvarande kungen Oscar IIs fullständiga namn, men sedan Luleå stift grundades 1904 går den istället under benämningen domkyrka

Kyrkan har sin särskilda plats i Luleå, och är mycket viktig för stadssiluetten. Det är den tredje på platsen, eftersom de båda första brann ner. Den är byggd i tegel och stod färdig 1893. Med sina rosettfönster, takryttare, trepass, vattenutkastare är den ett tydligt exempel på den nygotiska arkitekturen.

För att gå tillbaka till bilderna så är den första från vita Riksbankshuset, uppförd längs Storgatan år 1902. Byggnaden måste vara säker och lejonen längst upp vaktar dess viktiga funktion. Den andra bilden, det uthuggna ansiktet i sten återfinns på en av mina favoritbyggnader i Luleå, gamla landstingshuset som ligger vid stadshuset. Mannen är troligen byggnadens uppförare, arkitekt Aron Johansson.  Till Johanssons mest kända verk hör riksdagshuset och riksbanken i Stockholm och även där smög han in ett minne av sig själv i form av ett ansikte. Byggnaden uppfördes mellan 1899-1903 och påminner lite om en borg. Likt kyrkan uppförd i nygotik men denna är istället klädd med ljusröd granit, och det branta sadeltaket klätt med koppar. Dess allra mest typiska karaktärsdrag är byggnadens trappgavlar, vilka saknar motstycke i staden!

Riksbankshuset

Riksbankshuset

Gamla Landstingshuset

Gamla Landstingshuset

Vid pennan denna vecka / Clara Nyström