Ja! Det är precis vad Kyrkbyskolan i Gammelstad har gjort! Själva projektidén föddes vid spånande bland oss arkeologer, undertecknad hoppade raskt på och satte ihop en projektgrupp. Liknande projekt har tidigare gjorts bl.a. på initiativ av Riksantikvarieämbetet inom projektet ”Adoptera ett framtidsminne”, t.ex. har hällristningarna i Tanum och Nämforsen, närmiljön i Bergsjön och Kantorps gruva adopterats av elever spridda över hela Sverige.

Det var alltså i denna anda som vårt projekt tog sin början! Det förberedande arbetet, att arbeta fram ett pedagogiskt upplägg var både givande och tidskrävande. Arbetet underlättades däremot nåt så oerhört av att projektgruppen, som bestod dels av arkeologerna Nils Harnesk och Carina Bennerhag och dels av pedagogerna Annika Josbrant, Zara Johansson och Ida Renlund, var väldigt engagerad och sprudlade av idéer! Projektet hade inte heller gått att genomföra utan det fantastiska engagemang som lärarkåren på Kyrkbyskolan visade och fortfarande visar nu när projektet är igång.

Adoptionen

Den 20/2 var det äntligen dags för skolan att ta emot det särskilda ansvaret för kulturmiljön i Gammelstad som en adoption innebär. Vad är då en kulturmiljö undrar någon?

En kulturmiljö är det vi människor skapat i äldre tider eller resterna av de miljöerna. Det kan t.ex. vara ett gammalt hus, resterna efter en smedja som finns i marken eller en kyrkogård. En kulturmiljö kan också vara något man inte kan ta på som t.ex. olika traditioner, vårt sätt att fira jul eller vårt svenska midsommarfirande.

Världsarvet Gammelstad utgör ett bra exempel på båda dessa former av kulturmiljöer.

Den vackra medeltida kyrkan, de lika vackra kyrkstugorna som omger den och de fornlämningar som finns under mark, under den nuvarande bebyggelsen, är alla exempel på kulturmiljö skapad av våra förfäder.

Kyrkstadstraditionen, det vill säga traditionen att man åker till Gammelstad och bor i kyrkstugor vid marknader och kyrkhelger (bodde själv i en av släktens kyrkstugor under konfirmationen), är även det en kulturmiljö som är skapad av de människor som levt i Norrbotten före oss, och ett exempel på kulturmiljö som inte går att ta på, den kan bara upplevas.

Det var alla dessa delar som tillsammans gjorde att Gammelstads kyrkstad blev utsedd till världsarv av UNESCO 1996.

Ceremonin!

Adoptionen tog sin början med att undertecknad välkomnade alla 90 elever som går på F6-skolan Kyrkbyskolan välkomna, därutöver var även några föräldrar, lärarna samt personal från bl.a. Norrbottens museum, friluftsmuseet Hägnan och Världsarvskontoret på plats. Delar av journalistkåren också!

Välkomsttal! Fotograf: Carina Bennerhag © Norrbottens museum

De högtidliga talarna, de som skulle sköta själva adoptionen, var landstingsrådet Monica Carlsson samt länsantikvarien Kerstin Lundin-Segerlund. Detta skötte de med bravur,  det märktes däremot att barnen vid slutet av den formella delen började skruva på sig, tur att vi hade en överraskning för dem…

Birgitta Larsdotter och Eva Torbjörnsdotter, marknadsbesökare från 1300-talet! Fotograf: Carina Bennerhag © Norrbottens museum

Nu väcktes intresset igen! Vad gjorde de här konstiga personerna här? Vad är det för några? Man verkligen såg frågorna lysa i elevernas ansikten… Nu gjorde dessutom ytterligare en tidsresenär entré, samen Elli-Marja som liksom de andra hade kommit till Luleå (Gammelstad) för att besöka marknaden.

Den samiska kvinnan Elli-Marja fängslar barnen! Fotograf: Carina Bennerhag © Norrbottens museum

Innan tidsresenärerna återvände till 1300-talet passade Elli-Marja på att lämna ett dokument till skolan som hon hade fått av sin farmor där det stod ”För att ro en eka framåt måste man blicka bakåt”…kryptiskt, vad betyder det? Det får nu skolan fundera på med hjälp av oss arkeologer och den lärarhandledning som pedagogerna på friluftsmuseet Hägnan och Norrbottens museum tagit fram!

Efter ceremonin så bjöd skolan på fika och mingel, några av barnen blev intervjuade i TV som kan ses i ett inslag från den 21/2.

Fikadags! Fotograf: Carina Bennerhag © Norrbottens museum

Projektet är nu alltså sjösatt och i full gång! Mycket roligt och framför allt viktigt! Det är ju trots allt de generationer som växer upp nu som en gång kommer att förvalta vårt gemensamma kulturarv…

Projektet är ett samarbete mellan Norrbottens museum och friluftsmuseet Hägnan och därmed även Norrbottens läns landsting och Luleå kommun.

I tangentbordets förlängning denna fredag, Nils Harnesk.