Sista slaget på svensk mark

Sommaren 1809 blev Pitsundet platsen där de sista krigshandlingarna mot en invaderande krigsmakt ägde rum på nutida svensk mark! Ryssarna hade byggt en flottbro över Pitsundet som tillsammans med en liknande flottbro över Lule älv utgjorde en viktig del i de ryska truppernas försörjning för bland annat ammunition.

Överamiral Johan Puke gav i augusti 1809 i uppdrag åt C F Hauswolf, major vid svenska arméns flotta, att avsegla till Piteå för att ”coupera och borttaga de transporter som norr ifrån enligt berättelse skola vara under väg till general Kamenskijs arméer”. Hauswolf avseglade med sex däckade kanonslupar och 150 man pommerskt infanteri och hade även i uppdrag att riva den flottbro som ryssarna byggt över Pitsundet.

25 augusti 1809
Kring 16.30 den 25 augusti 1809 nådde Hauswolfs eskader fram till Pitsundet för att ankra upp med kanonsluparna närmast Pitsundets mynning. Kl 18 samma dag var svenskarna beredda att gå till anfall. Hauswolf trängde sig fram med sin armerade barkass i spetsen för två kanonbåtar och en roddbåt utrustad med brännbart material. Övriga kanonbåtar lade sig strax utanför inloppet. 

De svenska båtarna blev utsatta för kraftig musköteld från båda sidor av Pitsundet och striden blev så intensiv att svenskarna tvingades retirera. Det var dock inte helt enkelt att dra sig tillbaka på grund av de många grunden i Pitsundet. Striden pågick till ca 22.30 eller 23.30 och enligt svenska uppgifter stupade 6 man och 19 sårades, varav major Hauswolf var en av de sårade. Ryssarna uppges ha förlorat 30 man, varav 13 stupade, 20 sårade och 7 fångar.

Enligt uppgifter i sen tid har man funnit kanonkulor, druvhagel och uniformsknappar vid Pitsundet, och som vittnar om det sista slaget på svensk mark.

Kanonkula. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum

 

Arkeologisk undersökning av skansar
I samband med byggnationen av bron över Pitsundet genomförde Norrbottens museum en undersökning av de skansar som varit belägna på Pitholmen, där Pitsundet är som smalast.

En av skansarna vid Pitsund. Foto: Thomas Wallerström © Norrbottens museum

Undersökningen utfördes 1982 och gick ut på att klarlägga anläggningarnas konstruktion. Skansarna har troligen legat i direkt anslutning till den dåtida högsta vattenlinjen,2.19 möver dagens havsnivå. Skansarna hade uppförts genom att sand skottats ihop till förhöjningar utan att trävirke har använts.

Provschakt i en av skansarna. Foto: Thomas Wallerström © Norrbottens museum

Skansarna har inte varit så högt över den dåtida vattennivån, vilket medfört att det inte var så effektivt för ryssarna att beskjuta svenskarna ute i sundet. Utifrån skansarnas obetydliga höjd är det lätt att förstå att svenskarna med hjälp av kanoner och druvhagel lyckades tillfoga ryssarna relativt stora förluster. De ryska skansarna utgjorde inte något särskilt gott skydd. Vid den arkeologiska undersökningen varierade skansarna i storlek, mellan 10-17 mlånga, 6-7 mbreda och 0,5-1,5 mhöga.

En av skansarna vid Pitsundet. Foto: Thomas Wallerström © Norrbottens museum

2009 var det 200 år sedan finska kriget, eller 18008-1809-års krig, ägde rum. Under kriget förlorade Sverige-Finland minst 7000 soldater, men räknar man med civila offer, lantvärnsmän och andra offer så är dödssiffran över 20 000 personer. De ryska trupperna förlorade minst 10 000 stupade i samband med slag. Finska kriget resulterade i att Sverige förlorade Finland som varit en del av Sverige i 600 år och Finland började sin väg till självständig nation. Gränsen mellan Sverige och Finland drogs i Torneälven, vilket gjorde att familjer och ägor splittrades.
 
Idag finns på platsen en minnessten över slaget vid Pitsund. Texten på minnesstenen lyder: ”Här föll den 25 augusti de sista skotten under finska kriget 1808-1809. Fosterlandets vänner reste denna sten som manifestation för världsfred 1999-08-28”.
 
Informationen i texten ovan är hämtad från Thomas Wallerströms grävrapport över skansarna vid Pitsund med hänvisning till Pär Tingbrands ”Affairen vid Pitsund” i Piteå segelsällskaps sjörulla 1982.

 

Vid tangentbordet denna soliga fredag:
Frida Palmbo

One thought on “Sista slaget på svensk mark

  1. Ping: ”Ryssgraven” på Magasinsgatan 7 i Luleå | Arkeologi på Norrbottens Museum

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s