Arkeologiska experiment 2019 – järnframställning i Vivungi

Bakgrund

I samband med fornminnesregistreringen registrerades 1993 en boplats och blästbrukslämning i Vivungi, Kiruna kommun. Fornlämningen fick id Raä Jukkasjärvi 723:2-3 i FMIS (Riksantikvarieämbetets kulturminnedatabas). Inom fornlämningen påträffades skörbränd sten, stenavfall från redskapstillverkning, brända ben, metallsmältor och slagg.

Just fynden av metallsmältor och slagg på platsen väckte speciellt intresse hos arkeologerna eftersom kunskapen om järnhanteringen i Norrbotten är relativt liten. Hur gammal var slaggerna från platsen? Var det frågan om smidesslagg eller järnframställningsslagg man hade hittat? Om det var järnframställningsslagg… vilken sammansättning hade järnet som framställdes här? Var det bra kvalité? Var det frågan om blötjärn? Eller rentav stål?(!) Vem/vilka hade framställt järnet? Var det frågan om specialiserade hantverkare som kommit långväga ifrån eller var det lokalbefolkningen eller kanske både och?

För att få svar på några av frågorna lät Norrbottens museum 2015 genomföra en arkeometallurgisk analys och en C-14 datering av utvalda slagger som samlats in från inventeringen 1993. Analyserna visade att slaggerna kom från järnframställning med en datering till förromersk järnålder (500 f. Kr.-0).

Intresset för platsen och den historia som marken här bar på, blev bara större efter analyserna och i september 2017 genomfördes därför en forskningsundersökning av delar av fornlämningen inom ramen för forskningsprojektet ”Järn i Norr”. Detta är ett femårigt samarbetsprojekt mellan Norrbottens museum och Luleå tekniska universitet och har som syfte att öka kunskapen om den tidiga järnhanteringen i norra Sverige.

jukkasjärvi_karta_fr word

Raä Jukkasjärvi 723:2-3 utanför Vivungi, Kiruna kommun.

Undersökningen

Vid undersökningen påträffades fyra anläggningar; en härd, en kokgrop och två järnframställningsugnar; två blästugnar. Ugnarna blev totalutgrävda. Nedan ser vi slagg och den bäst bevarade av blästugnarna från undersökningen.

2011_55_1

Järnframställningsslagg påträffad vid undersökningen i Vivungi. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum.

ugn_IMG_6965

Den bäst bevarade blästugnen från undersökningen hade tre rader med stenhällar. © Norrbottens museum.

Experimentet

Vi ska nu undersöka möjligheterna för att kunna rekonstruera en av järnframställningsugnarna från utgrävningen och framställa järn i denna. Tanken och önskemålet är att kunna göra detta hösten 2019. När man genomför arkeologiska experiment är det viktigt att dokumentera alla steg i processen och motivera sina val så att det senare är lätt att på nytt genomföra identiska försök och kanske få andra resultat. Därför har vi ambition om att både ta bilder och filma alla steg i processen samt märka ut platser för provtagningar och insamling av råvaror med GPS.

Vi (Lars Backman, Carina Bennerhag och undertecknad) är ännu i planeringsfasen och det är mycket som måste förberedas; alltifrån insamling av råvaror i området för grävningsplatsen (då vi antar att man i stor utsträckning använt lokalt material) till analyser och logistik kring försöket.

Råvaror
Ett första steg är att samla in prover av sten, lera och malm i närområdet till utgrävningsplatsen. Utvalda prover ska sedan analyseras och resultaten ska jämföras med fynden från utgrävningen. På så sätt kan vi bli säkra på vilka råvaror man har valt för ugnsbygge och själva järnframställningen. Därefter kommer vi att samla i större mängder av ”rätt sorts” råvaror.

Lera

Vi har bestämt oss för att vi vill rekonstruera blästugnen ovan. Av de två påträffade ugnarna är denna den bäst bevarade. Denna ugn är uppbyggd med en grövre lera som enligt jordartskartor torde vara enklare att finna i närområdet än den finare lera som den andra ugnen består av.

Stenar

När det gäller stenarna i ugnskonstruktionen ser dessa bearbetade ut så när vi hittat sten med samma eller liknande mineralogiska sammansättning som stenhällarna i ugnen, måste vi också anlita en stenhuggare som kan bearbeta dessa.

Malm

Utifrån analyser av slaggerna antar man också att man framställt järn av sjömalm i Vivungi. Vid undersökningarna påträffades penningmalm, en typ av sjömalm.

DSCF0729

Penningmalm från utgrävningarna vid Vivungi © Norrbottens museum.

 Penningmalm har också påträffats i nät vid notfiske i sjön Vaihkojärvi som ligger intill undersökningsplatsen. Det gäller alltså för oss, med god hjälp från fiskare i trakten, att lokalisera malmplatser och fiska upp penningmalm med vår egenhändigt tillverkade håv.

Bränsle
Vedartsanalyser av kol från ugnsrester och slagghögar som hör till ugnen visar att man till största delen använt kol av tall. Vi ska därför försöka införskaffa kol med samma sammansättning som analyserna visar.

Om allt går vår väg så åker vi upp till Vivungi strax innan midsommar nästa år för att samla in prover…

Fortsättning följer…

Vid tangentbordet Jannica Grimbe

Kulturarvsdagen 2018, 7-9 september

Att Kulturarvsdagen år 2018 äger rum mellan den 7 och 9 september, kan intuitivt verka konstigt. I själva verket handlar detta om att öppna upp möjligheter för museer, hembygdsgårdar, arkiv, intresseföreningar eller egentligen vem som helst, att anordna aktiviteter som uppmärksammar vårt kulturarv. I Sverige hålls Kulturarvsdagen alltid andra helgen i september, vilket alltså är denna helg. Syftet med Kulturarvsdagen är att skapa förståelse, intresse och engagemang för kulturarv och kulturmiljöer.

european-heritage-days.jpg

Kulturarvsdagarna är ett av det mest firade kulturevenemang vi har i Europa; European Heritage Days, som anordnas av Europarådet och Europeiska kommissionen. Varje år drar de över 30 000 evenemangen mer än 20 miljoner besökare. I år sammanfaller detta därtill med Europeiska kulturarvsåret.

Även om Europarådet instiftade European Heritage Days år 1991, går dess anor längre tillbaka än så. I Frankrike anordnades år 1984 öppet hus på dess nationella historiska monument. Evenemanget var en stor succé och spred sig snabbt. Sedan år 1988 har Sverige anordnat sådana temadagar. Det är alltså 30-årsjubileum för Kulturarvsdagen i Sverige. Tidigare år har Kulturarvsdagen haft teman som exempelvis Natur och kulturarv, Tidens rörelser och Människors värv och verk. I år är temat Dela kulturarvet.

kulturarvsdagen-temabild-1024x768med-ram-1024x768

Foto: Jörgen Runeby (CC BY)

Här på Norrbottens museum hålls lördagen den 8 september några av Kulturnattens flera event. Kulturnatten drivs av Skådebanan Norrbotten, dess sponsorer och samarbetspartners. Programmet är fullspäckat runtomkring Luleå och erbjuder exempelvis dans, teater, film, musik och utställningar. Eventen är gratis och det finns någon programpunkt för alla. Läs gärna vidare och se programmet på Skådebanans hemsida:
http://skadebanan.cqtest.se/

 

10649880_466799563479913_8583443720114782585_nFastän Kulturnatten inte är ”vårt” evenemang kunde vi inte låta bli att smyga in en liten programpunkt själva. På temat Dela kulturarvet vill vi lyfta hur vi har arbetat för att bevara och tillgängliggöra vårt kulturarv genom digitalisering. Med hjälp av fotogrammetri och panoramafotografering kan vårt kulturarv delas – tusen gånger om. Vi kommer även att berätta lite om hur vi har arbetat med dokumentation vid Kiruna stadsomvandling.

print kiruna kyrka

Utsnitt från panoraman i Kiruna kyrka. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Varmt välkommen till museet den 8 september, njut av kulturen – dag som natt.

Vid skrivmaskinen,
Marcus Bengtsson