Kulturarvsdagen 2018, 7-9 september

Att Kulturarvsdagen år 2018 äger rum mellan den 7 och 9 september, kan intuitivt verka konstigt. I själva verket handlar detta om att öppna upp möjligheter för museer, hembygdsgårdar, arkiv, intresseföreningar eller egentligen vem som helst, att anordna aktiviteter som uppmärksammar vårt kulturarv. I Sverige hålls Kulturarvsdagen alltid andra helgen i september, vilket alltså är denna helg. Syftet med Kulturarvsdagen är att skapa förståelse, intresse och engagemang för kulturarv och kulturmiljöer.

european-heritage-days.jpg

Kulturarvsdagarna är ett av det mest firade kulturevenemang vi har i Europa; European Heritage Days, som anordnas av Europarådet och Europeiska kommissionen. Varje år drar de över 30 000 evenemangen mer än 20 miljoner besökare. I år sammanfaller detta därtill med Europeiska kulturarvsåret.

Även om Europarådet instiftade European Heritage Days år 1991, går dess anor längre tillbaka än så. I Frankrike anordnades år 1984 öppet hus på dess nationella historiska monument. Evenemanget var en stor succé och spred sig snabbt. Sedan år 1988 har Sverige anordnat sådana temadagar. Det är alltså 30-årsjubileum för Kulturarvsdagen i Sverige. Tidigare år har Kulturarvsdagen haft teman som exempelvis Natur och kulturarv, Tidens rörelser och Människors värv och verk. I år är temat Dela kulturarvet.

kulturarvsdagen-temabild-1024x768med-ram-1024x768

Foto: Jörgen Runeby (CC BY)

Här på Norrbottens museum hålls lördagen den 8 september några av Kulturnattens flera event. Kulturnatten drivs av Skådebanan Norrbotten, dess sponsorer och samarbetspartners. Programmet är fullspäckat runtomkring Luleå och erbjuder exempelvis dans, teater, film, musik och utställningar. Eventen är gratis och det finns någon programpunkt för alla. Läs gärna vidare och se programmet på Skådebanans hemsida:
http://skadebanan.cqtest.se/

 

10649880_466799563479913_8583443720114782585_nFastän Kulturnatten inte är ”vårt” evenemang kunde vi inte låta bli att smyga in en liten programpunkt själva. På temat Dela kulturarvet vill vi lyfta hur vi har arbetat för att bevara och tillgängliggöra vårt kulturarv genom digitalisering. Med hjälp av fotogrammetri och panoramafotografering kan vårt kulturarv delas – tusen gånger om. Vi kommer även att berätta lite om hur vi har arbetat med dokumentation vid Kiruna stadsomvandling.

print kiruna kyrka

Utsnitt från panoraman i Kiruna kyrka. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Varmt välkommen till museet den 8 september, njut av kulturen – dag som natt.

Vid skrivmaskinen,
Marcus Bengtsson

Museifotografen är död, länge leve museifotografen!

I takt med det snabba utvecklingen inom digitalfoto i början på 2000-talet växte ett missförstånd fram inom branschen att yrket som museifotograf, själva professionen, skulle bli överflödig. Några museer sa farväl till sina anställda fotografer och köpte digitala kompaktkameror till sina anställda. Att ersätta bildskapare med en kamera blev däremot inte så lyckat och många museer började därför återanställa fotografer några år senare. Museifotograf är inte en bildsättare utan en tolk som förklarar med hjälp av bilder.

Det geografiska avståndet och Norrbottens storlek, ställer stora krav på att vi kan visa vår samlingar och utställningar på ett mer pedagogiskt och enkelt sätt. Tillgängligheten är ett högt prioriterat område inom verksamheten. Det är viktigt att kunna ta del av vårt arbete oavsett var i länet du bor.

Norrbottens museum strävar därför ständigt efter att utveckla mer moderna och bättre metoder för att visa det norrbottniska kulturarvet. En av dessa nya metoder kallas för fotogrammetri och handlar egentligen om att framställa detaljerade 3D-modeller av både föremål, byggnader och hela landskap. Här nedan kan du se ett exempel på hur vi jobbat med denna teknik.

Föremålet är en vikingatida spännbuckla som hittats i Arjeplog. Foto och 3D-arbetet är utfört av Daryoush Tahmasebi.

Andra metoder som vi jobbat med är panoramadokumentationer. År 2013 anlitades Norrbottens museums bebyggelseantikvarier, etnologer och fotografer av företaget LKAB för att dokumentera stadsflytten i Kiruna. Arbetet innebar att dokumentera både arkitektoniska samt etnologiska aspekter av de områden som ligger i rivnings zoner.

Flera rapporter och fotografiska dokumentationer sammanställdes och presenterades. Med hjälp av tekniken “Panorama 360” återskapade vi ett tydligt och pedagogiskt verktyg för efterkommande generationer för att få uppleva dessa miljöer.

Klicka på bilden för att prova själv! Det öppnas då i ett nytt fönster!
stadshus

En av panoramadokumentationerna var av Kiruna stadshus som snart är rivet. Med vår dokumentation kommer vi även i framtiden att kunna gå in i det och uppleva det men virtuellt. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Ett annat exempel på hur vi använt denna metod var i samband med att Gammelstads kyrkstad firade 20 år som världsarv. Då producerade Norrbottens museum en kollektion av panoramavyer över kyrkstaden och Nederluleå kyrka.

Klicka på bilden för att prova själv! Det öppnas då i ett nytt fönster!
Kyrk_still_linnel_vinter_360_552-pix-bre

Nu kan du också besöka Världsarvet Gammelstads kyrkstad utan att åka till platsen. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Dokumentärfotografi är också en viktig del i Norrbottens museums samtidsdokumentation. Detta sker oftast i projektform och i samarbete med en etnolog. Etnolog och fotograf gör innehållet utifrån sina unika kompetenser, resultatet blir två parallella berättelser som hand i hand förmedlar dokumentationens syfte.

Norrbottens museum har initierat och producerat många djupgående dokumentationer under åren. Gallejaur, Haparanda IKEA-etableringen i Haparanda, Kiruna stadshus, Romer i Norrbotten för att nämna några.

Den senaste dokumentationen “Inland” tilldelades pris för Årets samtidsdokumentation av DOSS, ett svenskt museinätverk för museipersonal som arbetar med samtidsdokumentationer.

Motiveringen löd:

Norrbottens museums del i projektet har varit att dokumentera tre nyskapande företagare i Norrbotten: fotograf Daryoush Tahmasebi och etnolog Sophie Nyblom berättade om Terese och Anders Östling som redesignar möbler inom företaget Udda med flit i Sölkäsaari och Roger Nilsson, Nybyns trädgård, som odlat tomater vintertid. Lisa Kejonen Pauker skildrade med bilder och texter Anna-Stina Svakko, samisk formgivare med företaget Astu Design, som har ateljé i Porjus.”

BildDarre

Terese och Anders Östling ur dokumentationen Udda med flit
Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Boken och fotoutställningen INLAND blev resultatet av dokumentationen.

Inland

Inland blev utsedd till årets samtidsdokumentation.

Vid tangentbordet denna fredag, museifotograf Daryoush Tahmasebi