Etnologiska tillbakablickar

Året närmar sig sitt slut och i mitt sista blogginlägg känns det naturligt att summera det gångna arbetsåret. 2014 har varit ett intressant år med utmaningar och nya kunskaper. De tre stora projekten jag har arbetat med har varit utställningen Hosta – en sjuk historia, dokumentation av kulturmiljöer i Kiruna och projektet Eco Local in a global world. Och det är dessa tre jag tänkte titta tillbaka på.

Hosta – från visioner till invigning av utställningen

I mina anteckningar från ett planeringsmötet i januari och hittar följande:

Vilken berättelse är det vi ska berätta? 

  • Spår 1: Sjukdomen: fakta, då och nu, behandling/vård, kampen.
  • Spår 2: Livet med sjukdomen – urberättelserna med kärlek, sorg, saknad, rädsla, skräck, glädje och förälskelse och vänskap.
  • Spår 3: Sandträsk sanatorium – koppling till Norrbotten och även lyfta fram barnkolonier.
  • Staten, samhället och individen olika konsekvenser.
  • Dödens närvaro men även livet med sjukdomen, hoppet.
  • Livet i dödens väntrum.
  • Enskilda berättelser/livsöden. Drabbade, personal.
  • Tilltala känslor: SAKNAD, KÄRLEK, RELATIONER, SORG, SKRÄCK, RÄDSLA, HOPPET, SKAMMEN

Min roll var att intervjua människor som kunde berätta om sjukdomen på olika sätt. Några hade varit sjuka själva och andra hade genom sitt arbete mött tbc. Det blev en del resor inom länet men även utanför länsgränsen.

Jag åkte till Matfors utanför Sundsvall för att träffa Elli-Karin Rosfjäll som drabbades av tbc i skelettet som 4-åring och fick tillbringa 8 år på sanatoriet i Vejbystrand. Hon var 12 år när hon fick återvända hem till sina föräldrar och syskon. Foto: Björn Grankvist, Murberget.

Jag åkte till Matfors utanför Sundsvall för att träffa Elli-Karin Rosfjäll som drabbades av tbc i skelettet som 4-åring och fick tillbringa 8 år på sanatoriet i Vejbystrand. Hon var 12 år när hon fick återvända hem till sina föräldrar och syskon. Foto: Björn Grankvist, Murberget.

 

Ann Åkesson var en av informanterna i Hosta-projektet 2014. Bild inlånad av Ann.

Jag fick också se västkusten för i Halmstad hittade vi Ann Åkesson. Hon är infektionsläkare i Halland och har även arbetat åt Läkare utan gränser i många år. I olika projekt har hon mött tbc:n i andra delar av världen. Den här bilden är tagen från det senaste projektet hon deltog i som riktade sig till barn med multiresistent tbc i Tadzjikistan. Bilden är lånad av Ann.

I september invigdes utställningen och det var spännande att efter många månaders arbete få se resultatet. Visst den kanske inte blev precis så som vi såg den framför oss på det där mötet i januari. Utformningen förändrades under resans gång. Vissa idéer blev verklighet och andra inte. Nu då jag läser anteckningarna tycker jag ändå att vi lyckades få med det mesta.

Foto: Daryoush Tahmasebi  © Norrbottens museum.

I “Black-boxen” rullar projektioner som vittnar om sjukdomens framfart i det förflutna och nuet.

Foto: Daryoush Tahmasebi  © Norrbottens museum.

I Sanatorierummet hittar du bland annat föremål från Sandträsk sanatorium och berättelser från den tid när tuberkulosen härjade som värst i Norrbotten.

Foto: Daryoush Tahmasebi  © Norrbottens museum.

Du får möta Elli-Karin och lyssna till hennes berättelse. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Detta var några glimtar från utställningen och den är värd ett besök.

 

Järnvägshotellet, Boställshus 9 G1 och Godsmagasinet – årets Kirunaobjekt

Jag återvände också till Kiruna och den fortsatta dokumentationen av Järnvägsstationsområdet. Nya objekt och ny kollega när bebyggelseantikvarien Jennie Björklund började jobba hos oss och med projektet i Kiruna. Måste erkänna att Järnvägshotellet och boställshuset (även kallat Tullhuset och Hotell Rallaren) var intressantare än Godsmagasinet. Järnvägshotellet har en över 110-årig historia som hotell och det är mycket som har hänt under de åren som jag har fått höra om i intervjuer och kunnat läsa om i arkivmaterial.

Men boställshuset charmade mig eftersom mycket av det gamla finns kvar även om det är ombyggt och renoverat i omgångar. Vi lyckades dessutom lokalisera två personer som bodde i huset som barn. En av dessa var Peter Hall som bodde i Kiruna 1948-55 och han hade flera fotografier i sitt album från dessa år som vi fått låna.

Peter Hall var en av informanterna i Kirunadokumentationen 2014. Bilden är lånad av honom.

Peter framför den öppna spisen i vardagsrummet. Bilden är tagen av hans far Holger Bengtsson.

Peter Hall var en av informanterna i Kirunadokumentationen 2014. Bilden är lånad av honom.

En till av Peters bilder som visar vardagsrummet i deras lägenhet på den övre våningen i huset. Bilden tagen av hans far Holger Bengtsson.

Det som också var roligt med Kirunaprojektet i år var att vi åkte upp i december för att presentera vårt arbete. På grund av diverse missöden hade inte informationen nått ut om att vi skulle vara där så det blir troligen en repris i vår. Och då vi ska se till att marknadsföra det lite bättre. 🙂

Jennie Björklund berättar om dokumentationsprojektet 11 december 2014. Foto: Sophie Nyblom Ett © Norrbottens museum.

Jennie Björklund berättar om dokumentationsprojektet av Järnvägsstationsområdet. Foto: Sophie Nyblom Ett © Norrbottens museum.

Inland – ett inspirerande samarbetsprojekt i Sune Jonssons fotspår

Det tredje projektet som det nu är bråda dagar med är Eco Local in a global world som kommer att resultera i utställningen Inland. Projektet drivs av Sällskapet Sune Jonssons Vänner och Västerbottens museum och de fyra länsmuseerna i de nordligaste länen har under året gjort fotodokumentationer som ska visas i en gemensam fotoutställning.

De tre dokumentationer Norrbottens museum bidrar med handlar om fyra människor som på olika sätt förverkligar sina drömmar genom sitt företagande. Två av dokumentationerna har jag och Daryoush Tahmasebi gjort och den tredje har Lisa Kejonen Pauker ansvarat för.

Ett av företagen som dokumenterades i Eco Local in a Global World var Nybyns Trädgård som drivs av Roger Nilsson. Foto: Daryoush Tahmasebi  © Norrbottens museum.

Ett av företagen som vi har besökt är Nybyns Trädgård. Det drivs av Roger Nilsson som 2012 blev Sveriges första åretruntodlare av tomater. Hans växthus vinterväxthus står invid Kalixälven i Nybyn några kilometer utanför Överkalix och vintertid sprider sig ljuset från specialbelysningen vida omkring. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Ett av företagen som dokumenterades i Eco Local in a Global World var Udda med flit som drivs av Terese och Anders Östling. Foto: Daryoush Tahmasebi  ©

I Sölkäsaari några kilometer norr om Haparanda hittar vi Terese och Anders Östling som driver företaget Udda med flit, ett möbeltapetseringsföretag. De vill skapa möbler med en lite annorlunda och mer personlig karaktär utifrån kundens önskemål och deras egna känsla för design. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Anna-Stina var en av de företagare som ingick i museets dokumentation inom Eco Local in a Global World projektet. Foto: Lisa Kejonen Pauker.

Lisa har dokumenterat Anna-Stina Svakkos arbete och vardag. Anna-Stina är samisk formgivare och den enda i Sverige som har mästarbrev i duodji, samisk slöjd. Hon driver sedan tio år tillbaka företaget Astu Design i Projus. Foto: Lisa Kejonen Pauker.

 

Så summa summarum har det varit ett otroligt roligt år och jag är glad att jag fått möjligheten att prova på etnologjobbet på ”riktigt”. På papperet ser 2015 ut att bli minst lika intressant och utmanande med invigning av utställningen Inland i februari och fortsatta dokumentationer i Kiruna, Norrbottensutställningen och troligen massa annat också.

God Jul och Gott Nytt År!

/Sophie som ser framemot julledigheten

En radiointervju om Aareavaara-boplatsen (-erna)

Det är den 6 november och det är på gränsen till vinter nu i Norrbotten, med flera minusgrader och snö och is. Att ge radiointervjuer ute i fält är inte längre aktuellt, men det går alldeles utmärkt att göra det inne på ett varmt kontor, samtidigt som man tittar på kartor, bilder och fynd från boplatsen i fråga.

Radioinsläget nedan är knappt 9 minuter långt. Reporter är Linnea Luttu, Sveriges Radio P4. Jag vet inte hur länge SR brukar ha länkarna på sina radioinslag kvar, men jag lägger ut länken i alla fall, för de som är intresserade av att höra inslaget.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6011519

/Olof Östlund