Barna Hedenhös och stenålder i Norrbotten

Årets julkalender kommer att handla om Barna Hedenhös. Många har nog läst barnböckerna av Bertil Almqvist, som handlar om familjen Hedenhös och deras liv på stenåldern. Familjen består av pappa Ben, mamma Knota, barnen Sten och Flisa och deras djur.

Är Norrbotten ett bra stenålderslän?
Med anledning av årets julkalender blev undertecknad uppringd av Sveriges Radio Norrbotten som bjöd in mig och min kollega Olof Östlund för att prata litegrann om stenåldern. En av frågorna vi fick var om Norrbotten är ett bra stenålderslän.

Svaret är JA. I Norrbotten finns det en hel del lämningar från stenåldern, en period som här uppe i Norrbotten började för ca 10 500 år sedan och avslutades omkring 1800 f.Kr., den tidsperiod då vi brukar säga att bronsåldern började. Tiden fram till ca 4000 f.Kr. räknas till den äldre stenåldern, mesolitikum, medan tiden mellan 4000-1800 f.Kr. hör till den yngre stenåldern, neolitikum. Norrbottens museum har genom åren hunnit med en hel del undersökningar av fornlämningar som är från stenåldern. Det finns massor att berätta om vår stenålder här uppe i Norrbotten, men här nedan följer ett urval:

Äldsta tiden
Från den äldsta tiden finns boplatser i Aareavaara som är de hittills äldsta boplatslämningarna i Norrbotten (ca 10 600 år) och som Norrbottens museum delundersökte 2010. Det finns även boplatslämningar i Kangos, norr om Pajala. som är ungefär 1000 år yngre än de lämningar som hittats i Aareavaara. Kangosboplatsen undersöktes av Norrbottens museum 2004. Vid Dumpukjauratj i Arjeplogs kommun finns också en gammal boplats som är ungefär samtidig med Kangosboplatsen, och som har undersökts av Silvermuseet. Boplatserna från denna tid har varit kortvariga och människorna har inte vistats på dessa platser någon längre tid. Människorna har följt maten/villebrådet och levt ett rörligt liv som inte lämnat några direkta bostadslämningar efter sig. I Dumpukjauratj är det dock väldigt tydligt att människor återkommit till en och samma plats om och om igen, vilket har kunnat ses genom en lång rad med dateringar genom århundradena. Det är möjligt at detta även skett på övriga äldre boplatser.

Vid de arkeologiska utredningar som Norrbottens museum har gjort i Markbygden under 2012 och 2013 har vi bland annat hittat två boplatsgroper i klapper samt två boplatslämningar. Dessa ligger invid högsta kustlinjen, vilket gör att dessa lämningar kan vara från den äldsta fasen i området och därmed vara bortåt 10 000 år gamla.

Arkeolog i orange regnrock står ute på en av boplatserna i Markbygden. Fotograf: Olof Östlund © Norrbottens museum. Acc nr 2013:52:13.

Arkeolog i orange regnrock står ute på en av boplatserna i Markbygden. Fotograf: Olof Östlund © Norrbottens museum. Acc nr 2013:52:13.

Efter den stora skogsbranden
2009 gjorde Norrbottens museum en räddningsgrävning av två boplatser i Bodträskfors. Boplatserna hade skadats vid grävning av en brandgata i samband med den stora skogsbranden 2006. Vid undersökningarna hittades en härd, d.v.s. en gammal eldstad, på en av boplatserna. Analyser av fettsyror från härden visar att härden använts vid bearbetning av landlevande djur. I övrigt hittades fynd av skrapor och avslag (rester efter redskapstillverkning) i kvarts och skiffer. Den andra boplatsen innehöll fynd av kvarts, kvartsit, skiffer och hälleflinta. På denna boplats hittades brända ben som en osteolog (benexpert) kunnat artbestämma till bl.a. säl, älg, mård, gädda, sik och lake. Boplatserna har daterats och visat sig vara från slutet av äldre stenålder, ca 6000-4800 f.Kr.  Båda boplatserna ligger ca 90 m över dagens havsnivå. När boplatserna var bebodda låg de på stranden till en havsvik.

Carina Bennerhag och Olof Östlund mäter med totalstation på en av boplatserna i Bodträskfors. Fotograf: Åsa Lindgren © Norrbottens museum. Acc nr 2009:100:082

Carina Bennerhag och Olof Östlund mäter med totalstation på en av boplatserna i Bodträskfors. Fotograf: Åsa Lindgren © Norrbottens museum. Acc nr 2009:100:082

Människorna blev mer bofasta under yngre stenålder
Om vi förflyttar oss framåt i tiden, till ca 5000-4000 f.Kr. finns det lämningar efter hyddor med nedgrävt golvplan. Detta tyder på att människorna blev mer bofasta och stannade kvar på en och samma plats under större delen av året. I Vuollerim finns hyddor från denna tid som är bland de mest kända. Det var egentligen tack vare upptäckten av Vuollerim på 1980-talet som folk började inse att det faktiskt har bott människor i Norrbotten för väldigt länge sedan!

Även i Lillberget, Överkalix, finns rester efter hyddlämningar. Norrbottens museum gjorde arkeologiska undersökningar i Lillberget under mitten av 1990-talet. Boplatsen i Lillberget var bebodd omkring 4000 f.Kr. och är därmed samtida med Vuollerim. Lillberget skiljer sig dock åt från Vuollerim då det gjorts fynd av bl.a. kamkeramik (keramik dekorerad med kamintryck). Keramik är väldigt ovanligt på stenåldersboplatser i Norrbotten och denna typ av keramik har hittats bl.a. i nuvarande Finland och Ryssland. Fynd av flinta, som inte förekommer naturligt i Norrbotten, tyder också på långväga kontakter. När boplatsen i Lillberget var bebodd av människor låg området på en ö i en skyddad havsvik, ett fint läge för fiske och säljakt. Bland de brända ben som har hittats på boplatsen fanns bl.a. säl, fisk och sjöfågel, som visar att människorna nyttjade det fina läget för att kunna leva av havets resurser.

Kruka från Lillberget som klistrats ihop av keramikskärvor från en begränsad yta. Krukan har en volym på ca 35 liter. Fotograf: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Kruka från Lillberget som klistrats ihop av keramikskärvor från en begränsad yta. Krukan har en volym på ca 35 liter. Fotograf: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Mot övergången av bronsålder
2011 gjorde Norrbottens museum en arkeologisk förundersökning vid Aldersjön i Bodens kommun. Vid undersökningen hittades skörbränd, d.v.s. eldpåverkad, sten och restprodukter efter redskapstillverkning i kvarts, kvartsit, flinta och skiffer. Brända ben hittades och har analyserats av en osteolog. Benen kommer från däggdjur av mindre och medelstor storlek och från gädda. Boplatsen har daterats till ca 1800-1770 f.Kr., d.v.s. i övergången mellan stenålder och bronsålder. Vid denna tid låg boplatsen i yttersta delen av fastlandet, vid en väl skyddad bukt.

Boplats i Aldersjön, där badplatsen skymtar nedanför träden. Fotograf: Olof Östlund © Norrbottens museum. Acc nr 2011:128:25

Boplats i Aldersjön, där badplatsen skymtar nedanför träden. Fotograf: Olof Östlund © Norrbottens museum. Acc nr 2011:128:25

Endast ett urval
Det finns otroligt mycket mer att berätta om stenålder i Norrbotten, men det lilla urvalet ovan visar att det finns lämningar från vår äldsta tid fram till övergången mot bronsålder. Det finns ett rikt fornlämningsbestånd i Norrbotten, över 20 000 fornlämningar är kända idag – och det trots att 50% av Norrbotten inte har inventerats! Allt vi arkeologer gör här uppe ger ny kunskap, oavsett om det handlar om att finna nya fornlämningar (som ju egentligen inte är nya, bara inte hittade än) eller att gräva en fornlämning. Norrbotten är ett spännande län att arbeta i! När det gäller årets julkalender så måste vi så klart kika på den!

Läs mer:
Carina har tidigare bloggat om Lillberget:
http://kulturmiljonorrbotten.com/2012/05/04/lillberget-en-6000-ar-gammal-boplats/

Åsa bloggade häromveckan om fornminnesinventering, med anledning av att stora delar av Norrbotten behöver inventeras:
http://kulturmiljonorrbotten.com/2013/11/08/fornminnesinventering-i-norrbotten/

Olof har bloggat om vår äldsta tid vid ett flertal tillfällen:
http://kulturmiljonorrbotten.com/2013/05/31/kangosboplatsen-och-den-doda-alvfaran-borjan-pa-mellan-is-och-hav-projektet/

http://kulturmiljonorrbotten.com/2013/04/12/jordbavningar-tsunamis-och-isavsmaltning-for-10000-11000-ar-sedan/

http://kulturmiljonorrbotten.com/2011/12/23/presstopp-forsta-delen-av-norrbottenskusten-upptackt-av-manniskan-presstop/

Vid tangentbordet denna torsdag:
Frida Palmbo

2 svar på ”Barna Hedenhös och stenålder i Norrbotten

Lämna ett svar